onsdag, januari 21, 2015

Sånt är livet.

Idag har jag haft lunchdate. Här hemma hos mig!

Det är dock inte alls så romantiskt som det låter, även om det var med en person jag aldrig har träffat förut.
Nej, jag blev tidigare i veckan uppringd av Norrtelje Tidning som hade uppmärksammat att jag ibland äter vegetarisk mat, utan att för den sakens skull vara vegetarian. Det känns ju som att rätt många gör det, men nu ville de hur som helst intervjua mig och det i samband med matlagning och ätning, så NT:s reporter satt mittemot mig vid mitt köksbord när det åts pasta med champinjonröra, sallad och bröd.

Jag tycker kanske inte att jag är rätt ambassadör för vegetarianismen, i och med att jag äter vegetariskt max två gånger i veckan, men det var just en sån person de ville ha, tydligen. Så vi får väl se vad det blir med det där. Jag tror att själva artikeln skulle vara klar till början av nästa vecka.

I övrigt är jag ledig idag, kompledig, för att det ikväll är både styrelsemöte och extrainsatt föreningsstämma där vi ska besluta om nya stadgar för min bostadsrättsförening, och jag skulle egentligen ha jobbat kväll idag. Det hade då krånglat till det med att få en tidig tjänst, då jag i så fall även hade behövt byta gårdagens tjänst, så det var enklast såhär.

Inte mig emot, mitt huvud är ändå fullt av tankar som inte riktigt ger mig någon ro.

Så kände jag även igår, när jag satt och hade lastat på folk på Tekniska högskolan och skulle avgå hem mot Norrtälje klockan 21:20. Jag hade några minuter från att folk hade slutat kliva på, till dess att jag skulle köra, så jag fördrev tiden med att scrolla igenom facebookflödet då jag numera inte har någon ständig konversation att ägna mig åt. Normalt sett tycker jag att bilder av typen nedan är mest skit och scrollar snabbt förbi, men den här fick mig ändå att först stanna upp och sen brista ut i ett gapskratt, som jag fick dölja bäst jag kunde.

Det var riktigt härligt, för jag är minsann inte den som hur enkelt som helt brister ut i gapskratt, i synnerhet inte i situationer då jag känner mig pressad. Undantag finns bevisligen:


Så mycket falskhet bor det där.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar