måndag, februari 28, 2011

THX

Jag kämpar på med min ljudbank och det nyhetsprogram jag håller på rå ihop - men mest just nu kämpar jag med att hitta någonstans där man kan ladda ner THX-ljudet gratis till datorn. Jäkla projekt, det vill jag lova! Jag kom så långt att jag fick ner något ihopklippt filmprogram med olika THX-loggor, men det var i något filformat som mina ljudprogram absolut inte ville kännas vid, så det gick inte att klippa ut ljudet på det sättet, som annars inte brukar vara något problem från "vanliga" filmfiler. Suck, jag ska ha det där ljudet, på ett eller annat sätt!

Och ljudet jag talar om är alltså detta:


Något av ett favoritljud.

I övrigt klev jag upp klockan fyra imorse och var på plats på garaget klockan fem, och möttes där av en dyster lapp som talade om att en kollega, inte speciellt gammal, hade somnat in natten till idag, så gissningsvis bara några timmar innan jag såg lappen. Både sorgligt och lite kusligt, fast jag är osäker på ens om jag har pratat med denne förare, tror inte mer än någon hälsningsfras har blivit utbytt i så fall. Inte vet jag vad han dog av heller.

634:an till Blidö sen, 5:25 från stationen ut till Glyxnäs och precis som väntat så åkte inte en enda passagerare med på hela vägen. Sen, framme i Glyxnäs 6:30 hade jag 40 minuters paus, och nu är det ju faktiskt ljust vid den tiden, så när jag väl hade satt mig inne i rastlokalen så tänkte jag "äh fasen heller, jag sitter ju hela dagarna ändå, så jag kan lika bra gå ut och gå lite", så jag tog mig en liten promenad och såg mig omkring längs en Enskild väg. Enskild väg, funderade jag först, om man får gå på den hur som helst eller vad som menas, men kom fram till att det borde ha stått Privat väg, om det var så att den inte fick promeneras på. Allemansrätt har vi ju.
Och definitionerna för "enskild väg" står Wikipedia.
På tillbakaturen åkte det med lite folk, men det är ju lov, så det var mest pensionärer.

Långrasternas långrast har jag haft idag också, från 8:45-14:58, alltså i drygt sex timmar. Den spenderades på följande vis:
Cyklade hem
Msn:ade lite
Sov
Åt
Cyklade iväg för att simma och basta
Cyklade hem
Lekte med ljuden
Cyklade tillbaka till jobbet

Simningen blev det i vanlig ordning inte mycket av med. Jag var där på det som enligt öppettiderna heter vuxensim - något jag aldrig tidigare har lyckats pricka in. Men, eftersom det är sportlov, så var det avskärmat som vanligt med en smal remsa för motionssim och resten för plaskande allmänhet. I en kvart gick det att hålla det tempo jag ville, sen blev det för tjockt med folk och jag fick på slutet i det närmaste trampa vatten istället för att simma, mot slutet. Sånt orkar jag inte med, så då blev det bastu istället.

Tillbaka på jobbet igen skrev jag ut mina tjänster för de sista två dagarna innan semestern, och det var inga höjdartjänster. Den imorgon är en sån jag helst inte vill ha alls, den är delad och på både för- och eftermiddags passet ska jag köra KASK-tjänst, alltså Cityterminalen - Kapellskär och vice versa. Jag tycker inte om Cityterminalen, dels för att vägen dit ännu inte har satt sig i ryggmärgen, dels för att jag inte fattar biljettsystemet och dels för att det är sån ruljans med trafik och bussar där att det känns stressigt bara att parkera.

Och sista dagen innan semestern är väl visserligen bättre, fast den innehåller omväxlande 621 och 655. Alltså, 621, 655, 621 och 655, om jag minns rätt. Inte de mest utmanande linjerna heller - men utmaning får jag ju imorgon, så det ska jag väl inte klaga på i så fall.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, februari 27, 2011

Nachos

Nu sitter jag med bloggfönstret öppet (på vädring?) och har så gjort i flera minuter, utan att skriva ett enda tecken, då jag mer eller mindre samtidigt andlöst lyssnar till P3 dokumentär om mordet på Olof Palme som det imorgon är 25 år sen det hände, och de gör ju ofta de där dokumentärerna så jäkla bra att det är svårt att koncentrera sig på något annat - men nu drog en låt igång i alla fall, så nu har jag åtminstone kommit en bit på vägen.

Det har inledningsvis varit en väldigt vanlig söndag med veckohandling och tvättstuga - men veckohandlingen blev mer av en tredagarhandling, då jag just kommer vara hemma blott tre dagar av nästa vecka, för att sen dra till Romme med familj + systervän. Det blev dock inte på långa vägar rekordbilligt, då jag även passade på att köpa med mig en bok på bokrean där på Flygfyren. I slutet av förra veckan köpte jag en på Coop och sen har jag dessutom beställt lite böcker från Bokus - främst för att jag ville få hem en karta över Göteborg, men då passade jag även på att lägga till lite böcker, i och med att ordern kändes så löjligt liten och billig annars. Så ja, än har jag ingen lästorka överhuvudtaget, och dessutom har nog mor min ett par för mig olästa böcker att låna framöver också.
Och tvättiden var väl också lite utöver det vanliga, då jag nu i detta milda väder, passade på att tvätta min tjockaste vinterjacka, och det blir ju lite mer av ett projekt så fort jag måste tvätta mer än två maskiner (då det finns just två maskiner), men allt förlöpte enligt tidsplan.

Tidsplanen innefattande även lite umgänge med Daniel, kollegan. Jag visste dock inte riktigt förrän han ringde - då jag var på Flygfyren och handlade - att vi hade sagt att vi skulle träna ihop, men det hade vi visst. Och det var ju i och för sig bara bra det, i och med att jag inte tränade igår. Så vi bestämde att vi skulle springa tillsammans, och det blev just vad vi gjorde.
Löprundan fick jag för mig skulle vara väldigt lång på hur han beskrev den (vi skulle nämligen springa en runda han sprang för ett par dagar sen), men det klådde ju på inga vägar min 11,8 kilometerssväng som jag brukar springa på den is- och snöfria säsongen. Hur som helst skönt att träna ute i friska luften.

Resten av dagen har jag ägnat åt att spela in ett nyhetsprogram med ljuden från min ljudbank. Det är så jäkla kul att sitta och leka med ljud! Men det är tidskrävande, hittills har jag fått ihop 3:42 (tre minuter, fyrtiotvå sekunder) innehållandes vinjett med rubriker, mellansnack och två inslag. Men än fattas mer mellansnack, ett till inslag, sporten och vädret. Och som jag önskar att man kunde ladda upp bara ljudfiler här i bloggen, men det är mig veterligen inte möjligt. Fast hade det varit det så hade det nog ändå blivit kärvt, trots att ljudfilen än så länge bara är 3:42 lång, så är den 18,6 MB stor.

Imorgon börjar jag så härligt tidigt som 5:09 för att köra ut en 634:a till Blidö 5:25 ifrån stationen. Man kan ju undra vem som ska ut till ön sådags, men det är inte ens den första bussen så vitt jag vet... Eller ja, nu tog jag reda på det, det är den första bussen enligt tabellen, men en buss avgår 5:32 från Glyxnäs, och den lämnar ju såklart Norrtälje tidigare än 5:25. Groteskt tidigt rentav, måste väl vara någon gång kring 4:30 kan jag tro. Den har jag sluppit köra i alla fall. Första 676:an till Stockholm går 4:35 från Norrtälje, och den börjar som stadsbuss från Grind har jag för mig, så man börjar väl antingen strax innan eller strax efter 4:00 på den tjänsten - men den tror jag inte att jag har haft någon gång.
På facebook höjs nu röster för att det ska sättas in en 676:a från Stockholm till Norrtälje klockan 4:00 på lördagar och söndagar "eftersom att de flesta ställen stänger vid 03:00". Det är ett förslag jag inte ställer mig bakom, av förklarliga skäl.
1. Jag skulle förmodligen aldrig åka med den turen själv
2. Jag har ingen som helst lust att köra den.
En sån tur skulle ju innebära att man måste antingen börja sin arbetsdag kring 2:45-2:50 för att först köra in den 676:a som ska vända tillbaka till Norrtälje där vid 4:00, eller också så måste man avsluta arbetsdagen kring 5:15 då den 676:an är landad och parkerad på garaget. Sjukt tidigt för en morgontjänst och sjukt sent för en kvällstjänst. Huga huga. Täbygaraget kan få ta den i så fall!

Just det! Beställde hem mat från min lokala pizzeria här, men kände att jag inte var jättesugen på pizza. Och inte på kebab, sallad eller hamburgare heller egentligen. Så det blev att jag provade något från den mexikanska menyn; Nacho deluxe. Tror knappt aldrig att jag har ätit det tidigare, men det är ju också så att det mexikanska köket inte riktigt är mitt favoritkök heller. Och visst, det var gott, men inte jättegott. Svårt att äta dessutom; svårt med bestick och svårt med fingrarna. Nästa gång blir det således något annat.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, februari 26, 2011

Happy nation

Det här med att både storstäda och träna på samma dag, det kräver en sorts särskild energi och framför allt motivation som jag inte speciellt ofta besitter. Inte idag i alla fall, då fick det räcka med storstädning, cykeltur, promenad och en cykeltur till. Tror inte kroppen lider jättemycket. Träningen har jag tänkt att jag nog kan förpassa till måndag, då jag har delad tjänst och efter morgonpasset kan pipa iväg direkt till Harsjö och träna, då Harsjövägen ligger närmare garaget än vad Flygfältet gör. Ja, så får det nog bli, för imorgon blir det tajt med träning - som alltid på söndagar i och med att jag då både brukar veckohandla och ha tvättstugan. Så även imorgon.

Jag har baske mig inget mer att skriva idag, så då följer jag den intiutionen... nej, så stavas det inte. initutionen? Eh nähä? Hur fasen stavas det? Snart googlar jag fram en lösning, men först måste jag provskriva i ovisshet. Intuition. Ah! Där satt den! Jag följer alltså den intuitionen och ska istället leka lite med mina ljud tror jag.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, februari 25, 2011

Pengar rullar in som det ska!

... det går bra nu!
Egentligen är det ju fult att "skryta" om pengar, men det är inte det jag vill göra och hade jag velat göra det så hade jag väl skrivit en statusrad på facebook snarare än här, i och med att bloggen söker sig folk som vill läsa om mina tankar och dagar till, på facebook tvingas man snarare att se allt folk skriver.
Saken är den i alla fall att jag precis just nu, förmodligen för första gången i hela mitt liv, har tillgångar som totalt, om man räknar ihop alla konton och sparanden (inte pensionssparanden dock, tror jag), nu när dagens lön dimpte (damp?) ner och innan räkningarna är betalda, uppgår till - och till och med lite lätt - överstiger 100 000 kronor! Herre jösses, " och det är väldigt mycket pengar" som Margareta Sandstedt sa om sina fyrtiotusen miljarder kronorna - de som lite enklare skulle kunna utläsas som fyrtio biljoner kronor.
För såhär va:
En miljon = 1 000 000
En miljard = 1 000 000 000
En biljon = 1 000 000 000 000
En biljard = 1 000 000 000 000 000
En triljon = 1 000 000 000 000 000 000
En triljard = 1 000 000 000 000 000 000 000
osv.
Mot slutet finns en googol som är 10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000, om jag har förstått saken rätt.
Allra sist bland räknetalen har vi en googolplex som alltså är en etta följt av en googol nollor, och det får jag inte riktigt plats att skriva i bloggen.... (och såhär va, jag kunde antalet nollor fram till triljard, sen fick jag googla... och då framkom det att google har tagit sitt namn från just googol. Kuriosa!
Men i alla fall; vad händer om man har en googolplex av något, och sen får ytterligare lite? Är det verkligen helt omöjligt?
Hm, sidospår onekligen.

Jag är lite småmunter nu då jag har bestämt mig för att ta tag i en gammal hobby jag tidigare haft - att samla på ljud! Förut, för ett par datorer sen, hade jag en mer eller mindre enorm ljudbank på datorn och tyckte att det var kalaskul att spela in historier med ljudeffekter och så. Men datorn kraschade, ljuden försvann och därmed också utövandet av denna hobby.
På senare tid har jag försökt återskapa ljudbanken, men det har känts som ett sisyfosarbete just för att det kommer ta sån tid att komma upp i det jag hade och även för att ljudinspelningen som medföljer Windows Vista inte alls har de möjligheter som fanns på... Windows ME, måste det ha varit. Men nu har jag hittat mig ljudprogram som tycks himla bra, så jag måste bara lära mig det, men det tycks gå att göra de enkla saker och mycket mer därtill, som jag vill kunna göra med ljuden. Så woho på det!

Arbetsraden idag blir kort, igår handlade ju allt bara om jobb, så idag nöjer jag mig att inflika att jag idag ska köra 676:an igen, faktiskt för första gången den här veckan. Smått otroligt att det kan gå så lång tid utan att man åker på den, men jodå! Och vidare så tycks trenden bruten gällande mina arbetstider: På måndag har jag fått en delad tjänst igen och jag har ju faktiskt önskat att slippa de här halvsena tjänsterna jag så ofta går, till förmån för tidiga eller delade tjänster, så jag faktiskt kan få något ur privatlivet gjort under dagen - så som simning till exempel. Det är nog närmare en månad sen jag var i badhuset nu, just för att mina arbetstider har varit så omedgörliga. Men på måndag tror jag allt att det kommer bära av igen!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, februari 24, 2011

När dörr dör

Hujeda mig. Eller är det ett enda ord? Hujedamig? Eller tre? Hu jeda mig? Fast jeda? Nej, tror inte det va. Fyra då? Hu je da mig? Nej... sak samma. Det framgår att jag svär enligt Lönnebergskt vis, tror jag.
Alltså igår skrev jag väl om att den där långa tjänsten jag hade i förrgår, känns omväxlande dryg som rolig? Idag hade jag samma tjänst som igår, och igår var den väl inte precis toppenkul, och det var den kanske inte idag heller - dessutom hade jag långt fler strapatser idag - men ändå känns det som att den här dagen både gick fortare och på det stora hela var roligare. Märkligt, det där.

Idag hade jag samma buss som jag igår fick efter vagnsbytet jag fick göra då första bussens framdörr gick sönder. Vet inte om jag nämnde det, men så var det. Idag fick jag alltså den bussen som igår ersatte den med trasig framdörr.
Men idag kändes dörrvredet till den här bussens framdörr helt skumt - vilket det inte alls gjorde igår. Idag var det liksom slappt och jag var ibland tvungen att vrida det flera varv istället för bara ett hack, för att dörren skulle öppnas eller stängas. Det höll dock på mina inledande norrtäljelinjer, men när jag sen skulle köra 604H från Danderyd i slinga bort mot Täby och tillbaka, ja då lossnade hela handtaget och det man skulle fästa handtaget i, försvann ner bussens inre, så jag kunde inte alls manövrera bussen då - och naturligtvis hände det då dörren var öppen.
Jag kontaktade RTL samtidigt som bussen gradvis började tömmas på folk som insåg att det förmodligen skulle gå snabbare att gå, och blev då instruerad att tömma ur luften ur dörren och sen trycka igen den och låsa fast den med fyrkantsnyckel. Sagt och gjort.
När jag stod där ute kom för övrigt en ung, snäll kille och frågade om jag behövde hjälp, och det värmde gott - tyvärr visste jag knappt själv vad jag skulle göra, så jag visste ju än mindre vad jag skulle instruera honom i. Men men.
Hur som helst, detta fungerade tillräckligt väl för att jag skulle komma iväg från hållplatsen, men när jag sen stod vid ett rödljus så tryckte luften på såpass på dörren (för den hade jag förstås släppt på igen, så att de fungerande bakdörrarna skulle hålla sig stängda), att den öppnade upp på glänt trots fastlåsningen och då gick dörrbromsen i och där blev jag stående till bakomvarande trafikanters förtret. Via RTL fick jag åter lots, denna gång med att koppla bort dörrbromsen, och när jag väl hittade rätt där så var bussen helt tömd - förmodligen skulle väl nästa 604H komma snabbare än jag kom iväg, och dessutom blev jag då beordrad att köra till Busslinks garage i Täby för att där få hjälp med att få ordning på bussen - för det fanns inga extrabussar att skicka ut.
Och att hitta dit från där jag var, det var ju inget jag gjorde bara sådär heller, så jag frågade hur jag skulle köra - samtidigt som framdörren flög upp på vid gavel mitt i farten - men dörrbromsen så den enda effekt det hade var ju att det blev kallt. Hur som helst så larmade bussen hela tiden då, så att höra vad RTL sa och samtidigt koncentrera sig på väg och trafik, i det där oljudet, det gjorde sig ogörligt, så allt jag uppfattade var "vänster" och "Marknadsvägen". Vänstersvängen trodde jag mig veta var den skulle göras, och när jag hade gjort den så såg jag också en skylt där det stod Marknadsvägen, men sen hade jag mindre koll. Så jag svängde in till en hållplats för att med mina 18 meter ledbuss denna gång inte blockera trafiken, och funderade om jag skulle anropa RTL ytterligare en gång och fråga om vägen. Men rätt som det var fick jag syn på ett skylt där det stod Åkerby industriområde, och långt bak i reptilhjärnan slog det mig då, att just Åkerby hade jag skrivit ner i mina anteckningar då jag antecknade hur man tar sig från Danderyd till täbygaraget, så jag kände att det måste ju vara ditåt jag skulle svänga. Och när jag gjorde det såg jag även ett hus det stod "Dahl" på och då mindes jag också att jag hade skrivit det (anteckningarna låg förstås hemma, de tar jag inte med när jag kör linjer jag kan), och vips så kom jag rätt!
Väl framme körde jag till garageport 2 som RTL hade instruerat, men där var det ingen som tog emot mig, så jag gick in i verkstaden och hallåade. Vet inte hur det är i Täby, men i Norrtälje får förarna inte springa inne i själva verkstadsdelarna hur som helst och förmodligen är det samma regler i Täby, men de trotsade jag. För att vara ett så stort garage så var det märkligt öde. Men jag hittade till slut en yngre kille som stod och tog bort eller om han satte på bultarna på ett däck, och jag frågade således honom vem det var som skulle hjälpa mig. Han visste inget, men var väldigt snäll och släppte sin bultmaskin och följde med och tittade på bussen. Han sa att han aldrig hade sett något liknande fel och trodde inte att det skulle vara vidare snabbfixat - men han lyckades faktiskt fixa det rätt snabbt!
Jag gjorde direkt ett anrop till RTL, men svarstiden från dem kan vara rätt lång, så jag tänkte att det måste ju vara bäst att jag tar mig mot Danderyd igen då, och letade mig således fram till skyltar mot E18, för att köra via Täby Centrum så som jag hade gjort, kändes bara bakvänt.
RTL svarade i alla fall när jag kommit ut på E18 och sa att jag skulle köra till Näsbypark och därifrån köra returen på 618, som var linjen efter 604H på min spec - men tiden för färden till Näsbypark (via Grindtorp) hade redan passerats, så det var bara returen jag skulle hinna med. Och det här svaret fick jag precis vid avfarten vid Roslagsnäsby, så det var ju rena turen att jag hann svänga av där! När jag väl hittat fram (det var visserligen inga problem, men ändå är jag ovan att svänga från E18 för att koppla på mig på linje 618 från det hållet, så hade kunnat bli fel... Men i alla fall, när jag kom till en hållplats som ingick i 618 men fortfarande på väg mot Näsby park, så ställde jag mig där och hållplatspositionerade för att se hur sen jag var. Men därifrån sett låg jag tre minuter tidig, så jag stod således där och tidsreglerade och körde slutet av linjen till Näsbypark, och det resulterade i att jag i alla fall fick en hel passagerare.
Sen förflöt arbetsdagen bra.

Kom på den briljanta idén att de dagar då jag inte äter frukost till förmån för att hinna äta lunch - ja då kan jag ju helt sonika ta och äta frukosten på kvällen när jag kommer hem istället. Det är ju precis ett lagom jobbigt mål att fixa till oavsett klockslag, så det ska jag allt ta och göra hädan efter! Att jag inte har tänkt på det tidigare?

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, februari 23, 2011

Råtatouille

Det är lustigt med den där tjänsten som jag hade bild på igår. För ett par veckor sen hade jag den två dagar i rad, varav första dagen kändes rätt pestig och andra dagen kändes rätt trevlig. Igår var åter en dag då tjänsten mest kändes jobbig! Så jag kan inte riktigt avgöra om jag gillar den eller inte, det beror så vansinnigt mycket på de kära trafikanterna vill jag nog mena. Och det är 611:an som är vageln i ögat - sist för att jag fortfarande kände mig lite lite osäker på vägen och nu igår för att passagerarna ställde frågor jag inte kunde svara på. "Väntar 687:an vid Hagmovägen nu som sl.se säger?" (eventuellt påhittat linjenummer, minns inte exakt). Jag har inte samtrafik med någon enligt specen i alla fall och när jag försökte ropa på bussen som för övrigt åkte framför oss, så fick jag till svar av en annan buss att just den linjen körs av ett annat bolag och således inte har möjlighet att höra mig. Så jäkla osmidigt om SL bestämmer att det ska vara samtrafik mellan olika linjer utan att det framgår på körspecarna och när de dessutom låter olika entreprenörer köra trafiken åt dem och dessutom utformar radion så pundigt att man inte kan anropa dessa "andra" bussar. För radion är det SL som äger, så vitt jag förstår, då kunde de ju utforma den lite smartare. Suck.

Suckade gjorde jag också då eftermiddagens ca 5 minusgrader fick mig att lämna fleecetröjan hemma då jag cyklade till jobbet, vid halv ett på natten hade förvandlats till 22 minusgrader. Det var dock näsan det var kallast om då jag cyklade hem.
Det känns lite som att mina vaga förhoppningar om att våren kanske skulle börja anlända lagom till min marssemester, nog kommer att grusas. Min semester börjar för övrigt om en dryg vecka, så det närmar sig!
För övrigt kan jag låta meddela att om man cyklar den 2,70 kilometer långa sträckan mellan garaget och den del av Flygfältet där jag bor (två olika ändar av staden) efter midnatt, natten mot onsdag då det är 22 grader kallt - då kan det vara så att man inte ser en levande själ på hela vägen. Inte någonstans såg jag någon, varken till fots eller till bils. Fast det är ju förståeligt, vem vill vara ute sådags när det är så kallt? Jag trodde dock kanske att fler än jag var tvungna.

Idag har jag en tjänst vars arbetstider gör att jag i det närmaste blir ätstörd - den får mig att tänka på hur jag ska lägga upp ätandet mest hela tiden, känns det som. Arbetstiden är 11:59-20:50 och det innebär hemfrånvaro ca 11:30-21:10 och när ska man då laga till en ordentlig maträtt? Idag fick det bli så att jag sket i frukost då jag vaknade vid nio - för jag kom ju hem närmare klockan ett igår natt, så sova ut måste jag ju - och istället fokuserade på att hinna laga mat innan jag var tvungen att trampa iväg vid 11:30. Det kändes dock stressigt, och stressen tog sig uttryck av att jag tappade formen med lax då jag skulle ta ut den ur ugnen, så laxen blev rätt trasig. Fast god ändå, tack och lov.
Men det är inte ultimat för min mage att äta tillagad mat som första mål på dagen, jag har ganska svårt för det. Nu hann det ju dock gå ett par timmar från uppvaknandet, så helt plågsamt var det inte.
För i alla fall, när jag kommer hem efter nio på kvällen, då vill jag ju heller inte ställa mig och laga mat - och inte vill jag äta hämtmat så ofta heller. Nej blä, vissa arbetstider gör det svårt med ätandet.
Imorgon har jag samma tjänst som idag, så det lär ju bli en repris på ickefrukosten då.

Den tjänsten innefattar hur som helst en rast i Danderyd och där trodde jag att jag såg ett vårtecken idag, när jag skulle gå in i rastlokalen såg jag nämligen hur något rörde sig precis vid husgrunden, bakom... ja, bakom något, jag minns inte vad nu. Tänkte att åh så trevligt att småfåglarna är framme och pickar på marken trots kyla och snö, men när jag sträckte mig fram för att titta vilken sorts fågel det kunde tänkas vara frågan om, ja då fick jag se att det var en råtta!
Vet inte om jag någonsin tidigare har sett en råtta i "vilt" och levande tillstånd, men det gick då inte att ta miste på, inte med den svansen.

Hörde för övrigt på ekot att det är stora problem med internettrafiken i Sverige idag. Och ja, tro på tusan om inte min dator signalerar att den skulle vara frånkopplad - men det går ju trots de signalerna utmärkt att surfa som det verkar. Det här publiceras ju bevisligen. Eller ja, det vet jag ju inte i skrivande stund, men jag vågar satsa alla hästar jag har på att så kommer bli fallet.

Fick hem The Social Network i brevlådan idag, så den ska jag försöka se när tid och tillfälle ges inom relativt kort. Inte idag dock.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, februari 22, 2011

Att göra en Fredrik

Igår hade jag inte precis någon drömstart på min arbetsdag. Visst, det kunde varit värre - egentligen hade jag förutsättningarna med mig, men det var ändå rätt sjåigt.
Såhär va, när man kör buss måste man använda färdskrivare som registrerar och lagrar hastighet, sträcka, körtid och annat arbete (glömde jag något nu? Förmodligen), och detta görs i merparten i våra bussar på analoga färdskrivare, där man på ett blad fyller i sina uppgifter och sen stoppar in det i färdskrivaren. Det fodrar att man har sina färdskrivarblad med sig, och har man mot förmodan inte det, så är det ingen katastrof, för det finns horder av dem på garaget.


Färdskrivarblad med pedagogik

På ett fåtal bussar däremot, de modernare bussarna (det rör sig om ca 10 bussar i vår flotta), är färdskrivaren inte analog, utan digital. Då behöver man inte skriva något, istället för man då in sitt färdskrivarkort (förarkort, som det även kallas) i färdskrivaren, väntar på att den läser in och knappar sen igång den. Det fodrar att man har sitt förarkort med sig. Sitt och ingen annans!
I och för sig ska man även ha med det om man kör med analog färdskrivare, men då fyller det ingen annan funktion än att polisen ska kunna kontrollera även det, vid just eventuell kontroll.

Japp, det var bakgrunden. Igår var jag då tilldelad en av de modernare bussarna, en scanialed som jag skulle tomköra till Danderyd med för att därifrån köra 628 till Margaretelund (Åkersberga) med, sen 629 tillbaka till Danderyd och så 629 tillbaka till Åkersberga, 621 till Norrtälje, 657 Grind tur och retur och 655 Söderhall tur och retur.
Nåja, jag körde iväg och kom efter ett par hundra meter på att jag hade glömt att sätta i mitt förarkort, så jag svängde av på en hållplats och letade fram plånboken. Eller, rättare sagt, jag hittade inte plånboken! Den var inte i benfickan där jag brukar ha den, och jag kunde inte känna den i jackans innerficka, där jag av logisk hjälp kom fram till att den måste ha varit sist, i och med att jag hade den där då jag hämtade ut min klocka tidigare under dagen.
Ack och ve, hade jag glömt den hemma?!
Så vad att göra då? Jag hade ju redan lämnat garaget och nu är det ju så att jag bor i den södra änden av staden (och Stockholm/Danderyd ligger söderut), så det blev ju till att köra hem med stora ledbussen, parkera den på gatan och springa in - bara för att konstatera att plånboken trots allt inte var här hemma!
Ute igen och grundligt leta genom jackfickan, och där var den ju. Jag vet inte varför, men det känns inte som att det här var första gången jag var helt säker på att jag glömt något hemma, när jag i själva verket inte hade glömt det alls.

Nåja, i och med att jag startade tomkörningen i väldigt god tid, så blev jag inte alls sen till Danderyd, tvärtom, så fick jag stå uppställd på rampen i omkring en kvart, innan det var tid att köra fram och avgå.

Idag har jag en rolig, men småjobbig tjänst. Den täcker av en herrans massa linjer och merparten av dem med utgångspunkt från Danderyd.


Såhär va!

Den har jag haft ett par gånger förut, och den är trots jobbigheten, en rätt trevlig kontrast till det vanliga 676-köret. För övrigt verkar jag klara mig från 676:or den här veckan, otroligt nog. Det ska vara fredagen där jag kanske åker på det då, det står ännu höljt i dunkel.
Hur som helst så tänker jag idag lämna fusklapparna hemma. Sist jag hade den här körningen så var jag ändå lite smått osäker på 611, men det var väl mer dåligt självförtroende än dålig kunskap, men nu vet jag att jag kan den - och alla de andra linjerna på specen.

Till sist; Msn bråkar med mig! När jag startade upp datorn här så blev jag ombedd att uppdatera både datorn i sig och mitt antivirusprogram, så det gjorde jag, och när jag sen skulle logga in på msn så såg det dels helt annorlunda ut och dels blev jag ombedd att göra val kring vad jag vill dela med mig av och så - aldrig varit med om förut - och sen hände inget mer. Jag blev inte inloggad och kan nu inte ens öppna något msn-program.
(När jag säger msn menar jag förstås msn messenger)
Är det alltså den här skiten som är "det nya msn" som jag har hört att folk har haft såna problem med? Jag trodde faktiskt att jag redan hade det nya, men att jag hade klarat mig från problem, men det verkar inte bättre än att jag inte hade det tillräckligt nya.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, februari 21, 2011

Watch me now!

Det känns ju snudd på som ledig dag även idag, eftersom jag idag börjar 14:30 och det är ju senare än vad jag i fredags slutade. Men ja, sånt är mitt jobb, alla dygnets timmar kan arbetas.

Jag utnyttjade denna lediga morgon/förmiddag till att handla, så nu har jag klart för mig vad jag ska äta i veckan, samt en kyl som innehåller det den borde innehålla. Kanske med vissa förbehåll då, det finns väl alltid mer eller mindre av icke-borde-saker i ett kylskåp.
Bland annat köpte jag apelsiner, i och med att jag ju pressar min egen juice så ofta jag bara hinner. Idag blev det så att jag hade en kvar från förra veckan, så det blev den, en ny, samt en ny citron, då citronerna var helt slut. Och jag vill hävda att det går att se på en apelsin om de är mindre bra och därmed kommer ge ifrån sig mindre saft. Se här, en halva gammal och en halva ny apelsin:


Och mycket riktigt, en av dem gav mig mer saft

Sen fick jag mail om att min klocka som jag har beställt, nu fanns att hämta ut, så den var jag just iväg och hämtade. I det nyss länkade inlägget hade jag ju en bild på två klockor och uppmaningen att gissa vilken jag hade beställt. Det var det ingen som gjorde annat än möjligen i sitt huvud, men det hindrar inte mig från att nu leverera facit:


Voilà!

Så nu är jag beklockad igen! Känns bra, fast jag är nu lite småkluven till om jag inte skulle ha valt den andra klockan istället, men ja, detta blir bra, jag kommer nog vänja mig vid denna klocka som jag förmodligen lär ha i ett par år nu. Min förra klocka fick jag i 20-årspresent (och jag fyller ju 25 i år), och klockan innan dess fick jag i konfirmationspresent.
Med andra ord är det länge sen jag själv köpte mig en armbandsklocka.

Och som sagt, 14:30 börjar jag jobba idag och då är det en del Åkersbergakörningar som väntar. 628 och 629 är vad jag minns nu, samt sent på kvällen lite stadsbuss och 655:an här i Norrtälje.

Nu måste jag förbereda maten som jag ska äta så sent inpå avfärden mot jobbet som möjligt!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, februari 20, 2011

Försvinnande

Ja den här helgen har det inte blivit mycket tid till att blogga. Igår var den såpass försvinnande, att det inte blev av alls. Och det händer ju inte ofta, ser man till årsstatistiken så prickade jag in 328 st inlägg både 2005 och 2007, 2006 låg de på 337 st, 2009 på 349 st och 2008 och 2010 var det full pott med 365 st inlägg vardera, så det är ju inte speciellt många dagar per år som blir blogglösa i mitt liv. Men det händer ändå emellanåt.

Igår blev det nämligen så att jag efter träning och middag på Harsjö fick med mig min syster hem på översovning. Vi promenerade i den stränga kylan och höll oss varma genom att säga vartannat ord i en historia och hela tiden upprepa allt som sagts fram till det nya ordet. Om jag minns den senaste historien rätt så gick den såhär:

Raket är bra, då månen är outforskad, osynlig och röd, sa lilla Inga skuttandes, än snubblandes, ömsom skrikandes - högt, påpekade herr Kosén snusförnuftigt och hittade sin borttappade kontaktlins. Den låg mellan skinkmackorna, på saltgurkan, under ansjovisen, bortom blåbären, i kakburken, där mössen byggde ett spejsat dansgolv. Jag heter Lennart och är er guide denna förtrollande afton...
Hrm, sen minns jag inte mer. Och säkert är det inte alls lika kul att läsa som det är då det växer fram (plus att jag och min syster har väldigt likartad, skruvad humor). Just twisten "Jag heter Lennart", fick oss att skratta flertalet gånger, så härligt avbrott när det väl kom, från det ständiga uppräknandet av prepositioner och ätbarheter.

Vi tittade även på Sopor, humorsatirfilmen som Tage Danielsson regisserade 1981 - trettio år sen alltså. Men den är fantastisk rolig på sina ställen! Viss humor blir aldrig för gammal!

Idag då åkte vi plus vår mor till IKEA i Uppsala. Jag hade egentligen inget jag tyckte att jag behövde köpa, men tänkte att det kunde vara trevligt att följa med ändå, då jag kanske ändå skulle hitta något. Och javisst, jag fyndade till mig galgar, toalettborste och skärbrädor, till den nätta kostaden av 66 kronor. Rätt överkomligt! Toalettborsten till exempel, den kostade fyra kronor.
Spanade även efter en ny soffa, och det hittade jag också en överkomlig, men det är inget jag ska köpa nu utan snarare då jag har flyttat. Kommer ju få 3000 kronor i presentcheck på just IKEA då i och med att det är ett samarbete mellan IKEA och Skanska.
Och så hittade jag även en gigantisk tavla som jag tror skulle göra sig ypperligt ovanför min TV, där det är lite tomt i nuläget. Men jag kände att såna impulsköp ville jag inte riktigt göra utan att mäta och ha mig hemma först.

Sen blev det lite jobbigt då jag hade tvättstugan 15-18 och jag kom hem hit vid 17 igen och tänkte då först att jag får försöka hitta en annan tid i veckan då det går, och fiska upp byxor och väst och ta den andra skjortan till uniformen, men sen tänkte jag att äsch, man får faktiskt torka en timme utöver sin tvättid, och med kortprogrammen ska det inte vara några problem att hinna.
Så nyss sprang jag ner och lastade över från tvättmaskiner till torkanordningar och nu är jag inne på någon grannes tvättid - men som sagt, man får torka en timme utöver tvättiden. Fast hur det hänger ihop med att kortaste tvättprogrammet på tvättmaskinen tar runt en halvtimme, och då vill man ju helst att torkeriet ska vara ledig på ens egen tvättid, då man faktiskt har blöt tvätt att torka. Men men. Börjar någon sjabbla med mig om det, så har jag rätten på min sida. Jag har läst igenom tvättreglerna!

Jäklar vad det görs reklam för BigBrother överallt då. Jag är inte intresserad av att titta på det och jag har inte ens TV11, så ja, det är inte lönt att exponera för mig. Men det vet ju inte reklammakarna om förstås. Förr om åren tittade jag gärna på Bigbrother, tror jag följde det de åren då Carolina Gynning vann och sen ett år då det var mixat svenskar med norskar. Kanske att det var tre år jag tittade, det minns jag inte, men jag tröttnade sen. Eller om det lades ner då? Eller både och? Ja det minns jag inte.
Men en snabb titt på wikipedia nu klargjorde att det var 2003-2005 som jag följde BigBrother.

Nej, istället kommer jag väl att titta på Solsidan, som nu även jag, sent omsider har fastnat för. I övrigt står kvällen obokad. Helst skulle jag fördriva den på msn, men det specifika sällskapet tycks utebli i afton. Ack.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, februari 18, 2011

Groggy

Nu är jag i ett sådant tillstånd att nästan vad som helst skulle kunna ploppa ur mig, antar jag. Alltså, det är riktigt så huvudet svajar än hit och än dit - men det börjar väl långsamt bli bättre.
Jag är just nu nämligen i stadiet av kombinationen mellan nyvakenhet och trötthet som ibland är så extrem att det kan kännas som att det inte finns någon morgondag.
Fast... det lättar onekligen. Mellan raderna här har det gått flera minuter och ja, det känns verkligen att dimman i huvudet håller på att lätta. Hurra för det!

Jag klev alltså upp 4:10 imorse och det är ju faktiskt tjugo minuter senare än veckans bottennotering; 3:50 i måndags. Ändå var det som sju svåra år - trots (eller tack vare?) att jag hade sovit så mycket bättre, helt utan det här fenomenet då man stup i ett vaknar, tittar på klockan och tänker "måste sova måste sova måste sova, snart upp snart upp snart upp".
Jag misstänker att jag var inne i någon djupsömnsfas som är svårare att vakna ur, det är ju det enda logiska egentligen.
Hur som helst så piggnade jag förstås till av att cykla till jobbet i de många minusgraderna och lätta snöfallet som rådde, men väl på plats på jobbet blev jag sittande i en soffa i närmare en halvtimme, då jag fick medhåll om att jag inte behövde tomma till en ytterdepå för att där ha paus, för att sen tomma till en hållplats närmare Norrtäljegaraget sett, för att där starta upp en linje - och istället tomköra direkt till hållplatsen och därmed skippa omväg och paus. Då kände jag ganska raskt hur en tyngd sänkte sig över mitt huvud och hur tröttheten åter åt sig fram inifrån den.
Den här huvudtygnden har sen suttit i hela dagen, med undantag för ett kort försvinnande då jag på min rast i Åkersberga ockuperade vilorummet och dunade lite. Just då försvann det, men så fort jag reste mig var det tillbaka igen.
Och nej, det har aldrig varit risk för rattsomnande, den tröttheten känns annorlunda, mer skön och inte lika skavande.

Detta bidrog kanske till att jag blev lite mer irriterad än vanligt då jag under första turen efter tre stopp för att släppa av avstigande (som hade plingat), men där ingen steg av utannonserade något i stil med: "Ja då är det alltså tredje gången jag stannar utan att någon kliver av. Nu vill jag att ni håller styr på era fingrar och slutar trycka på stoppknappen om ni inte vill av!" och när det sen ändå fortsatte så tror jag onekligen att det märktes att jag surnade till, då jag stannade vid en hållplats och direkt drämde igen dörrarna efter att ha öppnat dem när ingen gjorde någon tillstymmelse av att vilja kliva av. Inte helt proffsigt, jag vet, men när man får känslan av att tala för döva öron som bara jävlas med en, ja då kan humöret tryta.
Ångern kom sen då jag hade släppt av dem alla och påbörjat ny tur med nytt folk, och det fortsatte! Jag insåg då att det förmodligen rörde sig om något glapp snarare än jäkelskap, så då fick jag med jämna mellanrum utannonsera att jag ville att passagerarna skulle ignorera stoppknappen och istället komma fram och säga till var de ville kliva av. Fungerade bra, men var lite omständigt. I möjligaste mån försökte jag ju säga det till alla i takt med att de klev på, men när vissa stod i klungor gjorde jag utrop istället, eller när folk hade alldeles för bråttom förbi mig för att hinna märka att jag ville säga något.

Arbetsdagen såg för övrigt ut som följande: 645, 621, 620, 621, 620. Rätt trevlig tjänst ändå, egentligen. Skönt att se annat än E18.

Hur som helst så cyklade jag hem via lilla torget, där jag hämtade ut uppläggningsfat ut serien Grön Anna, och gjorde helt enkelt som så att jag då tog av min uniformen och lade mig i sängen, läste ett halvt kapitel och släckte ingen lampa i och med att det var ljust, och somnade.
Jag brukar inte göra på det viset när jag sover på dagen, då brukar det vara kläder på och i soffan.
Hur som helst så vaknade jag sen upp med samma känsla i kroppen som efter en siesta i ett tropiskt land, hjärnan var inte med för fem öre, och det var ju alltså i det skeendet jag började skriva dagens inlägg - men jag har gjort ganska mycket mellan styckena här, så det har väl gått i alla fall två timmar nu och (klockan är 18:29 - se det i relation till vilken tid det står att inlägget är publicerat, för den tiden anger nämligen när jag började skriva).

Nu ska jag ge mig i kast med att laga mat, något jag inte gjort riktigt ordentligt de senaste dagarna, då jag har kommit hem för slö och orkeslös och med för lite tid till det. Idag har jag haft tid i alla fall, men det har i det närmaste slösats bort, men nu är jag på gång i alla fall!

Som en sista passus måste jag säga att det här så härligt med människor man egentligen inte känner så bra, men som man instinktivt känner man tycker om. (Och med man menar jag förstås jag i detta avseende, trots att jag nog är mer av en mus än en man). Min kollega Mattias är just en sån, honom har jag inte utbildats tillsammans med i och med att jobbet är som det är, att man mest är ensam, så har jag inte lärt känna honom vidare bra än, men ändå är han alltid god och glad, han tutade till och med när han körde förbi utanför busstationen då jag just var i färd med att stänga dörren till min buss och därmed inte såg honom förrän efter tutan - och så gör ju inte alla, men det uppskattade jag.

Och som en allra sista passus apropå att stänga bussdörrar, så råkade jag ut för en fadäs i Åkersberga idag. Man stänger bussens (nu var det andra gången jag är på väg att skriva "bössen"!) dörrar genom att vrida av huvudströmmen bakom en lucka utanför bussen, och vanligen ta med sig huvudströmnyckeln så att ingen obehörig får tillträde till den vid ens frånfälle (hoppas inte frånfälle alltid betyder död, för det är ju inte så jag menar), och just så gjorde jag inför min rast där, samtidigt som jag även kopplade bussen till rampkopplingen, så att den skulle behålla lufttryck och värme.
När rasten närmade sig sitt slut så kände jag, seg i huvudet som jag var, att en kortare promenad i friska luften nog skulle komma väl till pass, men då ville jag inte släpa på ryggsäcken, så utan att ta bort rampkopplingen så stoppade jag i och vred om huvudströmnyckeln, gick in och lade ifrån mig ryggsäcken. Men då jag skulle vrida av igen, ja då gick det inte riktigt då rampkopplingsenheten var i ivägen, så jag fick rycka loss den (ja, den sitter med ett visst tryck, så det blir som ett ryck. Och man kan ju inte stava tryck utan ryck!) - och spelade då inte ödet mig ett spratt? Jo! Min huvudströmnyckel ruskades på något vis bort och försvann in i bussens inre! Alltså, jag trodde först att den hade ramlat ner på marken bara, men den fanns ingen synlig stans alls. Som tur var hade jag en extranyckel med mig - i ryggsäcken som just blivit inlåst i bussen. Ack.
Som tur var fanns det kollegor att snabbt låna en nyckel av, så att jag kom åt min reservnyckel - men nu har jag ingen reservnyckel längre...

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, februari 17, 2011

Samtalet

Ja vad finns det att säga om denna dag? Det vetifåglarna, som min far skulle ha sagt, det enda jag kan komma på är ett samtal som trillade in då jag precis hade lättat från Tekniska.
Vi får ju egentligen inte prata i mobilen när vi kör, men jag såg ju att det var Keolis självt som ringde, så samtalet gick:

"Fredrik. Fatta dig kort!"
"Björn här. Kan du byta tjänst imorgon - börja och sluta tidigare?"
"Ja!"
"Då byter jag tjänst på dig. Hej."
"Hejdå!"

Alltså hurra på det, jag var annars inställd på att imorgon ha en tjänst jag inte är så jätteförtjust i, nämligen en med arbetstid 11:59-20:50 innehållandes 630 tur och retur Spillersboda, 655 till Söderhall, tomkörning till Danderyd, 604H runt Täby med omnejd, 618 tur och retur Näsbydal, tomning till tekniska och 639 hela långa vägen till Hallstavik och tomkörning till garaget.

Istället får jag arbetstiden 5:34-14:09 och då tomkörning till Älmsta (paus) tomkörning till Husinge vägskäl (kan ju känna att pausen kunde försvinna och tomkörningen kunde vara direkt till Husinge... men men), 645 runt Gåsvik - förbi bästa Drottningdal - och till Norrtälje, 621 till Åkersberga, 620 tillbaka, 621 till Åkersbera och 620 tillbaka.
Hurra för det! Visserligen tidig start, men vad fasen, 645 och dessutom få sluta tidigt - en fredag inför ledig helg! Det har jag inte gjort på evinnerliga evigheter!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, februari 16, 2011

Dubbelt upp!

Det finns ingen tid att skriva på idag, så idag blir det i sanning en kortis.
För en tid sen beställde jag lite från H&M's katalog. Det mesta fick jag ganska omgående, men den tröjan jag var mest sugen på fick jag vackert vänta på, till igår. Under tiden kom jag att fundera om tröjan jag beställde inte var väldigt lik den tröja jag sedermera köpte från H&M's butik här i Norrtälje. Men jag avfärdade den tanken, tänkte att det var väl ingen ulltröja jag beställde ändå, det kunde jag sannerligen inte erinra mig - för tröjan jag tänkte att den liknade, är just i ull (för övrigt den jag har på mig på min visningsbild på facebook, om du är vän med mig där).
Men så, igår när tröjan kom, så såg jag visserligen att den var i bomull och inte ull, men likt väl var det något bekant över den:


Nytillskottet till vänster

Suck, vet inte ens om jag tycker att tröjan var speciellt snygg, så jag funderar lite på att skicka tillbaka den. Men ja, det lär inte bli av ändå om jag känner mig själv rätt. Och det kan ju vara bra att ha en bomullströja i reserv, om jag någon gång skulle glömma bort att tvätta ulltröjan på skonprogrammet så att den måhända skulle krympa alldeles.

Dagens två jobbnotiser är följande:

  1. Tittade i kvarglömtkorgen efter min mössa då jag anlände, och tro på tusan om den inte låg i tisdagsfacket! Woho! Fast sen kan man ju tycka vad man vill om att lägga kvarglömda förarsaker bland kvarglömda passagerarsaker, som så småningom skickas till hittegodscentralen i Stockholm. Alltså, visst kan det vara svårt att veta vad som tillhör förare och vad som tillhör passagerare - men hittas föremålet på förarplatsen kan man ju gissa att det inte är en passagerares. Är det dessutom en mössa som vår kära busslinksköldpadda pryder - ja då är ju saken glasklar. Men men...

  2. Någon på RTL - radiotrafikledningen fick spel idag och skickade ut ett allmänt anrop till alla bussar inloggade på Norrtäljeradion (vilket är många!) där han svor åt oss och sa massa otydligheter, men framför allt svor. Många gånger och inte vackert. Och så är det vi förare som får åhutningar på intranätet för hur vi använder radion...?
Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, februari 15, 2011

Gångertabellen

Jag blir galet less på mig själv ibland och nu är ett sånt tillfälle. Eller tidigare under kvällen i alla fall; När jag skulle samla ihop mina grejer efter dagens körande och cykla hem, ja då var min mössa plötsligt bara puts väck! Den fanns ingenstans, inte i väskan, inte i fickorna, inte i luvan, inte i bussen (i och för sig körde jag tre bussar under dagen, men den måste ha följt med till den sista i och med att jag hade den på mig då jag stod och väntade på den bussen) - inte någonstans! Jag vet inte hur många mössor jag har tappat bort bara de senaste vintrarna, men det är kopiöst många, känns det som. Blev tvungen att gå igenom vad jag har kvar nu i mössväg, och då fick halsdukarna vara med, de också - trots att det är vantar som ligger näst i tur på att bli borttappade:


Av dessa mössor är det bara de två mittersta som lämpar sig för vargavinter

Tjänstemössan var det ju också, så nu är det frågan om det är lönt att beställa en ny eller istället vänta till Nobina-övertagandet, då jag får en ny, men med annan logga. Huh, nu kom jag på att jag inte har en aning om vad Nobina har för logga! Måste kolla upp pronto!


Eh, det var ju inte mycket till logga!

Fast Keolis är inte mycket bättre:

Men detta är inte loggan på min borttappade mössa.



... utan denna!

Arbetsdagen har i övrigt varit trevlig, den har sett ut som följande:
676:a in till Stockholm
44:an Östra station - Ruddammen - Skansen - Ruddammen - Östra station
Rast
44:an Östra station - Ruddammen - Skansen - Ruddammen - Skansen - Östra station
676:a till Norrtälje
656:an runt Nordona och förbi mitt kära Flygfält
650 till Vigelsjö
650 tillbaka till stationen
(tomkörning till garaget)

På 650:an till Vigelsjö blev jag ombedd att invänta en 676:a med passagerare till mig, vilket jag gjorde - och det visade sig att en av dem var kvinnan som igår åkte med mig på 686:an, som frågade om jag kunde köra förbi Vigelsjö på väg till garaget, och det resulterade i att vi pratade med varandra hela vägen till hennes hållplats. Sånt gillar jag skarpt, sociala passagerare!

I brist på bättre tänkte jag nu presentera min linjestatistik som nu i dagarna blir precis åtta månader, i och med att det var där i mitten av maj jag började köra i trafik på riktigt och då började statistikföra. Det kommer presenteras i form av linjenumret, kolon och antal gånger jag kört linjen, i stigande ordning:

526: 0 gånger
603: 0 gånger
604V: 0 gånger
609: 0 gånger
610: 0 gånger
623H: 0 gånger
623V: 0 gånger
643: 0 gånger
654X: 0 gånger
670: 0 gånger
677: 0 gånger
680: 0 gånger
682: 0 gånger

601H: 1 gång
601V: 1 gång
602H: 1 gång
602V: 1 gång
620X: 1 gång
636X: 1 gång

607: 2 gånger
624: 2 gånger
633: 2 gånger
652: 2 gånger
Viking line: 2 gånger
Abonneringar: 2 gånger

613: 3 gånger
622: 3 gånger
622X: 3 gånger
648: 3 gånger
653: 3 gånger

Ersättning Roslagsbanan, LINJE 28: 4 gånger

Specialvarianter av olika linjer: 5 gånger

618: 6 gånger
628: 6 gånger

645: 7 gånger
686: 7 gånger

611: 8 gånger

631: 10 gånger
631X: 10 gånger

620: 11 gånger
647: 11 gånger

630: 12 gånger

606: 14 gånger
644: 14 gånger

641: 15 gånger
654: 15 gånger

625: 16 gånger
629: 16 gånger

642: 18 gånger

632: 19 gånger
638: 19 gånger

639: 20 gånger

636: 24 gånger

634: 25 gånger

44: 26 gånger (varav nio idag!)

637: 28 gånger

621: 35 gånger

655: 45 gånger
656: 45 gånger

651: 53 gånger

658: 97 gånger

650: 109 gånger

657: 116 gånger

... och mest av dem alla - föga förvånande:
676: 367 gånger!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, februari 14, 2011

Kylskåp på hjul

Imorse (- eller ska jag säga i natt?) ringde klockan 3:50, och det var efter en natt av typiskt oroligt sovande just på grund av förestående extremtidig uppstigning - det klassiska vridandet och vändandet drabbade mig. Men nätter som förestås av det, brukar jag ändå vakna märkligt pigg - kanske just för att jag då inte längre behöver fundera över hur länge till jag får sova och när jag ska kliva upp.

Hur som helst så var det ju helt bedrövligt kallt då, tror det var -17 eller något sånt. Men det är ju bedrägligt med temperaturer, för man tänker sig ju att den ska vara lägst ju mest natt och icke-solnärvaro det är, men den sjunker ju faktiskt än mer mot gryningen, så då var den tydligen nere på -26 (enligt den värsta rapporten jag hörde, själv såg jag "bara" -20 med mina egna ögon). Jag begåvades med en buss som från början, efter att ha stått kopplad, höll en temperatur på... ja, vad vet jag inte, men acceptabel var den väl utifrån rådande omständigheter ändå, men jag körde den hela långa vägen till Ellan på/förbi Singö (vet inte riktigt om det är en egen ö eller hur det ligger till), avgång 5:25 från busstationen, och bussens innertemperatur gled successivt ner till en hel plusgrad, så det blev frost på min sidoruta. Tror dock inte att det blev det på övriga rutor i bussen, men ändå, det känns ju rätt bedrövligt att sitta och ha så kallt - och så länge. Det var först på tillbakavägen från Ellan som temperaturen började stiga, så att jag till slut hade 17 grader hos mig och passagerarna hade 20.

Sen hade jag långrast från ca 8:39 eller något sånt, då jag hade landat med 637:an och dessutom kört en 651:a till garaget. Men, inte kunde jag cykla hem för det, för jag hade intervju med Nobina klockan 10:30. De vill nämligen intervjua alla och låta oss prova och beställa uniformer, och jag fick ju boka in mig på en tid med dem först, och utifrån det önska passande arbetstid, och då blev det på detta inte helt ultimata vis. Men jag löste det genom att lägga mig i vilorummet och duna lite - men det var svårsomnat för det var så jäkla kallt där inne! Alltså, nog har jag hört att det ska vara svalt i sovrum, men dels är det skillnad på svalt och kallt och dels är jag inte ens den som vintertid vill ha det svalt. Då vill jag ha det varmt! Undrar om det är någon av de med gigantisk kroppshydda som har stängt av värmen? Fördomsfullt av mig kanske, men de som har en kroppvolym på vilken man skulle kunna fylla tre eller kanske fyra av mig, de får jag för mig inte fryser lika lätt som jag.

Uniformsprovningen gick bra, och jag vill nog drista det till att säga att Nobina har snyggare uniformer än Keolis, så den biten känns ju inte så tungt. Kavaj får vi till exempel, något Keolis inte jobbar med. Det blir ju nästan pilotstatus på oss!
Intervjun gick också bra, men gemensamt för både intervjuaren och uniformshjälparen, var att de babblade på i ett oerhört tempo, kändes inte avslappnat alls - vilket ju får mig att undra om det också är representativt för hela företagets arbetsklimat också? Men det tror jag nog inte.

Sen kunde jag till slut cykla hem i alla fall, men väl hemma var det bara en och en halv timme kvar av rasten, så det blev lite småstressigt med mat då jag förstås fastnade på msn. Har så mycket trevligt där nu igen!

Ja, sen cyklade jag tillbaka för att köra stadsbuss och det var minsann trevligt! Folk var i allmänhet väldigt glada och just trevliga, så ja, det var en stadsbuss-sejour att gilla.
Till sist tomkörde jag till Kista och körde 686:an därifrån, och på den blev jag sen så sen i och med att trafiken minst sagt inte flöt i Kista, så det slutade med att jag efter arbetspassets slut, då jag egentligen skulle tomköra till garaget och sluta för dagen, istället körde hem två kvinnor till Vigelsjö, just för att de tack vare förseningen missade sin stadsbuss som de annars brukar åka.
Ingen jätteomväg för mig och till stor glädje för dem, så det var ju ett enkelt sätt att glädja dem på.
Å andra sidan känns det ju i djupet av min egoism lite småslappt när folk ynkar sig över att gå från busstationen - i hjärtat av staden, till något ytterområde, som Vigelsjö. Jag får ju vackert transportera mig från ena ytterkanten till den andra varje dag. Men men, man ska inte jämföra så.

Imorgon ska jag in och köra 44:an mellan Skansen och Ruddammen igen. Blir nog kul, så länge folk inte frågar mig om gator, jag vet inte vilka gator som ligger var i den staden som vi kallar för hufvudstaden.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, februari 13, 2011

I can try

Idag flaggar jag åt både höger och vänster med att det känns precis som att det kommer bli ett kort och innehållslöst inlägg, för inget som kvalificerar medlemskap i intresseklubben har hänt.
Jag har tillbringat dagen med att bocka av en massa måsten, de vanliga; matplanering, veckohandling, tvättstuga och storstädning. Veckans uppkomling var att jag även skottade balkongen lite. Inte så att jag skyfflade över snön över räcket, men det fick bli en hög av den i ena hörnet, så jag kom åt att vädra sängkläderna. Eller inte sängkläderna, de lade jag ju i tvätten, men kuddar, täcke, bäddmadrass och överkast.
Hm, ja, sen tvistar jag ju alltid till det lite när jag storstädar, det brukar alltid komma in något moment som annars inte brukar ligga på storstädningen - idag bestod det i att torka av runt handtagen på lådor och skåp i köket, samt torka av utsidan på kyl och frys. Insidan skulle väl också behöva sig en rejäl kyss, men det får bli en annan gång.

Jag har även sett till att få i hamn ytterligare delar till min finservis på tradera ja! Eller fått i hamn, det kan jag väl säga först när jag får hem dem. Men jag har just rott hem en auktion, så det är ju en bra början som ter sig kriminell om det inte skulle sluta med att jag får hem faten.

Och här följer ett klipp jag är näst intill helt säker på att jag haft med förr, men det är ju en så jäkla bra låt, så det bjuder jag på!


I can try!

Men nej, nu blir det till att runda av, för jag är så jäkla sugen på att poppa popcorn!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, februari 12, 2011

Latmasken

Helg helg, lediga helg! (jo, jag tänkte mig melodin till Jul, jul, strålande jul där). Det var ju minsann tre veckor sen sist - eller ja, blir det fyra veckor? Jag jobbade förra helgen, helgen innan det och lördagen innan dess, vilket ju blir tre lördagar, så det borde ju alltså vara fyra lördagar sen. Hrm, nu krullar tankecellerna ihop sig i hjärnan, fyra veckor sen låter för mycket, jag tycker bara att det är tre, men om jag har jobbat tre... då måste det väl bli fyra? Ah, det om detta!

Jag har knappt inte gjort något vettigt alls idag. Annars brukar jag ju försöka klämma in både städning och träning på lediga lördagar. Storstädningen idag sköt jag dock upp till imorgon, av den banala anledningen att jag nu är inne på ett hemskt trivsamt set kläder och i och med att jag tänkte träna, så vill det ju till att duscha efter träningen och därmed i så fall storstäda i finkläderna - om jag inte skulle ta fram andra helt rena kläder enkom för städningen skull - och det kändes ju inte aktuellt. Alltså, jag ville inte gärna svetta ner kläderna jag helst inte ville byta bort efter duschen, genom städning... går logiken fram? Tveksamt, men så var och blev det.

Träningen sen blev väldigt måttlig. När jag väl hade dragit igång så kände jag mig inte motiverad alls och funderade lite löst kring om jag kanske börjar bli förkyld och tänkte att då ska man ju inte anstränga kroppen i onödan, och reducerade träningsprogrammet rätt kraftigt. Men alltså, med facit i hand kan jag nog konstatera att det bara var latmasken i mig och inte förkylning som talade, för jag känner nu inte alls några såna tendenser.
Jag får väl trösta kroppen med att den faktiskt får rätt mycket motion trots stillasittande jobb i och med min avsaknad av bil som gör att jag går och cyklar varthän jag ska.

Imorgon däremot, då blir det den härliga kombinationen av storstädning, tvättstuga, matplanering och veckohandling, fast i ordningen matplanering, veckohandling och storstädning/tvättstuga parallellt.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, februari 11, 2011

En bild säger mer än tusen ord

... så det ska till en jäkla massa ord för att väga upp dagens bildskörd, då jag redan innan jag började skriva har laddat upp tolv bilder och ett filmklipp. Hade en vag tanke om att det skulle bli fler bilder än ord i det här inlägget, men det är ju redan som förgjort.


När jag drog upp persiennen imorse möttes jag av detta på sydsidan


... och detta på nordsidan

Och när det ser ut sådär genom fönstret, ja då borde jag ha kunnat gissa mig till att promenaden till jobbet idag skulle komma att bli än värre än gårdagens hempromenad, då släpandes på en cykel. Cykeln brydde jag mig inte om idag, men det var fasen svårare att ta sig fram idag ändå - att ha cykel med hade varit omöjligt vill jag nog säga. När jag gick på gångvägen mellan fotbollsplanerna här på Flygfältet så var det där inte plogat för fem öre - eller också hade allt drivit igen, för det blåste något kopiöst där, riktiga orkanbyar kändes det som. Det var något av en pärs att gå. Jag hittade ett stråk där jag inte sjönk ner så djupt (förmodligen toppen på en frusen snövall), men trampade jag lite snett så sjönk jag genast ner så snön räckte upp till knät.
Likadant var det längs Stockholmsvägen också, men inte heller där refekterade jag över att inga bussar syntes till i trafiken - jag hade väl fullt upp med att vada fram. Men när jag korsade busstationen och såg att den låg helt öde, då började jag fundera. Samtidigt hade jag hört att de på Morgonpasset nämnde att busstrafiken var inställd, men då hade jag ingen aning om att det var hela SL-trafiken!


... men jo då!

När jag kom in på garaget gick jag i alla fall direkt upp till driften och frågade vad som hände, och då fick jag just svaret att all trafik var inställd, samt en komisk bilaga om att en lastbil med snöskyfflar var på väg, så att vi skulle få skotta garageplan istället.

Jag gick då ner till själva rastlokalen, och när jag öppnade dörren dit fick jag en smärre chock, det var så packat med folk att jag blev stående precis vid dörren, längre in kom jag inte. Och visst, nu överdriver jag lite, för klart att folk inte stod tätt som sillar så det inte gick att ta sig längre in i lokalen, men i och med att jag inte såg någon av mina favoritkollegor där inne, så kände jag väl snarare lätt panik vid tanken på att tränga mig in snarare än att stå kvar. Jag har nog en liten släng av agorafobi, känner mig högst obekväm när det är för mycket folk på för liten yta. Som i tunnelbanan, när man ibland får stå just som packade sillar... Hua!

Hur som helst blev vi så småningom utkommenderade att backa ut alla bussar, rampvis, så att plogbilen kom åt att ploga framför och mellan bussarna.
Rampvis, betyder alltså en ramp i taget, och en ramp är helt enkelt en "rad" på garaget, utmed vilken bussarna står parkerade och kopplade. Vi har A-rampen till vänster sett från garageinfarten, B-rampen rakt fram (fast bakom själva garagehuset) och C-rampen till höger. Det är dock enkelriktat där inne, så man åker alltid till A-ramen via C först och sen B.
På C-rampen står för övrigt nästan alla blå carrusbussar som vi trafikerar 676:orna med och det är den mest välordnade rampen där varje buss har en speciell parkeringsplats. Slutet av B-rampen som sitter ihop med C är det likadant på, men på övriga ställen är det mer angett inom vilket område bussen ska parkeras, tillexempel A 16-27, står det på många av kortbussarna, liksom det på ett fåtal av dem står A 28-32. En del bussar har ingen angiven parkeringsplats alls, där är det bara underförstått var de ska stå - vilket förstås kan orsaka förvirring då oskrivna regler inte är så lätta att veta om alla gånger.


Här backas det ut från C-rampen!


Och här har jag tagit plats i tredje bussen från vänster på förra bilden sett


En halv evighet senare var det dags att köra tillbaka och byta ramp, där proceduren skulle upprepas

På B-rampen hann jag backa ut tre bussar, många av kollegorna hade nog smitit in igen. En kollega som dock var på plats, hade lite väl bråttom när han backade ut en buss, så han backade den rakt in i en snödriva där han förstås fastnade. Dessutom blev styrningen på bakaxlen fast i sitt mest svängda läge, så när den via skottning och sandning väl gick att flytta, så fick jag backa bort grannbussen ytterligare, då den gick väldigt snett.
video
Sitta fast...


Man kan ju tro att det är ett framhjul, men ack nej...


Problembussen

Till sist A-rampen då och det här låter kanske som ett snabbt avklarat projekt, men det tog sina timmar.
Sen började trafiken så smått komma igång, men då hade jag rast enligt min spec. I och för sig skulle jag ha den inne på tekniska då, men där var jag ju dessvärre inte. Synd det, hade trafiken gått som normalt så hade Siri åkt med mig.
Rasten var ju heller inte kort, i och med att jag dessutom var tvungen att vänta in körtiden från Tekniska till Norrtälje. Som tur var kom både Daniel och Simon då, så hade hade en kort stund några att prata med. Fick veta att Simon ska bli min granne i Färsna för övrigt, riktigt trevligt! Här på Flygfältet är jag ju också granne med en kollega, och han är för all del trevlig (Stig heter han), men jag väljer nog hellre Simon som granne då.

Apropå Färsna så blev jag så sjukt less på att sitta på garaget till slut, att jag frågade om det var okej om jag gick en promenad istället, och det var det. De hade nog med folk att skicka iväg om något akut skulle inträffa. Då gick jag just till Färsna för att se hur byggnationen framskrider - garaget ligger ju väldigt nära Färsna, men det blir ju aldrig att jag går dit före, under eller efter arbetstid. Men nu så!


Norra Brå, det kommer min nästa brf heta.


Här ska mitt hus stå


Eller här?


Här kanske? Jag har ingen aning.

Till slut blev det dags att köra iväg med en 676:a till Stockholm, och den blev jag inte mer än sju minuter sen på, så jag hann faktiskt avgå i tid från Stockholm på tillbakavägen också - och nästan precis samtidigt som en kollega som däremot var tjugo minuter sen redan från start - så jag fick bara med mig två passagerare från Tekniska. Att sen ta sig till Danderyd tog över tjugo minuter, för trafiken flöt minst sagt trögt.
Som mest låg jag 25½ minuter sen den turen, men jag landade på -17 framme i Norrtälje sen.

Promenaden hem var enklare, dels fick jag skjuts till stationen av snälle Henrik och dels behövde jag knappt inte pulsa. Men i och med att jag ändå hade pulsat en hel del under dagen och inte riktigt torkat upp vid anklarna där snön läckte in, så kände jag att jag kunde vara den som steg åt sidan när jag fick möte i de smalt upptrampade stigarna.
Gick via Flygfyren - kom på i grevens tid att jag behövde handla lite där - och där träffade jag min gudmor med familj. Trevligt!

Hemma har det blivit kebabtallrik som jag har gjort själv så till den grad att jag tillagade den här hemma, men i stort sett allt var av hel- eller halvfabrikat. Färdigskuret kebabkött att steka, färdiga pommes att värma, färdiga såser att klicka på. Lök och tomat var väl de enda genuina råvarorna jag använde mig av - men det blev gott ändå.

Trevligt msn-konverserande växlat med mailande har så kvällen fortsatt med, samt med bloggande då, för det här tog ju sin tid att skriva. Kanske rejält krossad ambition där, om att det skulle bli fler bilder än ord.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, februari 10, 2011

Tubthumping

Idag är ytterligare en sån dag då jag måste hålla mig rätt kort. Ytterligare, säger jag, men jag vet inte om det var så jäkla nyligt sist som det faktiskt känns. Men känsla och realitet går inte alltid hand i hand och det får jag förlika mig med. (Höll på att skriva "förlita mig på", men det får jag väl i och för sig också.)
Det är nämligen så att jag efter 45 minuters bistert pulsande, släpandes på min cykel som gjorde sig ogörlig för hemfärd i det här vädret som jag nästan skulle vilja ge prefixet piss - men det är klart, det finns ju inget dåligt väder, bara dåligt allt annat och så vidare.

Jag börjar se ett samband på jobbet. Linje 636 och jag, det verkar vara vi som är ett par då saker händer. Jag körde den på midsommarafton - årets mest intensiva trafikdag här i Roslagen, jag körde den under den värsta snöstormen mot slutet av förra året, jag körde den då ett jättelångtradarekipage fastande på vägen ut mot Björkö och fick då vända tillbaka till Älmsta, tidsreglera och ge mig ut bakvägen och tillbaka - och nu var det dags för snöstorm igen. Men det har gått bra varje gång hittills, så trots att det är smala vägar och sånt, så känner jag ingen oro för att ge mig ut på den linjen nästan oavsett väder. Även idag gick det bra.

Jag har förresten noterat att ganska många av mina kollegor inte verkar kolla igenom bussarna efter att de är klara med dem (vid minutavlösningar gör inte jag det heller dock, det ska jag genast vara tydlig med), eller så gör de det åtminstone inte vidare noggrant och utan att fälla ner/upp armstöden, vilket jag brukar göra. (upp eller ner beroende på konstruktion, kontentan är att de ska vara ur vägen för inpassering till sätet). Idag gladdes dock min plånbok av att kollegorna slarvar med det, då jag inför en körning gick igenom bussen jag skulle ha och på olika, inte alls osynliga ställen fann dessa:


En aktuell och en inaktuell krona

Dagens pärs var hur som helst att ta sig hem idag, det tål att upprepas. Att pulsa genom decimeterdjupa drivor i 2,7 kilometer eller vad jag nu har kommit fram till att jag har mellan mig och garaget, det är jobbigt. Men att dessutom skjuta en cykel framför sig på det djupet. Det är än jobbigare. Att dessutom ha en tom mage och ha motvind hela vägen, ja då är faktorerna så gott som kompletta för ett sviktande humör.

Till sist tänkte jag hylla Viktorius, alltså Viktor Norén, som har varit gästredaktör i Musikguiden i P3 den här veckan. Han har minsann spelat mången bra låt som jag har överfört till min spotifylista, bland annat denna:


Denna hade jag helt glömt bort!

Nu; dusch, sen äta till svtplay och Vem vet mest följt av tv4play och Halv åtta hos mig.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, februari 09, 2011

Naprapat, igen

Nu har jag haft mina tvenne lediga dagar och ska ha trenne arbetssamma. Idag börjar jag dock först 13:39 och har kort dag, så jag slutar... jag tror det var 20:07. Inte lätt att memorera alla dessa slutsiffror alla gånger.
Men, jag har redan varit på jobbet en sväng då jag hade tid hos naprapaten idag. Och nej, katastrofalt ont i ryggen har jag inte haft, men den har varit lite trött och småöm emellanåt, så i och med att det finns naprapat på jobbet en gång i månaden och han dessutom hade ledig tid då det potentiellt sett passade mig (det var så god framförhållning att jag kunde skriva upp på fridagslistan att jag önskade arbetstid efter naprapattiden).

För att ta saker någorlunda kronologiskt, så tänkte jag igår att det är ju trevligt om jag är ren och fräsch när jag ligger där halvavklädd och blir klämd och bänd på ett ibland kramigt vis, således ställde jag klockan för att hinna med en morgondusch. Annars är det inte alltid jag duschar på morgonen - det har jag nog skrivit förr - jag föredrar att duscha av mig efter en arbetsdag snarare än före. Men å andra sidan så har det mest blivit dusch innan jobb då jag har jobbat kväll, vilket jag mestadels har gjort på sistone.
Det fula i kråksången var att jag tänkte en hel timme fel då jag ställde klockan! Normalt sett, om jag inte duschar utan sköter hygienen lite snabbare och enklare, så behöver jag en dryg timme på mig att hinna med hygien, påklädning, frukost och cykeltur. Naprapattiden hade jag klockan 10:00, och då ställde jag klockan på 7:30. Men alltså... Två och en halv timme är inte vad som behövs för att jag ska hinna med en dusch! Och detta insåg jag ju inte förrän efter duschen, så då var det inte läge att lägga sig igen.
Men men, bättre för tidigt än för sent. Det ska för övrigt bli mitt valspråk när jag blir kung, fast då utan "men men" och med utropstecken istället för punkt. Således:
Bättre för tidigt än för sent!

Hur som helst så bar det av till naprapaten sen, civilklädd förstås, för vad ska jag dit och göra med uniform när jag inte ska köra? Och det civilklädda förare på garaget renderar ju alltid lite frågande blickar, varav några blev besvarade.
Jag fick en sån där vänskaplig box på axeln av en kollega också; Mattias. Det tror jag knappt inte att jag har fått förr, men det var inte mig emot - han blev uppenbart glad att se mig då vi knappt aldrig ses i och med att han mest jobbar tidigt och jag mest sent (så jag blev glad, jag också).

Inne hos naprapaten sen då, fick jag först erfara att det inte vara samma som sist. Men ja, även denne visste vad han gjorde, även om han bar sig lite annorlunda åt. Han böjde, krängde och bände inte fullt lika mycket med mig, utan lät elektroder göra jobbet en rätt stor del av tiden - och det var skönt på sitt sätt, men jag hade nog ändå hellre blivit bänd och tänjd lite mer. Jag fick hur som helst inte riktigt samma spikraka känsla i ryggen efteråt, om än att det kändes skönt, jämfört med senast.
Prissättningen förbryllade mig dock, för på väg in mötte jag Therese på väg ut, och då frågade jag om de fortfarande tog en hundring, varpå hon svarade "nej det kostade inget! Eller är det för att jag är tjej kanske? hahahaha" (hon är den muntra typen som skrattar mycket).
Och dra mig baklänges när han sen sa "hundra kronor, tack", efter behandlingen. I och för sig behövs väl löneskillnader rent allmänt mellan män och kvinnor jämnas ut, men hon och jag har ju exakt samma grundlön, så det vill jag nästan mena är en smula diskriminerande! Hrm, inte okej.

Ganska snart måste jag styra upp med mat. Idag blir det en klassiker; pasta carbonara. Alltid lika gott!

Till sist, ett fantastiskt roligt klipp jag kom över på facebook:


Sångteckenspråk...?

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, februari 08, 2011

Köksdagen

Ledig dag nummer två är i princip avklarad, och den har till stor del tillbringats i min lägenhets näst största rum - köket.
Jag började med att förbereda middagen i form av att göra pommes duchesse då jag nu under kvällen ämnar äta plankstek som plåster på såren för att min laxplanka förra veckan, blev så misslyckad. Inte själva laxen i sig då, men mitt experiment där potatisen i duchessen även var uppblandad med sötpotatis och palsternacka.

Sen blev det i och för sig en vända på stan, behövde köpa smör då jag även ämnade baka. Det blev även att jag gick in på H&M i hopp om att hitta en ny snygg mössa (det är ju sån jäkla åtgång på dem, jag tappar bort mössor ungefär hundra gånger oftare än att strumpor försvinner i tvättmaskinerna) - men det blev att jag kom ut med ett trepack kalsonger och en skjorta istället. Skulle vilja hitta någon snygg vit mössa, men de vita som fanns där var rätt osnygga, så då blev det ingen mössaffär.

Hemma igen sen så slog jag ihop en nötig chokladkaka enligt recept från en före detta kollega på förskolan. Hon hade dock glömt att skriva gradantalet till ugnen, så jag gissade/fegade på 175 grader. Det står i receptet att kladdkakan ska vara kladdig, och det var den i sanning. Hrm, det här har jag och Tove diskuterat förut vet jag, lämpligt gradantal och tid i ugnen för kladdkaka. Jag minns inte vad vi kom fram till, men 175 grader och 25 minuter, det blev nog kanske lite väl löst. Å andra sidan står den nu i kylen, och det brukar lösgöra en del av lösheten, till stelhet. Så det blir nog kanon.
Hur som haver, nu har jag varit icke-allergisk mot alla andra nötter än jordnötter i ett år och det är minst sagt väldigt härligt och gott! Jag har ju mer eller mindre alltid älskat nötter, så den friskrivningen från vad jag trodde var en livstidsdom, den satt där den skulle.

Nu har jag precis slängt in tvätt i maskinerna - fick nöja mig med den senaste tvättiden idag, vilket jag sällan tycker är optimalt, men men, ibland ska väl även jag få dem och har samtidigt planksteken på gång i ugnen, och den är nog klar när som helst. Så frågan är om jag ska ta ut den och fort springa ner och skyffla över våt tvätt till torkanordningar eller äta först och göra det sen? Det finns onekligen fördelar med båda alternativen där. Men det blir nog äta först och tvätt sen ändå.

Till sist tänkte jag nämna att jag nu har gett upp armbandsklockletandet i butik och gett mig in i nätdjugeln istället - och det har gett utdelning må jag säga. Där fann jag ganska snabbt inte mindre än två klockor jag föll för, varav den ena nu är beställd (och den andra därmed bortvald). Gissa gärna vilken jag beslutade mig för!


Alternativ 1


Alternativ 2

Nu ringde matklockan, så jag säger:

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, februari 07, 2011

Jag kan inte med...

... den jäkla reklamen från reseguiden.se. Alltså åh, tjejen där (Linda?), hon både låter väldigt överlägsen och ser lika överlägsen ut, liksom höjer näsan och tittar lite lätt ner i kameran samtidigt som tonläget... ja, det låter bara överlägset helt enkelt, inte det minsta sympatiskt!

Och med det sagt så hälsar jag varmt välkommen till måndagen vecka sex år 2011!

I övrigt tror jag att "jag kan inte med" är en dialektal ordföljd som inte används här i min nejd egentligen, men jag låter sällan sånt hindra mig.

Och jag kan förresten fortfarande inte med alla dessa incheckningar på facebook som fler och fler sysslar med. Dels är det i de allra flesta fall väldigt ointressant speciellt med folk som checkar in sig hemma eller på jobbet. Vet man var de bor och var de jobbar så är det måttligt roande att följa skiftningarna mellan jobb och hem, i mitt tycke.
Inbrottstjuven däremot, tycker nog att det är väldigt intressant!

Apropå facebook förresten, så klickade jag igår in mig på "hitta dina vänner", där det tidigare har listats en begränsad mängd profiler som man har gemensamma vänner med - en period fick jag nästan bara massa kändisförslag där. Men nu finns det då ingen hejd alls! Jag scrollade till en början rätt sakta nedåt för att verkligen ögna igenom visningsbilderna och se om jag kände igen folket eller inte, men på det viset tog listan aldrig slut. Snabbscroll ledde däremot till ett slut - en liten stund, innan det åter fylldes på med fler och mer. Perpetum mobile!

Ledigheten härskar idag och det bästa med det är att den gör det även imorgon. Jag menar, för helgslediga - vore lördagen lördag om den inte hade söndagen som vapendragare? Skulle måndagen komma efter lördagen, ja då vet ni hur mina senaste tre helger har sett ut.
Tre, är för övrigt antalet arbetsdagar denna vecka, så nu är det rokad åt det bättre hållet!

Jag har tränat och städat idag, men det är det inte så mycket att säga om. Matplaneringen utelämnar jag också, men veckohandlingen däremot! Jösses vilka strapatser!
Först kom jag åter tomhänt på mynt eller myntreplikationer att ta en kundvagn för, så jag fick börja med att gå in till kundtjänst för att be om en sån där replikation. Hrm, hittar jag på ordet "replikation" nu förresten? Tänker mig att replikor görs genom replikation, men ja, när jag googlar på ordet så får jag mest fram dubblering av DNA-molekyler. Men ja, det om detta.
Jag fick i alla fall hela tre myntreplikor, så nu hoppas jag att jag har så jag klarar mig ett tag.
(Och ja, det blev lite inkonsekvent blandning av replikationer och replikor nu, men det bjuder jag på).
Själva handlingen sen gick bra. Jag parkerade vagnen och såg då en kvinna som då hade samma problem som jag hade haft, hon rotade desperat genom börs, handväska och fickor efter mynt, men hittade inga, så jag gav henne en av mina tre, och det gladde henne mycket!
Själv blev jag mindre glad då jag lastade de tre kassar jag hade skrapat ihop på cykeln, och i det ögonblicket insåg att jag hade glömt att köpa viktiga beståndsdelar till kvällens middag, kycklingfiléer med rotsaker i ugn och fetaostsås - rotsakerna hade jag glömt!
Så när jag kom hem, så packade jag ur kassarna (och insåg att jag hade glömt lite saker till en kaka jag tänkte baka imorgon), och cyklade åter iväg till Flygfyren och rafsade ihop rotfrukter (morötter, palsternacka och rödbetor) samt mörk blockchoklad och hackade nötter och gick åter för att betala. Jag började med självbetalningskassan, men där stötte jag på patrull och fick gå till den bemannade kassan - där kassörskan påpekade att det var problem att betala med min typ av kort då de inte var uppkopplade och såna kort kräver att man är uppkopplad. Huh, så var det ju inte en kvart tidigare då jag var där. Men men, i och med att jag nu äger två kort så provade jag således mitt andra, nya kort - men se på attan, jag kom inte ihåg koden! De två första kom jag ihåg, och de två sista var jag nästintill säker på, men det gick ändå inte.
Som tur var hade jag en hundring i plånboken, men den hade jag där för att ge till naprapaten som jag ska till på onsdag - så nu måste jag se till att komma ihåg att fylla lädret med en ny hundring illa kvickt!
... och när jag kom hem, så kunde jag bara konstatera att jag ändå hade glömt att köpa smör till bakningen. Men det får jag ta imorgon, kanske kan jag skrapa ihop tillräckligt ändå, eller också får jag handla en sväng till.

Maten blev för övrigt mycket god!

Och just det ja, nu har jag sett samtliga tre filmer i Twilight-serien (men en fjärde är på gång misstänker jag, vissa trådar lämnades ju hängandes i Eclipse), och jag vill nog mena att den första filmen var bäst.

Nu väntar jag istället på att få hem The Social Network och Svenska Ord 1. Det blir nog kalas!
Och javisst, jag har slutat ladda hem film utan beställer numera bara på laglig väg. Det är ju det enda sättet att få hem roliga fodral att leka med:

video
Jag roas av det lilla

Till sist tänkte jag tipsa om den låt som just nu spelas oftast på min spotifylista:


Animal nitrate!

Ordet är fritt, nu är det ditt.