A friend and a foe!

Jag har fått en fiende.
En verkstadsfiende! Och det är helt och hållet han som har kastat krigsyxan också!

Såhär va:
Idag har idag kört till och från Uppsala än så länge, och det med en Carrus (som jag nämnde häromdagen). Denna Carrus stod parkerad på den sista parkeringsplatsen på B-rampen innan svackan ner där B i och för sig fortsätter, men där dubbeldäckarna som inte får plats på C-rampen står.
När jag kom tillbaka efter tur och returen, så skulle jag ju parkera på samma parkeringsplats och i och med att det är väldigt snävt att svänga in höger efter den lilla uppförsbacken till den parkeringsplatsen, så kom jag på att jag istället kunde köra igenom tankområdet för att då komma alldeles rakt till parkeringsplatsen. Där stod ingen buss på tankning och ingen tankbil på tömning, så jag såg inga problem med det.
Efter tankstället har man dessutom stopplikt, och den följde jag och körde så fram och parkerade och rampkopplade.

Amatörkartan visar med blå pilar hur jag borde ha kört, och med röda hur jag körde.

När jag så gick, på väg mot min cykel, så var det en garagegubbe som satt på någon gaffeltruck eller något, och vinkade sig till mig.
Han sa att jag inte får köra igenom tankområdet så som jag gjorde, eftersom det finns sensorer som registrerar att bussen är tankad när den passerar där.
Hade detta varit allt han hade sagt, så hade det inte varit någon fara på taket. Jag visste inte om detta, och det sa jag även till honom, samtidigt som jag förklarade min tanke om att komma rakt in på parkeringsrutan, men att jag fortsättningsvis inte ska köra så då.
Då lade han till: "Och sen kör du ju för jävla fort också, tänk om det hade kommit någon?"
(med "kommit någon" avsåg han buss uppför backen, den väg man ska köra. Där är sikten lite skymd).
Men alltså här höll jag inte med för fem öre! Hastighetsbegränsningen inne på området är max 20 km/h och där vid tankningen har man dessutom stopplikt. Dessa båda faktorer följde jag och jag spanade dessutom ordentligt åt båda håll innan jag körde fram - och efter som jag sen bara hade två-tre busslängder innan jag var inne och framme där jag skulle parkera, så gasade jag sannerligen inte på upp över 20 km/h, så jag förstår överhuvudtaget inte vad han menade.
Men jag tänkte att det inte var någon idé att käfta emot, utan sa istället "Oj, tyckte du? Ja då ska jag försöka bättra mig."
Men då kom droppen som fick bägaren att rinna över helt och hållet! Han gav sig nämligen inte där, utan lade till det helt onödiga "Du får väl för fan tänka efter själv, jag trodde du var yrkesförare, men jag kanske har fel?"
Alltså... hade jag haft mindre självkontroll och varit än mer aggressivt lagd och haft lite större muskelmassa, ja då känns det som att det hade kunnat avyttra sig i en fysisk reaktion. Så totalt jävla onödigt! Upplysningen om tanksensorerna behövde jag, men allt det andra...
Han måste ha ätit surkål till frukost!
Sen har jag i skarpt och tydligt minne att just denne karl var den som visade mig och mina kollegor runt på ramperna då vi precis hade börjat - och när vi stod vid tankarna (så sa han dels inget om några censorer, men det kan ju vara nytt), men det jag verkligen reagerade över då var att han, trots det stora och tydliga "rökning förbjuden"-skyltarna som brukligt nog satt (och sitter) där, hade en tänd cigg i mungipan!
Det här sa jag alltså inget om, jag bara gick - för den sortens skit tänker jag inte ta. Men det är ju bara den som är fri från synd som får kasta första stenen, har jag hört.
I hans fall tänker jag vara långsint, så länge han inte ber om ursäkt då, men det lär ju knappast hända. Han är nu officiellt en människa som jag tycker illa om och jag tänker inte låtsas om något annat heller.

Men sen, på Coop dit jag var tvungen att bege mig för att jag igår glömde att köpa tunnbröd till dagens tunnbrödrullar som står på menyn, där träffade jag en gammal kollega/chef från förskolan och det var sannerligen trevligt! Hon handlade just till förskolan också, och det blev rätt mycket, så jag höll henne sällskap och hjälpte henne att bära kassarna, då vi båda använde oss av självscanning.
Det var riktigt kul att återse henne! Hon sa för övrigt att både hon och min gudmor, den andra chefen på förskolan, är väldigt sugna på att komma och hälsa på mig här på Färsnagatan för att se hur jag har det, och tänkte då kanske klämma in det i samband med 25-årsdagen som nalkas. Det vore ju välkommet!

Från Coop fortsatte jag hemåt via Jysk, där jag investerade i en skohylla som minst sagt behövs i min klädkammare, där 15 par skodon står och trängs på golvet.
Den var lite pulig att cykla med, men ja, det gick och nu ska jag försöka montera ihop den.

För övrigt insåg jag just att jag nog har tidernas längsta hemmarast idag! Mellan 9:50-16:25! Så långt brukar det ju annars bara vara inne i Stockholm, men jag är förstås glad att det är på hemmaplan. På fredag däremot, då har jag delat i Stockholm igen.

Ordet är fritt, nu är det ditt.