söndag, oktober 31, 2010

Life is like a hurricane

Idag har det blivit snålt med tid till att blogga, har haft lång arbetsdag, från 9:09 till 19:47 och det utan långrast, istället med två vanliga raster. På två vanliga raster blir det ingen nytta gjord, så nyttan har jag fått göra efter jobbet och så var det fram till nyss The Event, så ja, det har inte blivit tid till att sitta här förrän nu.

Arbetsdagen då, den har varit bra, men lite seg. Idag körde jag visserligen bara två vändor till Stockholm (alltså fyra 676:or), mot för gårdagens tre vändor, men ändå kändes det segare på E18 idag. Innan 676:orna körde jag 634 till Blidö och tillbaka också. På tillbakavägen där klev det på en tant som har åkt med mig förut och visat sig vara en lite udda karaktär. Första gången hon åkte med mig var hon så bekymrad över att hennes accesskort inte ville fungera trots att det var nyladdat och så visade hon mig hennes senaste uppfinning; gummisnoddar fasthakade i byx... ja, de här fållorna som man sticker in skärpet i, i vilka plånbok, mobiltelefon och nycklar satt fast i. Ja, alla i olika snoddar och olika fickor då förstås.
Hur som helst så var hon den första att kliva på när jag var på väg tillbaka till Norrtälje och sa då något i stil med:
"Åh vilken fin buss! Är jag först på? Ja men dig känner jag igen! Vi ska nog ha trevligt tillsammans här. Men åh vilken fin buss. Jag vet inte var jag ska sätta mig, svårt att välja när allt är så fint!"
Hon satte sig längst fram.
"Ja här vill jag ju inte sitta i alla fall, jag vill inte se vägen för en del bilar kör som galningar och en del busschaufförer kör som galningar och det vill jag inte se."
Hon flyttade bakåt.
Och sen strömmade det på av fler passagerare, så sen höll hon truten på sig. Kanske lika bra det också.

På den sista 676:an till Stockholm stannade jag och släppte av folk i Danderyd och skulle just svänga ut från terminalen när folk började ropa "Stopp, stopp! Vänta! Det var nåt här!"
Jag fattade överhuvudtaget inte vad de menade, tänkte först om jag hade klämt någon i dörren, men jag hade ju verkligen sett att det var tomt när jag stängde och så, men tydligen var det några på utsidan som ville in igen för att leta efter något borttappat, men de hittade det inte, trots att jag (till slumrade passagerares förtret?) tände upp full belysning för letandets skull.

På sista 676:an tillbaka till Norrtälje sa jag som vanligt trevlig kväll och så (hade 5752 idag, inte lika pigg som 5742 igår, men med fungerande innerhögtalare istället), och fick för ovanlighetens skull sen respons från en ungdom när denne klev av. Annars är det i stort sett alltid vuxna och då mestadels medelålders och uppåt, som brukar önska mig detsamma och så när de kliver av. Men nu så, det finns hyfs hos ungdomen också! Fast det har jag aldrig betvivlat måste jag säga.

Den extra timmen imorse var för övrigt galet skön, men vad kvällen har känts hopplöst lång istället. Ja, ack... mörkrets tid är här.

Men se här bara, vad jag fick mig till livs på facebook här om dagen! Är det inte både underbart och fantastiskt bra, så säg?


undertext?

Jag måste säga att jag fattade inte att han var svensk förrän han drog igång med trasdockorna!

Nej nu sätter jag ner foten, trycker på bromsen och lägger i friläge:

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, oktober 30, 2010

5742

Nu har jag precis kommit hem från lite familj&släktmys på Harsjövägen som följde direkt på en arbetsdag fylld av 676:or. Imorgon ska jag upp och jobba igen, så jag borde väl egentligen lägga mig nu - men det blir ju vintertid i natt, så jag får ju en bonustimme då tack och lov. Det är väl dock det enda som är bra med vintertid/normaltid. Föredrar verkligen sommartiden då man får behålla ljuset lite längre på eftermiddagen istället för lite tidigare på morgonen, tidigt på morgonen får det gärna vara mörkt för min del.
Aldrig förr har jag haft ett jobb där jag jobbar helg även på morgnar - när jag jobbade på restaurang så jobbade jag ju alltid helg, men då började jag väl absolut tidigast vid 11, och det hände nog inte ens ofta att det var så tidigt. Framåt 15-16 var nog mer vanligt. Hur som helst så kändes ju den extra timmen av även då, men nu är det ju guld värt att få en extra timme, då blir det ju mer av sovmorgon trots morgonjobb! Fast jag börjar inte hiskeligt tidigt imorgon, tvärtom senast hittills den här veckan... eller hittills, veckan är ju slut i och med morgondagen. 9:09 börjar jag.

Arbetsdagen har varit bra trots enformigheten. Jag hade bussen med inventarienummer 5742, och den ska jag numera kalla Blixten! Make till 57-vagn har jag aldrig haft förut, den var pigg! Enda tråkiga med den var att högtalarvolymen i passagerarmikrofonen (alltså den man kommunicerar med passagerarna med, via högtalarsystem) var så sjukligt låg att nästan inget hördes och det därmed blev meningslöst för mig att försöka prata i den, och då kunde jag ju inte säga tack och hej och önska fortsatt trevlig dag och så - vilket i det närmaste kändes otrevligt snarare än brist på trevligt bara, känns som att om folk har åkt med mig förut, så förväntar de sig kanske att jag ska säga något, och så gör jag inte det då... Ack. Fast så tänker de förmodligen inte, det fattar jag ju, men det känns så i mig.

Men dra mig baklänges, skrev jag inte här om dagen att jag tyckte att någon viss person skulle höra av sig till mig? Det sker här och nu! Världen är inte så ful som den ibland ter sig!

Ja i alla fall så har jag träffat familj plus morbror och morbrors frus systerdotter (inte den närmsta släktingen, men hon är go ändå), och det var trevligt. Min morbror masserade mina axlar på ett rätt hårdhänt vis också, och det behövde jag nog sannerligen, för skönt (i det onda) var det!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, oktober 29, 2010

Fatso

Igår trodde jag att jag skulle komma i säng rätt tidigt, trött som jag var... men där bedrog jag mig skarpt! Jag blev sittandes vid youtube, tittandes på de olika delarna av de överlevandes berättelse från Estonia-katastrofen. Jag har sett det någon gång förut när det gick på fyran vet jag, men det var ju ett tag sen, så när jag väl började titta på en del så var jag tvungen att mata på tills det var slut.
Så i säng var jag först vid ett på natten, och därmed sov jag till ungefär halv tio imorse.
Men jag är ju ledig idag, så vad gjorde det?

Började lediga dagen med att sega och dega, men skärpte så småningom till mig och storstädade. Solen gassade på, så när jag var klar med storstädningen satte jag mig ute på balkongen och njöt en stund, och sen kom jag på att jag kunde njuta lite mer genom att hälla upp en martini. Jag har ju en flaska som jag väldigt sällan dricker av, är ju lite mer av en sommardrinks...drink, men jag jobbade ju hela denna sommar och då blev det inte så mycket drinkdrickande av, men idag så unnade jag mig alltså en.
Rätt snart skymte ett ännu belövat träd solen, så då blev det kyligare på balkongen och jag gick in igen, och tog tag i projekt nummer två för dagen; tvättstugan.

Christoffer, en av mina bästa busskollegor (han och Daniel slåss om titeln) bjöd hem mig till sig så snart jag var klar med tvätten, så jag tog cykeln och rullade ner till honom därefter. Det är ju nedförsbacke nästan hela vägen, så det är faktiskt mycket rull.
Det var hemskt trevligt hos honom, han bjöd på film, chips och läsk. Tyvärr satte det sig direkt, så kläderna kändes plötsligt för trånga...


Jag svällde upp som en ballong!

Han ska ha en halloweenfest imorgon och hade inhandlat denna dräkt som jag alltså fick prova. Det var en upplevelse, att få vara så fet! Men det kanske jag blir, om jag blir kvar länge i bussbranschen?
Hur som helst så var det rätt hemligt, så om någon av hans vänner mot förmodan läser min blogg så har jag ju förstört överraskningen nu. Ledsen för det i så fall, men jag måste ju säga att jag finner det högst otroligt att någon av hans vänner som jag överhuvudtaget inte känner, skulle läsa min blogg. I och för sig har jag väldigt dålig koll rent allmänt på vilka som läser, var först för någon vecka sen jag hitta statistikfliken här där man kunde se lite över hur många som hade läst. Det var ganska roligt faktiskt, jag har ju ett gammalt inlägg som nu och då fortfarande får kommentarer, och det kan jag ju se att det är by far (för att vara internationell) det mest lästa inlägget jag har skrivit, förmodligen för att jag nämner produktnamn som folk är arga på och googlar, och därmed kommer till inlägget. Detta inlägg, alltså.
Faktiskt så är de fyra inläggen i topp över mest lästa den senaste månaden, alla skrivna under 2008 eller 2007, så det är inte dagsfärskt i topp precis.

Hur som helst, såg den senare av de nya Batmanfilmerna hos Christoffer, och den var ju bra. Han har ju både högkvalitativ och stor tv och blu-ray och grejer, så det var ju mer som att titta på ett rörligt konstverk än en film.
Mitt i filmen ringde min mamma och undrade var jag var - de var nämligen ute och gick och såg min cykel stå lutad mot ett hus och trodde nästan att den var stulen. Men jag var ju i det huset, så jag gick fram till fönstret och vinkade till dem.
Och sen när jag gick därifrån, ja precis då kom Daniel gående från den närbelägna pizzerian, iklädd uniform. Han kom direkt från jobbet, så först stod vi och pratade med Christoffer hängandes i fönstret och sen gjorde jag sällskap med Daniel hem, han bor mitt emellan mig och Christoffer och precis på den vägen som jag ändå skulle ha tagit, så det föll sig naturligt.

Hemma blev det till att laga sen middag och titta på Idol. I vanlig ordning håller jag Jay och Linnea varmast om hjärtat, om det nu är så man säger.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, oktober 28, 2010

Högt & lågt

Då sitter jag här igen, efter ett gott dagsverke då jag har fått köra buss istället för bil. Har haft en riktig kalasdag idag också med fullt av trevligt folk och jag har fått beröm fler gånger än jag nu minns, det har varit beröm för skön körning, för trevlig service allmänna trevliga tillrop och även lite småprat under färd. Sånt gillar jag skarpt!
Har benådats med bra bussar som inte har bråkat på något vis med mig heller, allt har varit till belåtenhet, så då behålls ju humöret på topp. Jag gillar mitt jobb!

Fast det är i och för sig ett moln på min himmel nu. Det finns en person som verkligen borde höra av sig till mig men som verkar göra allt för att undvika mig just nu. Det är både trist och sätter ett rätt falskt ljus över personen i fråga. Hoppas trenden vänds snart.

Då har vi haft högt och lågt och vad mer kan man begära? Jag skrev långt igår så det kan ju bli kort idag. Imorgon är jag ledig för övrigt, ska bli rätt skönt.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, oktober 27, 2010

Bortglömd banan

Imorse började jag så sent som 7:12 så därmed kändes det inte omänskligt tidigt att gå istället för att cykla, särskilt med tanke på att det var minusgrader och halkigt och jag inte var sugen på att cykla omkull igen. Så jag gick!
Det var ju inte så farligt ändå, men klockan var ju trots allt inte grymt tidigt och vädret var under kontroll. Nu när jag skriver är det i det närmaste storm, regnar på tvären och så. Detta väder lär ju tajma in sig till någon promenad någon gång. Eller cykeltur för den delen, har haft tur med mina regnväder när jag har cyklat, det har aldrig blåst speciellt mycket samtidigt.

När jag väl kom fram till jobbet gick jag in och snöt mig och kom att prata lite med Timo som var där då och sa något om att han inte hade fått någon buss - och vips såg jag att klockan var påtidsdags, alltså då jag egentligen skulle sitta i bussen och göra de små förberedelser som ska göras innan man ska köra iväg. Tror åtminstone det är det som är påtiden... eller så är allt innan man kör iväg påtid, alltså avprickningen inne på vagnsutsättningen, ramplosskopplingen och resten... Ja, så är det förmodligen.
Så jag rusade bort till vagnsutsättningen då, för jag ville ju inte få sen ankomst en dag när jag faktiskt inte var sen till jobbet, bara senare än jag brukar vara.
Inne på listan hos vagnsutsättningen hade jag inte tilldelats någon vagn (=buss) och frågade då om det.
Svaret blev att det inte fanns några! Kändes ju stabilt... Ja jag skulle bara köra en resgrupp på 15 personer, alltså en förstärkning till en ordinarie tur, så de fick ju helt enkelt trycka in sig på den ordinarie turen, för jag hade ju inget att köra i.
Och det var fler med mig som inte fick buss på morgonen, men jag tror att det var jag som förblev busslös, jag fick sitta på passning min första del av dagen då. Hade delad tjänst idag då med andra ord, och på mitt andra pass hade jag just passning också, så det har blivit en hel dags passning idag! Gah!
Första passet (frustrerande nog kommer jag inte på något annat ord för pass, vilket skulle passa i och med att det gäller passning) förblev händelselöst och jag kunde ju räkna ut att jag inte skulle få något, i och med att jag inte hade speciellt lång arbetstid då och det ju inte fanns några bussar heller. Enda skulle väl vara om någon som hade en buss blev sjuk eller så då, men ja, att klämma in det på min tid innan rasten hade blivit tight, då skulle jag ha fått det direkt då. Men jag fick inget, så jag rullade tummar och läste om vartannat.
När det återstod ungefär en kvart av passningen så kom en från vagnsutsättningen och sa att jag skulle få köra lite folk till Okvista.
Okvista? Okej, jag vet att Busslink har ett garage där, men jag hade ingen aning om var eller vart Okvista ligger och det sa jag också, så då fick jag det förklarat för mig lite snabbt - och i nästa andetag skulle jag plötsligt inte dit längre, vet inte varför, men det blev avstyrt innan jag knappt ens hade fått på mig jackan.
Det var ju lite skönt måste jag säga, för det där hade ju inkräktat på min långrast sen och idag var min långrast knappt tre timmar, så inte så lång som den brukar och på den ville jag helst hinna gå till och från Harsjövägen, träna (inklusive stretcha och duscha), klappa på katt, raka mig och äta.
Jag fick gå på rast lite tidigare då istället, så det var ju trevligt. Dock blev det stressigt med min tidsplan ändå, men jag hann.

Inomhusträning blev det för övrigt, 20 min motionscykel, 20 min crosstrainer och den vanliga styrketräningen som nog i runda slängar tar 20 min också. Crosstrainern har jag aldrig använt tidigare och det var ju fasen riktigt jobbigt! På trögt motstånd kunde jag knappt få upp någon fart alls, och jag lär ju få träningsvärk i armarna också. Kände på armhävningarna sen under styrketräningen att jag var tröttare än vanligt i armarna. Visserligen har jag ju inte tränat på ett tag nu i och med förkylning, men det borde ju inte påverka så mycket.
Förkylningen är förresten borta nu. Alltid lika skönt!

När jag gick tillbaka till garaget så kom jag att tänka på att det måste bli mycket närmare om jag skulle gå genom elljusspåret istället, så det gjorde jag och nog kändes det snabbare!
På andra delen av passningen kom jag att prata med Daniel som hade rast och det var ju trevligt, men han var minsann på god väg att bli förkyld nu, stackarn, så han var lite vissen.
Och han blev ju inte kvar så länge, andra passningspasset var mellan 12-16:30.
Till en början läste jag, sen gick jag ut och satte mig välpåklädd i en solstol och vilade ögonen lite, blev så trött där inne. Ute passerade flertalet kollegor som växelvis anmärkte på att man inte kan sola i oktober (det är ju vinter ju!) och andra som sa att de fick fjällvibbar. Hur som helst var det skönt att sitta där, trots att det var kallt. Solen är alltid härlig och på hösten måste man väl passa på?

Sen gick jag in igen och kom att länge prata med en av de allra äldsta rävarna i företaget, som också hade passning. Han berättade mycket intressant från förr, då bussarna hade släp efter i vilka man körde post och livsmedel av olika slag och också om hur övergången från vänstertrafik hade varit. Trevlig herre må jag säga och det är ju ganska intressant att lyssna på hur det var förr.
Tiden gick (sakta) och jag blev ju alltmer övertygad om att jag inte skulle få någon körning på det här passningspasset heller, men när det återstod en halvtimme ungefär så kom en från vagnsutsättningen och frågade om jag kunde tänka mig att jobba lite övertid och ta en körning till... Okvista!
Javisst sa jag, och fick åter en muntlig vägbeskrivning och nycklarna till en bil. Japp, en bil och inte vilken bil som helst, nämligen den röda trafikledarbilen med saftblandare på taket! Haha!
Bil kör jag ju sannerligen inte ofta och den här var automatväxlad också, och automatväxlad bil kör jag synnerligen sällan. Automatväxlad buss däremot, ofta ofta. Men det kortslöt sig lite i hjärnan och efter att jag hade backat ut så gick det ett litet "larm" som jag först inte förstod vad det var om - men sen kom jag på att jag inte hade bältet på mig! Alltså det går ju på ren reflex att ta på det annars, även i bussarna där det finns (vilket det inte gör i alla), men ja, i bil från bussgaraget kändes allt fel. Att få köra där bussar inte får kändes fel, att köra 110 km/h på motorvägen kändes fel och jag kände nästan inte igen mig när jag svängde av mot Brottby och körde 625:ans väg (Okvista ligger i/utanför Vallentuna), perspektivet blev helt annat nedifrån en bil mot uppifrån en buss, på något konstigt vis.

Men jag kom rätt på så sätt att jag såg bussgaraget från vägen, men jag kunde inte hitta infarten! Helt galet, så jag körde in i det närliggande industriområdet och tänkte att vägen in måste väl gå därifrån, men jag hittade baske mig inte, så till slut var jag tvungen att fråga ett gäng karlakarlar som förmodligen tyckte att det var konstigt att någon som kom i en busslinkbil frågade efter Busslinks garage, men de förklarade i alla fall och jag körde dit.
Körningen gick ut på att hämta en kollega som skulle till Norrtälje, men han fick köra hem, för jag kom på den briljanta idén att han kunde ju släppa av mig hemma då, så slapp jag gå.
Så blev det, men det var en rätt trevlig färd, också det. Han jag hämtade är också gammal i gården och hade mycket intressant att berätta från sina yrkesår, så jag lyssnade med glädje.

Hemma gjorde jag ett makabert fynd i min brödburk:


En ytterst bortglömd banan

Alltså jag brukar förvara bananerna i brödburken i och med att jag i stort sett aldrig har bröd där då jag bara brukar glömma bort brödet och inte komma ihåg det förrän det har möglat. Vad fick mig att tro att det skulle bli annorlunda med bananerna?

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, oktober 26, 2010

Titta, titta, jag har ett sår

(det kom blod till och med, det gjorde det)

Imorse klev jag upp tidigare än behövligt, i händelse av att det skulle vara snö och icke-cykelbart, så 4:35 var det uppstigning.
Det var dock ingen snö, så jag beslutade mig för att cykla istället. Även om det känns förmätet att ha gått upp extra tidigt i onödan, så lockar tanken på en 2,7 km lång promenad med avmarsch 5:05 inte lockande ändå. Cykel blev det.
Men det valet straffade sig ju med en gång! Vid den första svängen jag gjorde träffade jag väl en isfläck oturligt, så jag gled omkull och dråsade rätt ut i gatan. Tur som en tok att det var så tidigt så att det inte var folk ute som såg eller körde över mig - vet inte vilket som hade varit värst.
Jag tog dock emot mig ganska bra, fick lite skrubbsår på benen bara, så det var ingen fara. Byxorna höll dessutom, och det var ju bra i och med att det är Busslinks byxor. Fast man borde väl få nya om de går sönder på så sätt? Ja jag vet inte.

På jobbet sen hade jag då tjänsten som har orsakat mig problem förr. Första gången jag hade den så körde jag fast i Danderyd och korkade igen för all trafik där under morgonrusningen, andra gången försov jag mig och missade den helt.
Idag gick det som på räls!

En galet bra låt spelades på radion när jag var ute och körde också:

Älska älska älska!

Tänker fatta mig rätt kort nu, för jag ska hinna med en dusch innan Sveriges skönaste familjer börjar, för jag misstänker rätt starkt att det är i dagens avsnitt man bör kunna skymta mig, då jag körde familjen Arvidsson-Kvarnsmyr på en 676:a till Norrtälje i somras. Ska bli kul att se om man får se mig köra, jag har aldrig sett mig själv köra buss tidigare!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, oktober 25, 2010

Larmar och gör mig till

Tjugofemte, tvåa femma, innebär löning för många av oss. Så också för mig.
Men det är ju rent bedrövligt att gå från 100%-tjänstgöring i juni, juli, augusti och september till 75% i oktober, för det är ju den lönen jag nu fick. Ett sanslöst jäkla hopp nedåt! Känns inte kul för fem öre, för att uttrycka sig ekonomiskt.
Alltså inte nog med att det är tre fjärdedelar av grundlönen, det är dessutom mer olönsamt att jobba övertid, i och med all övertid på de resterande 25 procenten som jag inte jobbar enligt pappret, inte räknas som övertid, utan som mertid. Varje övertidstimme ger 1,63 gånger timlönen (om jag inte minns fel), varje mertidstimme ger 1,03 gånger timlönen (om jag inte minns fel där heller), så det är ju sannerligen att jobba i motvind.

Därmed sagt har jag betalat räkningar idag, föregått av att jag gjorde en budget. Och baserat på pengarna jag fick in och de som ska ut, så gick det inte att göra en hållbar budget denna gång, jag kommer gå med rätt stort underskott i och med att jag ska betala både deposition för lägenheten i Färsna och IKEA-fakturan som ännu inte kommit.
Alltså, det är inte skrik och panik i och med att jag räknade med att betala IKEA på förra lönen, men eftersom fakturan inte kom innan lön så faller ju den under nästa löneperiod = jag gick ganska kraftigt plus förra månaden.
Det var allt från A-ekonomi för denna gång!

Det har varit en trivsam dag på jobbet med många glada och trevliga passagerare, och sånt uppskattar jag förstås. För en gångs skull gjorde jag som specen sa och hade rast på Rimbogaraget imorse, istället för att ställa mig och ha den på Rimbo station som jag har gjort de andra morgnarna när jag ska tomköra till Rimbo och köra 647 därifrån till Norrtälje. Tänkte att jag måste ju köra till Rimbogaraget någon gång också, så jag inte glömmer var det ligger och hur man tar sig dit. Men det gick så bra så, var några Norrtäljekollegor där som jag växlade några ord med också.

Hade delad tjänst idag (när har jag inte det?) och passade på att göra lite ärenden på stan innan jag cyklade hem. Problemet var bara att min långrast började 9:24 och staden slår upp sina portar 10:00, så jag fick ju trampa runt (gå alltså, cykeln parkerade jag) fram och tillbaka i väntan på att det skulle öppna. Gick en sväng på apoteket först dock, det öppnade tydligen tidigare. Där köpte jag precis allt utom det jag faktiskt behövde mest, insåg jag nu när jag kom hem och skulle bruka en salva som är i det närmaste slut. Vintertid fodrar min kropp allehanda salvor , den torkar och kliar, larmar och gör sig till annars.
Just det uttrycket "larma och göra sig till", tycker jag är ett fantastiskt uttryck, det borde användas oftare!
Jag träffade också på inte mindre än två ex-kollegor från förskolan också, så tiden gick ju lite alltmedan jag pratade med dem. Gemensamt med oss tre (fast jag träffade dem inte samtidigt) är att ingen av oss jobbar kvar på förskolan längre, så det var inga aktuella jobbare där.

Sen öppnade så de vanliga butikerna och jag gick på jakt efter en lila slips. Hittade en inne på KappAhl, men i och med att jag är färgblind så frågade jag för säkerhets skull en från personalen vilken färg slipsen hade, och den var minsann ceriserosa sa hon, så det var ju inte rätt. Bah, då blev det inget där. På H&M hade de bara slipsar i olika gråskalor och på Dressmann hade de kanske lila slipsar (jag frågade inte), men de kostade dubbelt så mycket som KappAhl-slipsarna. Så jag gick slipslös därifrån.
Och varför lila slips då? Jo, jag har tackat ja till ett event på facebook, att bära något lila under onsdagen, och i och med mitt uniformskrav så är det inte helt lätt under arbetsdagen att sticka ut, men en slips tänkte jag att jag kunde investera i. Egentligen får vi väl bara ha Busslinkslipsen, men ja... slipsar som stödjer en god sak borde man ha överseende med en dag om året.
Hur som helst så blev det ju ingen slips, så istället ska jag ha en liten lila plastblomma i västfickan, tänkte jag.
Det dumma är att jag inte ska köra så mycket buss på onsdag, inte om det blir som det brukar när jag har passning, för först ska jag köra en resgrupp från Edsbro till Rimbo (kort tur), sen rast i tre timmar och så passning i fyra och en halv timme. Hittills på mina passningar har jag ju aldrig fått köra någon linje, bara en gång hämta en buss i Täbygaraget. Vi får väl se!
Imorgon har jag för övrigt den tjänsten jag försov mig från i torsdags, då jag fick passningen med Täbyhämtningen, så nu blir det till att göra om och göra rätt!

Tv-kvällen idag bjuder på Ullared och Lite sällskap. Igår var det The Event, och det kan inte sägas nog så många gånger hur bra jag tycker det är!

Hm, nu börjar jag bli hungrig igen också! Att ha delningen på det sättet som jag hade idag, att ha rast mellan 9:24-14:21, det är inte helt optimalt, för i och med att jag klev upp 4:45 (ville ha lite marginal om jag skulle behöva gå istället för att cykla, men vintern tycks ha bytts mot höst för ett tag igen nu), så var jag ju vrålhungrig där vid 12-tiden, så då lagade jag mat då. Och det står jag mig bevisligen inte på dygnet ut!
Annars när jag har delningen så att den sträcker sig fram till 16 så att jag kan äta lunch vid 15, då brukar jag klara mig.
Och nej, jag svälter inte mig själv, jag försöker bara tänka ekonomiskt. Planerar man lite så går det bra att bara äta frukost och ett mål till, men ibland går det ju inte, så nu måste jag nog ta mig något.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, oktober 24, 2010

Sova över't

Precis nu drog 18-ekot igång i P3 och tro på fasen om de inte toppade med att det har skjutits i Malmö igen! Han (jo jag tror att det är en man) verkar ju inte ge sig med skjutandet förrän han åker fast, det skjuts ju varje kväll nu verkar det som. Läskig tid vi lever i...

Igår blev det att jag sov kvar på Harsjövägen. Det blev sent och var ruskväder, så det blev den enkla lösningen. Såg den härliga filmen Juno som visades i SVT också, och det blev väl tredje gången jag såg den nu, så jag blev inte lika begeistrad denna gång, men första gången jag såg den, då jäklar föll jag pladask!

Inte blev det någon träning i vanlig mening igår heller, jag kände mig ändå lite för förkyld fortfarande... i kombination med lättja, antar jag. Däremot blev det en promenad och så min knäträning som sjukgymnasten har ordinerat, den bör jag ju inte hoppa över i längre perioder känner jag, för mitt knä (mina knän) är verkligen mycket bättre nu.
Promenaden gick till Färsna och skylten som markerar var jag kommer att bo om tre kvarts år. Fint område där måste jag säga, tror det kommer bli kalasbra!

Idag har jag städat och veckohandlat, inte så mycket mer. Har börjat maila med en trevlig typ från Hjo på Facebook, och det är rätt så intensivt sådant måste jag tillstå, vi skickar säkert tio mail om dagen, var! Inte de längsta mailen då, men heller inte de kortaste. Kul när man hittar trevligt folk!
Precis nu damp (dimpte?) det in ett mail till, så jag ska svara på det, ta en dusch, spela lite sims (tror jag) och eventuellt tv-slappa resten av kvällen. Jag har tänt lite värmeljus här nu då det kändes för jäkla rått, så det är ju som bäddat för tv-slapp då också.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, oktober 23, 2010

Ledig helg

Det är förmiddag, jag har ledig helg och har just avnjutit en skön sovmorgon. Visserligen vaknade jag 7:32 av att Christoffer skickade ett beklagande stolthets-sms över att det var kallt, tidigt, att han var sjuk och trött men ändå klarade av en besvärlig linje; 602. Jag är inte avundsjuk!
Det här vittnar ju lite om att vi får en speciell bussrelation, vi som började samtidigt och har lite likartade problem.
Hur som helst, jag somnade om och sov till strax efter nio, då känslan i kroppen sa att det var dags att kliva upp och göra nytta.
Nytta har jag i och för sig inte gjort än, annat än att jag har bäddat sängen. Det är minst sagt ett projekt varje gång i och med att min säng är 210x105 cm och mitt överkast är 220x220 cm. Det blir ett stort överflöd, trots att det får hänga ända ner till golvet på sidan som inte står mot väggen. Men men, det är rött och fint i alla fall, som jag ville ha det.
Men annars har jag väl i princip bara klarat av lite hygien och påklädning också. Frukost har jag inte ätit än, men det ska jag ta tag i när jag är klar här.

Aktualitetsstycket:
Alltså Malmö... Går det någon kväll nu utan att media rapporterar om att folk med invandrarbakgrund har blivit beskjutna? Fånga den där galningen (som förmodligen inte är galen utan fullt medveten om vad han gör) illa kvickt tack!

Just det ja! Igår babblade jag bara på om bussar hit och halka dit, men jag glömde ju helst skriva att jag gjorde en Cajsa Warg igår när jag stod och gjorde våffelsmet (ty det blev baconvåfflor till lunchmiddag), så upptäckte jag plötsligt att jag inte hade någon mjölk. Rev mig i huvudet en stund, men tänkte att det borde ju gå med fil istället, så det tog jag. Och jodå, det blev rätt bra!

En annan dag när jag stod och lagade mat, nämligen i förrgår, då kom polisen!


De parkerade alldeles utanför mina köksfönster

Det var väl på tiden att de kom för att ta sig en titt på den här EU-moppen som har stått här i en veckas tid nu, helt garanterat stulen skulle jag vilja påstå, så det var just vad de gjorde.


De undersökte och satte avspärrningsplast på

I övrigt kan jag konstatera att det är vinter. Alltså inte för att det råkar ligga snö på backen, för rent årstidsmässigt tycker jag väl egentligen att det är höst, men vi är verkligen inne på vinterhalvåret igen, det märker jag tydligt på mig själv på följande sätt:

1. Mina ben kliar, utan att jag ens har varit i badhuset
2. Jag får lätt näsblod
3. Jag har börjat sova med raggsockor på då sängen känns olidligt kall till en början


Snölager och fortfarande nästan gröna träd

Idag får jag väl klassa mig som icke-förkyld igen, nu är jag i princip inte snorig och hostar bara lite, så idag måste jag ta mig samman och träna. Det har jag inte gjort på en och en halv vecka nu, så det känns som att det behövs. Men i och med snö och isslask, så tror jag inte att jag kommer ge mig ut i milspåret idag, det blir nog motionscykeln och möjligen den nyinförskaffade crosstrainern (tror jag det heter?) på Harsjövägen.

Och en liten städning borde jag göra också... men det kan jag nog ta imorgon, helgen har ju två dagar trots allt.

Förresten hände en otäck olycka på linje 158 i förrgår! Bussen kanade ut för ett stup så att hela taket lossnade och samtliga dörrar flög ut. Tack och lov var den tom och gick dessutom att reparera.


Men sicket elände!

Nu kallar frukostmagen!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, oktober 22, 2010

Snorhalt

Imorse drog jag upp persiennen och möttes av en vit värld. Inte riktigt vad jag var beredd på, kan jag erkänna! Men det var bara ett tunt lager snö då och jag, dum som jag var, tänkte att det kommer ju ha försvunnit när det är dags att ta sig hem från jobbet igen, så jag tog cykeln till jobbet. Dessutom tog jag även converse på fötterna i och med att jag tänkte att jag skulle ju knappt ha kontakt med snön i och med att jag ju bara skulle cykla och köra buss.
Ack så fel jag hade!

Men nåja, jag blev tilldelad en gammal kortvagn, 4425 närmare bestämt och började med att tomköra till Mora vägskäl varifrån jag skulle köra 644:an till Söderhall. Men bara när jag tomkörde dit och snön stod som spön i backen och det dessutom var kolsvart och rätt halt, ja då gick det inte fort. Tänkte att jag ska baske mig inte hamna i diket bara för att första snön är här, så jag tog det korta benet före. Så jag har väl inte varit speciellt punktlig till alla slutstationer/ändhållplatser, men däremot har jag faktiskt avgått i tid på alla avgångar, så det tyder ju på att vår regleringstid fungerar även i halka.
Till Söderhall gick smärtfritt och jag berömde passagerarna som hade reflexväst och ficklampa trots att det hade ljusnat en del, för det är fasen så mycket lättare att se passagerare med stora reflexer eller lampor när det är snöyra och mötande bilar kanske bländar och rutan är helt blötrandig och ja... jag blir glad när folk anstränger sig för att synas, så jag berömde.
Från Söderhall blev jag så 625:an till Danderyd och då fick jag flera gånger känna på hur halt det var, vid flera hållplatsstopp så stannade bussen inte där jag ville, utan gled fram ytterligare någon meter. Bussen var dessutom totalt översnöad över allt som inte täcktes av vindrutetorkare i fronten, så folk såg inte vilken linje det var och fick ideligen fråga. Skylten på sidan är det fel på i den bussen. Jag passerade några bilar som hade hamnat i diket, så då skärpte jag mig lite extra!

Från Danderyd sen så körde jag 629:an till Åkersberga och då loggades jag in på Norrortsradiokanalen istället för Norrtäljeradiokanalen på vår komradio och jäklar vilket liv det var där, folk hade åkt i diket hit och dit och varnade för vägar här och där, bland annat för flera saker som rörde just 629:an jag skulle köra, så jag ropade upp RTL och frågade vad de visste om linjen och vad som gällde. Och han där sa till mig att jag inte skulle trafikera vändslingan vid Kulla vägskäl och heller inte göra svängen via Nantes - inget som jag hade hade hört något om på radion innan, där nämndes Viggbyholm och Täljöviken, men där skulle jag passera som vanligt.
Och mycket riktigt, vid Viggbyholm stod en krockad buss, men det gick smidigt att passera.
Nantessvängen hade jag förmodligen inte tagit oavsett vad RTL hade sagt, för i backen upp där satt två bussar fast såg jag, så det var bara att tuffa vidare.
När jag sen så småningom kom till det där Täljöviken så låg det där en buss i diket på mötande sida och på min sida stod en lastbil med släp och verkade inte komma loss, och detta var förlagt till en för mig vänsterkurva i uppförsbacke, så det var ju inget drömläge precis.
Bussföraren till den dikesåkta bussen ville åka med mig, men först fick jag backa en bit för att släppa fram en hel rad bilister som uppenbarligen tyckte att det är smidigare med backande bussar än backande bilar, trots att det var folk ute som försökte dirigera trafiken och släppa fram mig, men ack nej.
Som jag var glad att jag hade en kortvagn då! Inte för att det är omöjligt att backa med ledbuss, men när det är halt och jäkligt och dålig sikt, då är det skönt att inte ha ett led (en led?) och extra meter som kan ställa till det.
Den dikesåkta föraren berättade att han hade fått "evakuera" sina passagerare genom förarfönstret då dikeskanten blockerade dörrarna. Det måste ha varit en syn!
Jag kom i alla fall upp och fram så småningom och fick en liten paus innan jag skulle avgå som 621 mot Norrtälje. Även på den vägen var det snorhalt och dålig sikt. Dessutom började bussen av och till larma för att batteriets laddningsnivå sjönk (eller vad nu termen för ett batteri som gradvis har mindre och mindre kräm i sig), så då tänkte jag att minsann, vi ska komma fram och inte bli stående, så jag stängde av all värme, satte vindrutetorkarna på lägsta intervall, stängde av radion och släckte lamporna (och sa i högtalarna hur det låg till). Larmade RTL också, men de sa inget oväntat, att jag skulle köra på och hoppas att bussen orkade ända fram till Norrtälje.
Det gjorde den, och flera passagerare tackade mig sen för att jag hade sett till att de kom fram. På vägen passerade vi två stillastående bussar och dessutom hade vi en bakom oss som sista biten skulle gå samma väg som jag (det var linje 620), men den försvann hastigt och olustigt bara, så jag undrar om inte den fick problem av något slag också.

Men jag klarade första passet utan minsta incident!

Sen kom ju den roliga biten att ha långrast och ta sig hem. Cykla var inte riktigt att tänka på i och med vädret, så jag gjorde mig beredd att gå. Trevlig nog var Daniel där då också och skulle också hemåt, så han hade kollat upp så att han kunde lifta med en buss som var på väg mot stationen, så jag hakade på och så gick vi sista biten tillsammans. Eller sista biten fick jag ju gå själv, han bor ju närmare det mesta än vad jag gör. Men det var trevligt!
Han hade för övrigt också converse, så vi halkade runt och blev kalla om fötterna båda två. Mindre genomtänkt där.

På min långrast gjorde jag våfflor och gick sen tillbaka till garaget, denna gång iförd kängor. Jag upptäckte dock att de läckte på något vis, så jag blev blötare av dem än av conversen... Får ta ett annat par nästa gång.
Klockade även hur lång tid det tog att gå, i vanligt tempo då, för att veta hur mycket tid jag behöver på mig för att gå hela svängen hemifrån till garaget. Jag lär ju få göra det allt oftare nu, för att cykla på is och snö känns inte helt stabilt.
Det tog väldigt precis en halvtimme, så 40 minuter innan arbetspassets början kommer jag nog knalla hemifrån framöver, för att ha lite marginaler.


Min promenadväg, fast landskapet var vitare än så...

Idol nu och ortsbon Minnah kom tillbaka! Se där ja. Hon är ju inte min favorit, men hon var bättre ikväll. Nej, mina favoriter står stadigt i Jays och Linneas skor... eller strumpläst.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, oktober 21, 2010

Björnen sover

Holy crap vilken morgon jag fick idag!

Såhär va:
Igår gick jag och lade mig tidigt i och med att jag kände mig väldigt trött och dessutom skulle upp rätt tidigt imorse (4:45).
Men imorse vaknade jag 5:59 av att telefonen inte alls gav alarm, utan ringde! Det var RTL som hade uppgift om att jag borde vara i tjänst sådags men inte var det, så han undrade hur snart jag kunde vara på plats på garaget. Yrvaken som jag var sa jag tjugo minuter, för jag vet ju att cyklingen kan ta nedåt sju minuter om jag pressar på lite och har flyt med rödljusen.
Men den gången var jag ju klar för start då jag startade, nu var jag ju i ett nyvaket och icke uppstiget läge. Jag formligen flög upp och sket först i allt vad morgonrutiner hette och kastade på mig uniformen och var på väg att ta på mig ytterkläderna när jag kom att tänka på att jag åtminstone kunde ta ett tuggummi för munhälsans skull och då slog det mig också att mina växter inte skulle behöva lida för att jag försov mig, så jag drog upp persiennen också. Och så kände jag att jag behövde använda toaletten också, om jag skulle bli satt på att köra iväg direkt jag kom till garaget.
Så efter toalett och persienn så for jag iväg i raketfart till jobbet och kom fram fem minuter tidigare än jag sagt i telefon, nämligen 6:15.
Det var inte helt skönt att gå från sovande till att vara på jobbet på en kvart, i synnerhet inte eftersom jag cyklar dit. Men kroppen protesterade inte förrän efter arbetsdagens slut, tack och lov.

De hade ju blivit tvungna att skicka någon som satt på passning att ta min tjänst, så jag blev istället satt på passning då, och det är ju ingen höjdare, i synnerhet eftersom jag inte hade något bok eller så med mig. Jag har aldrig fått någon att köra när jag har haft passning tidigare, och så såg det ut att bli den här gången också medan timmarna gick.
Men när jag hade lite mer än en timme kvar av tiden så fick jag ett uppdrag; jag skulle åka med en verkstadskille i en buss som fått bakdörren krossad till Täby, där den verkstaden skulle åtgärda den, medan vi skulle hämta varsin buss till Norrtälje. 1234 hette faktiskt den jag hämtade, tänkte inte på sifferkronologin där förrän jag skrev det nu.
Det drog ut lite på tiden, så i slutändan hade jag faktiskt jobbat åtta minuter mer än vad jag skulle tjänstgöra idag, senheten borträknad.

Cyklade hem sen och kände som sagt hur kroppen skrek i protest till att bli behandlad på det där stressiga viset, så jag tog mig en dusch och lade mig sen i soffan och sov en stund, trots att jag ju sovit långt mycket mer än jag borde idag. Men raketstarter drar ju rätt mycket mer bränsle än smygstarter, bildligt så väl som bokstavligt talat.
Fast skulle en raket smygstarta så skulle den nog inte lyfta...

Ikväll ska min framtid avgöras - ska jag flytta eller inte? Det får vi se då.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, oktober 20, 2010

För- och nackdelar

Hrm, nu satte jag mig här och tänkte att jag kunde passa på att blogga, men så kom jag inte på alls vad jag ska skriva när jag öppnade fönstret, så det har stått vitt och oskrivet en stund. Det har kort och gott inte hänt så mycket idag. Jag jobbar ju, men fick sova fyrtio minuter längre idag än igår på lediga dagen, så det var ju skönt på sitt sätt. Cyklade till jobbet och hade tur med vädret, för det började regna en stund efter att jag kom fram till garaget.
Det dumma med dagens tjänst var att jag skulle vara på plats på garaget klockan 7:46 för att åka med en kollega ner till stationen och anlända där 7:52 för att avlösa en kollega 8:05 - då min arbetstid också började. Jag gillar inte riktigt det där systemet, jag tycker ju att min arbetsdag börjar på den första schemalagda tid jag har, och dessutom skulle det vara enklare i alla avseenden om jag cyklade direkt till stationen istället för omvägen via garaget, men då har jag ingen möjlighet att veta vilken buss jag ska avlösa om jag inte kostar på mig ett samtal till RTL (Driften verkar inte finnas längre?) och först få stå i kö där då.
Smartast vore om man på dessa tjänster där man inte ska hämta en buss från garaget kunde börja på stationen och på förardatorn i rastlokalen där, själv se vilken buss man ska ha och så. Men ja, så är det inte. Fast jag borde kanske skriva det som förslag på förbättringsåtgärd?

Nåja, min buss kom in efter att jag hade stått och pratat en stund med min chef som för tillfället också befann sig på stationen. Det var ju trevligt, har inte träffat henne på ett tag i och med att jag alltmer sällan behöver springa upp där och fråga om saker.

Sen tuffade jag iväg som en 676:a till Tekniska högskolan. Min granne som åkte med mig häromdagen hem från Stockholm, åkte den här gången med mig in. Trevligt det, inte för att vi har den relationen att han sitter i fram och pratar med mig hela vägen, men det blir ett gladare hej och dessutom antingen ett hejdå eller en vink när han stiger av, beroende på vilken dörr han tar ut då.

Träffade Daniel en snabbis på garaget och vi konstaterade att ingen av oss hade tränat sen vi sist sprang tillsammans för en vecka sen, han har väl inte känt sig på på topp och jag har ju varit helt förkyld, men det börjar lätta nu, så snart ska åtminstone jag ge mig på löpningen igen, helst i sällskap av honom då.

Sen hade jag långrast och tänkte att jag måste ju se till att boka tvättstugan till helgen, i och med att jag glömde min tid igår och jag därmed fick fiska upp uniformsbyxorna ur fiskekorgen... tvättkorgen alltså. Hm, det är andra gången jag råkar kalla tvättkorgen för fiskekorgen. Men det beror väl på att jag skrev ungefär samma sak då, att jag fiskade upp... osv. Ja, sen tog jag då den vita skjortan istället för den blårandiga (blårandig är favoriten) och sket i västen, så ganska ren och fräsch uniform ändå. Men men, när jag skulle boka tid så såg jag att tiden precis då, 11-15 var ledig och klockan var då 11:20, så den tog jag!
Så nu är byken ren! Buken och baken likaså, för jag har just tagit en dusch som föregicks av rakning av ansikte och huvud.

Innan det (nu blir kronologin bakvänd, men det är ju inget en trogen bloggläsare är ovan vid) så såg jag till att byta glödlampa i min ena hallampa, för den mer eller mindre exploderade igår. Invändigt då, ytterglaset gick inte sönder, men det blev ett litet poff som hördes tydligt. Det var lite besvärligt, för i hallen har jag såna där... heter det plafonder? Ja hur som helst så fick jag dem med när jag köpte lägenheten och tro på tusan så har jag aldrig behövt byta glödlampa i någon av dem förrän nu - tre och ett halvt år efter att jag flyttade in. Så jag visste ju inte riktigt hur jag skulle göra för att komma åt glödlampan där under skivan, och min erfarenhet av att byta glödlampor i den här sortens lampor (som jag tror heter plafond!) är inte allt för ljus.
När jag jobbade hemma hos familjen på gården för fem år sen, så skulle jag byta glödlampa i deras lampa ovanför köksbordet, och i och med att de här lamporna sitter dikt mot taket så räcker det ju inte riktigt att stå på en stol för att nå bra, i alla fall inte när det är högt i tak. Så jag stod på deras köksbord och lirkade för att få loss en stora glasskivan som dolde glödlampan, och innan jag visste ordet av hade jag både fått loss den och tappat den ner över bord och golv, så den gick i miljoner bitar. Det var inte kul på något sätt, men familjen tog det bra i alla fall.
Här hemma nu gick det bättre, och lustigt nog hade jag en glödlampa av samma sort också, som jag inte vet riktigt var den kommer ifrån. Hittade den i min kista när jag omorganiserade här då jag fyllde bokhylla och lådor i förrgår.
Ja, den blev det och nu lyser det i hallen igen!

Jag har ätit mat också, pyttipanna blev det. Sist köpte jag ICAs egna pyttipanna istället för den krögarpytt jag brukar köpa (nej, jag orkar inte stå och hacka allt själv) och den har då både för- och nackdelar. Till fördel är att jag blir väldigt mätt på den och då kommer vi genast in på nackdelen att jag orkar inte äta upp det jag har tagit åt mig, hände både förra gången och nu, och jag hade ju helt glömt bort att det var den effekten. En till nackdel är att den inte är lika god, men då kommer fördelen att den är billigare. Ja, livet är fullt av för- och nackdelar.

Om en liten stund är det dags att cykla till garaget igen, då för att köra linje 632 till Yxlan och sen samma linje tillbaka. Det ska nog både bli trevlig och gå bra, men sist jag körde den, minns ni vad som hände då? Just det:


Jag höll ut lite för långt för en långtradare...

Det var var ju bara några veckor sen, 30:e september och se bara vad mycket grönare allt var då. Eller bladen sitter åtminstone kvar, nu börjar det bli väldigt glest på vissa träd. Det är inte en helt rolig säsong vi går till mötes...

Fast det är lite lustigt här utanför mina köksfönster. Det växer träd i en "allé" vid sidan om vägen, och de har fått helt gula löv och tappat nästan alla, medan björkarna som står några meter ifrån dem, som avgränsning till fotbollsplanerna fortfarande är nästan helt gröna och granna.
Betyder det att alléträden (jag har ingen aning om vad det är för sort) också får knoppar och blad tidigare på våren? Påminn mig om att jag ska uppmärksamma det på vårkanten!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, oktober 19, 2010

Inte den här gången heller

Jag och dejter, det funkar inte verkar det som. Alltså, det funkar inte på så sätt att de planeras, men de blir inte av. Tror inte jag ska skriva mer om tilltänkta dejter överhuvudtaget, bättre att vänta till jag har facit i hand och de faktiskt har ägt rum.

Så imorse gick jag upp rätt rejält mycket tidigare än jag hade behövt i och med att jag trodde att jag hade en morgondejt på min lediga dag, men allt eftersom klockan gick för förstod jag att jag nog inte hade det ändå.
Sen fick jag en ursäkt både godtagbar och sann, så från det och framåt så gör det mig inte så mycket, men fram till dess kändes det rätt pissigt.

Istället blev det att jag spikade i krokar i väggen, försökte mäta och ha mig så att tavlorna skulle hamna i samma höjd och satte sen upp dem. Det blev ganska lyckat.


Före


Efter

... men på den bilden syns ju just ingen tavla. Men men.

Åh skit och dynamit! NU kom jag på att jag hade bokat tvättstugan idag mellan 18-22. Suck! Visst, det finns ju tid kvar, men alltså såhär dags vill jag inte stå där nere. Morr, jag får fiska upp uniformsbyxorna ur tvättkorgen igen och skita i väst imorgon och köra med den rena, vita skjortan istället för den blårandiga. Och imorgon ska jag se till att komma ihåg den nya tvättiden, också den mellan 18-22.

Nu ska jag se de sköna familjerna på femman (jag borde ju vara med snart!).

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, oktober 18, 2010

Gonna ride my bike until I get home!


Känns som låten är dedikerad till mitt transportmedel här i livet...

Apropå cyklar så har det sen i lördags stått en EU-moped eller något liknande, utanför mina köksfönster och tillika utanför hela fastigheten, nere på cykelbanan. Igårkväll, då jag drog ner persiennen i köket så stod det en trio killar där som vinkade viftade och pekade frågande på mopeden till mig. Jag ryckte på axlarna och gjorde förvånad min för att markera att det inte är min och att jag också undrar vad den gör där. Fast jag tror ju att den är stulen och dumpad måste jag säga.
Jag drog ner persiennen och släckte lamporna och stod kvar och tittade genom springorna på killarna som satte sig och försökte starta moppen. De försökte alltså potentiellt stjäla den potentiellt stulna moppen!
Men precis då, kom min granne gående med hunden såg jag, och hon har inte vilket yrke som helst - hon är polis! Så lyckat!
Hörde ju inte vad hon sa, men säkert något myndigt, för killarna lommade iväg och kom inte tillbaka. Och jag hörde på frånvaron av portöppning (som annars hörs rätt bra hos mig i och med att jag bor rakt ovanför porten, att grannen stod kvar en rätt lång stund för att se att de inte bara skulle gå tillbaka så fort hon var försvunnen.


Så där står den än idag...

Idag har jag kört två vändor till Blidö (och två vändor därifrån), och det är allt. Två av turerna kändes fasligt onödiga dessutom. På första turen ut till Blidö så klev inte en människa på, på heeela vägen - och det är en lång väg. Tar närmare en och en halv timme och det finns en uppsjö hållplatser där folk skulle kunna kliva på, men inte en kotte så långt ögat nådde.
På turen tillbaka till Norrtälje sen klev det tack och lov på folk.
Långrast sen och så 634 på eftermiddagen igen, då hade jag folk med ut till ön, men istället tomt hela vägen tillbaka till Norrtälje.

Bla bla bla. Dagens mest intressanta inslag hände för en liten stund sen, mitt i Lite sällskap, som jag till viss del har missat till följd av att jag inte kunde slita mig från msn. Jag... tror att jag har en dejt imorgon! En kort och koncis och tidigt förlagd, men likväl!
Och det är inte vem som helst som äntligen har fått ändan ur heller (och jag syftar inte på mig själv nu alltså, vilket man kan tro). Det är någon speciell!

Faktiskt flyger fjärilarna lite fritt i magen igen nu. Det var länge sen.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, oktober 17, 2010

Kod 174

Idag blir det kort, det måste det bli. Jag är trött, har te att dricka innan det svalnar och har The Event att se om sisådär 20 minuter.

Jag har jobbat dagen lång, och då menar jag lång också. 5:45 började jag och 16:17 slutade jag. Tiden där emellan fylldes med 676an sex gånger, 651an två gånger och rast två gånger. Min första 676a imorse var förresten min tvåhundrade! Nu är jag uppe i 205 st med andra ord.

Hade en besynnerlig passagerare på en av turerna också. Äldre, halt man klädd i militärkläder av det inte gröna slaget, utan mer beige, med en sån där riktig militärkeps eller vad man kallar de där stora skärmmössorna med hög, uppsluttande, platt... topp (?). Såg lite nazistinspirerat ut på något vis, men det behöver det ju inte ha varit. Han gick på och hälsade genom att säga "inte så mycket folk idag va?"
Sen gick han långt bak i bussen.
Innan han hade klivit på hade två damer satt sig på de sätena som är vända mot varandra och kommit fram till att de kunde kosta på sig att ha väskorna bredvid sig i och med att bussen var väldigt tom, hade då ett tiotal passagerare som kunde välja och vraka bland 59 sittplatser.
Men snart kom den halte mannen med hatten fram till dem och röt:
- Ursäkta!
Damerna tittade förvånat på honom, tystnad följde i några sekunder där han stod och såg uppfordrande på dem.
- Menar du att du vill sitta här? frågade en dam till slut.
- Ja!
- Men varför?
- DÄRFÖR!!!

Slog då mentalt handen mot pannan och tänkte att den där får jag hålla koll på så han inte trakasserar damerna eller något - ja jag hade ju ingen aning om vad han trodde sig vara för viktigpetter. Han höll sig dock förhållandevis lugn, men lade sig vad barnfamiljen på sätena på andra sidan mittgången (bredvid alltså) sa och gjorde då och då. Men jag tänkte att de bestod ju förutom barn av vuxna, starka människor och inte potentiellt värnlösa damer, så jag gjorde inget. Han klev av som han skulle vid ändhållplats också och sen var han ur min värld.

Hemma har det skruvats och mekats! Mina föräldrar kom hit och hjälpte mig, så nu har jag alla möbler på plats! Woho!
Det som fattas nu är en storstädning och masstillbakaställning av bokhylle- och vitrinskåpssaker samt ett väcktagande av kartonger och den gamla kontorsstolen. Men jag tror att allt det där kommer tas i tu med imorgon.
Sen ska jag fotodokumentera lägga upp bilder! Eller ja, jag måste ju sätta upp tavlor också... och eventuellt måste jag skaffa några tavlor till, då jag inte vill ha precis samma uppsättning som innan.

Kod 174 förresten, blev jag full i skratt av att se en bil ha som registreringsnummer då jag satt och körde en av alla 676:or idag. KOD 174 alltså. Och jo, jag var väl lite trött, men jag tyckte att det var roligt! Tänkte; "de håller inte sin kod speciellt hemlig".
Några resor senare såg jag KOD 006 också, men då var det inte lika roligt längre.

Nu, The Event. Sen: säng.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, oktober 16, 2010

Tjyvtjockt

Det ser alltid lite skojigare ut att skriva tjyv istället för tjuv, tillika låter det roligare att säga också, men jag tror att tjuv är mer rätt.
Hur som helst så har jag inte råkat ut för någon tjuv, men förkylningen har nu slagit till med full kraft på allt utom det halsonda viset (och det är jag ju tacksam för)! Efter att ha vankat runt på IKEA hela dagen så känner jag mig helt färdig. Har kroppstemperatur nära febergräns, är just tjyvtjock i huvudet och täppt så in i vassen, och så ska jag upp 4:45 imorgon bör att börja jobba en timme senare. Fint som snus, eller inte. Förhoppningsvis mår jag ju bättre då, men det vore bra skönt att vara hemma och bara vila.
Hade jag varit piggare hade jag velat vara hemma och bara montera, för nu har jag ju köpt grejer;

  1. Jag hämtade ut min bokhylla som jag skulle ha fått hemskickad
  2. Jag hämtade ut ett helt bakstycke till vitrinskåpet
  3. Jag köpte ett soffbord
  4. Jag köpte en datorstol
  5. Jag köpte en stor, lurvig matta
  6. Jag köpte sängkläder
Därtill så har jag också varit och intresseanmält mig för det här byggprojektet i Färsna, där de sen lottade en turordningslista till i vilken ordning man ska få reservera lägenhet på ett möte på torsdag. Jag fick plats 27 av 60 så det var ju precis lite bättre än hälften, men jag hade ju velat hamna högre förstås. Fast samtidigt, får jag inte reservera något jag vill ha, så får det nog vara. Jag tänkte inte köpa något jag inte vill ha i alla fall, då bor jag hellre kvar här och inväntar något annat bra. Får se hur det blir, helt enkelt!

Men som sagt, jag mår inget vidare - även om jag hellre mår så här än har ont i halsen - och ska upp tidigt imorgon, så jag tänkte faktiskt göra kväll nu och gå och lägga mig. Får jag sova ordentligt så är det nog en bra medicin.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, oktober 15, 2010

Jag kan inte dansa så fint som du

... det ser bara psykopatiskt ut.

Här sitter jag med min förkylning och konstaterar att jag i alla fall inte har ont i halsen och då är det ju en bra förkylning. Jag skriver det förmodligen varje gång jag är förkyld, att jag avskyr att ha ont i halsen, det är den klart värsta effekten av förkylning. Men tack och lov verkar min kropp styra undan halsontet till att vara i snitt ett dygn långt, och det får jag väl överleva.

Jag mår med andra ord bättre idag, fast jag är mer förkyld i den bemärkelsen att jag är snorigare och i mer behov av att snyta mig hela tiden.
Men jag har förstås jobbat ändå, lite snor kan man inte vara hemma för.
Hade en odelad tjänst idag och det förlagt till kontorstid också. Det händer ju sällan och aldrig, men är ack så skönt när det väl händer. 7:42-15:26 jobbade jag och utgick från busstationen och inte garaget. Det vill säga att jag både började och slutade på busstationen, och cykelburen som jag är så gör det ju mig inget i och med att det är närmare till busstationen än till garaget.
676 fram och tillbaka på morgonen, stadsbuss i mitten och 676 fram och tillbaka sen igen. Lite lustigt var att en kvinna som åkte med mig på morgonturen från Stockholm, som bara skulle vara i Norrtälje över dagen för att se sig om lite (hon hade aldrig varit här förut vad jag förstod det som), sen som av en slump kom att åka med mig tillbaka in igen på eftermiddagen. Ja det får man ju faktiskt säga är rätt mycket av en lyckträff då 676:an har hundratals avgångar per dag. Okej, jag har inte räknat och jag kanske överdriver, men sett från båda håll så går de ju tätare än var femte minut i rusningstid morgon och eftermiddag och under dagen sen en gång i kvarten, för att senare gå en gång i halvtimmen och på natten gå en gång i timmen. Många avgångar blir det!

Lite kul att Fuldans har börjat spelas i P3 tycker jag, det är ju en rätt rolig och svängig låt som jag först såg på sidan där man kunde göra sig själv som fuldansare. Jag gillar den!


Och här är folk som har inspirerats!

Ikväll Idolar jag och håller på Jay och Linnea, de har de härligaste rösterna! Minnah är ju i det närmaste ortsbo och igår tyckte jag att jag att hon klev på bussen, men vid närmare eftertanke måste det ha varit någon annan, hur som helst så tror jag att jag har skrivit förut att hon inte är min favorit bara för den sakens skull.

Imorgon blir det IKEA. Då ska Brimnes sänggavelgrej ut och Hemnes bokhylla in, sprucken baksida till Hemnes vitrinskåp ska bytas mot en hel, jag ska kolla in ett bostadsprojekt och förmodligen handla lite mer.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, oktober 14, 2010

Det rullar in...

Åh huga, nu händer det, det som inte har hänt på hur länge som helst - en förkylning rullar in! Känner mig allmänt hängig, snorig, nysig, halsontig och ja, alla symptom man kan tänka sig. Jag vill inte bli sjuk nu! Fast å andra sidan: jag vill aldrig bli sjuk.

Därmed faller min plan om att nu efter jobbet (jag kom hem för tjugo minuter sen) slå på stora trumman och göra spaghetti och köttfärssås. Har ingen ork till det, och det är ju synd det i och med att jag inte har ätit riktig mat idag, bara lite olika mellanmål. Men det får bli te och smörgåsar nu istället, te tror jag kan göra halsen gott.

Igår skruvade jag ju ihop min tv-bänk och sen tänkte jag att jag kan ju åtminstone börja på vitrinskåpet fram till att baksidan behövs, för den var ju spräckt. Och jo, jag fick en monteringsanvisning på mail efter dagens (fortfarande igår alltså) fjärde samtal till IKEAs kundservice. Tur var det, för inte nog med att steg 1-5 fattades, det gjorde även steg... ja, något kring 40 tror jag, plus att flera sidor bara repeterade det förra sidan sa. Riktigt måndagsexemplar av vitrinskåp tror jag, felande manual och sprucken baksida. Men men, jag ska ju få nya grejer på lördag.
Hur som helst, det jag skulle komma till var att jag var fast besluten om att komma så långt i monteringen till baksidan skulle på plats, men klockan sprang på och när hon närmade sig 23 fick jag sluta för kvällen i och med att jag skulle både raka mig (allt ovan halsen utom de få ögonbrynsstrån jag har) och duscha.

Idag på min långrast, efter att ha sprungit med Daniel, så fortsatte jag med vitrinskåpet. Det visade sig att det enda jag hade kvar att göra innan baksidan skulle på plats, var att skruva i små grejer under fötterna... eh, säger man fötter? Ben kanske? Ja träklossarna som skåpet står på i alla fall. Sen var det baksidan som stod på tur. Men jag gick händelserna i förväg och monterade även på knopparna på glasdörrarna, trots att det egentligen skulle göras efter. Rebelliskt!

Men att springa med Daniel var kanske inte det mest smarta i och med att jag redan då kände att jag inte var helt på topp, vaknade nämligen med en oangenäm känsla i halsen imorse och den har suttit i. Men det är så trevligt att springa med honom och dessutom mådde jag inte så dåligt då, tvärtom kändes det bättre just då. Sen rasade jag väl mer eller mindre när jag kom hem, så andra passet idag har känts rätt segt. 676 fram och tillbaka för övrigt.

Första passet däremot gick bra, men jag blev lite sur på RTL. Jag körde bara resgrupper på morgonen, först en sväng på 808:an (aldrig kört förut) med skolbarn och sen en sväng på 677:an från Finsta till Norrtälje med förskolebarn. Jag skulle även köra samma förskolebarn vidare som 676:a till Stockholm, men de hade ändrat sina planer och ville åka den mer raka vägen där man kliver av och byter buss i Rösa. Jag anropade då RTL för att fråga om jag kunde avbryta min 677:a där i och med att jag bara hade dem på bussen och det var för deras skull en extrabuss var utsatt, men det blev blankt nej på det. Jag ska köra linjen och de ska abonnera om de vill åka härs och tvärs utöver linjesträckningarna.
I sak är det ju rätt, men vad betyder det i praktiken? Jo att jag fick köra med en tom buss till Norrtälje och 20 barn i åldern 4-5 år riskerar att få ståplats den nästan timslånga vägen på den ordinarie 676:a som de då skulle byta till - plus att jag sen helt i onödan skulle köra en 676:a som då avgick samtidigt som en annan 676:a när behovet av två bussar inte fanns. Ekonomisk förlust för Busslink, att köra två bussar samtidigt, när en halv egentligen hade räckt - och inte minst miljövidrigt. Men framför allt var det barnens situation som irriterade mig. Dessutom skulle jag inte bli helt nöjd om jag kom som ordinarie 676:a och inte ha en aning om att det står en sån stor grupp barn längs vägen och kanske inte ha sittplats till dem.
Nej, där var vi inte ense, RTL och jag. Men det är RTL som bestämmer...

Nu ska jag sätta på t... haha, ja, nu tänkte jag skriva t-vatten, men jag menar te-vatten alltså.

God kväll och krya på mig!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, oktober 13, 2010

Elände och oreda

Jag ska försöka hålla mig kort idag för klockan är rätt mycket, jag ska jobba imorgon och jag har massor jag skulle vilja hinna med innan det är tid för säng.

Vaknade imorse av att telefonen ringde och jag trodde att det var Busslink som hade glömt att jag gjort fridagsbyte för att få vara ledig idag och därmed ville ha mig att jobba. Så var inte fallet, det var istället en mamma från förskolan som ville boka mig att köra något fotbollslag (tror jag?) till Råsunda på lördag - men jag är ju ledig på lördag och ska dessutom till IKEA då, så det gick tyvärr i stöpet. Annars hade det varit roligt!

Sen har jag gått som ett barn inför julafton och väntat på min leverans från IKEA. Jo alltså, jag har beställt vitrinskåp, tv-bänk och bokhylla med hemkörning och ska till IKEA i Uppsala på lördag för att anmäla intresse för ett bostadsprojekt samt handla lite småsaker. Hur som helst så kom de vid 11-tiden och allt var ju frid och fröjd en stund. Fyra kartonger hade jag fått till de tre möbler jag hade beställt.
Sen öppnade jag första kartongen och blev lite konfunderad över bitarna och anvisningen. Sen såg jag. Det var ingen Hemnes överhuvudtaget (har bara beställt ur Hemnes-serien); det var en Brimnes sänggavelhylla... eller något sånt. Jag ringde då till företaget som kört ut, tänkte att de gett mig en kartong för mycket och att då den som faktiskt skulle ha den där Brimnäsgavel då skulle stå tomhänt. Men nej, de hade levererat det som IKEA hade skickat med dem.
Då ringde jag till IKEA och sa att jag utöver min leverans fått en möbel för mycket. (hade det varit något jag ville ha hade jag nog inte ringt utan glatt behållit det, som chauffören rådde mig). Men vi kom överens om att jag skulle ta med den när jag åker till IKEA på lördag och då får bensinersättning för att de slipper komma och hämta.

Sen öppnade jag kartong nummer två, som var vitrinskåpet. Det visade sig dock att två av kartongerna var vitrindelar... så då insåg jag att jag inte hade fått min bokhylla!
Ringde då en gång till för att tala om att det inte var fråga om att jag fått det jag skulle och en extragrej, som jag först sagt, utan att en förväxling hade skett.
Efter lite om och men kunde vi komma fram till att jag kan hämta ut bokhyllan i samband med inlämnandet av sänggaveln på lördag.


Brimnes... varför bilden blev åt fel håll vet jag dock inte

Sen började jag titta på delarna till vitrinskåpet och såg att delen som ska vara skåpets baksida var alldeles spräckt och trasigt. Samtal nummer tre.
Där var det osäkert om det skulle gå att bara få en ny baksida, eller om jag skulle behöva packa ihop allting för att få ett helt nytt paket. Men det kändes ju hemskt omständigt och det slutade med att jag ska ta med bara baksidan och få en ny sån på lördag också.


Spricka längsmed hela baksidan

Då sket jag i vitrinskåpet och öppnade tv-bänkskartongen istället, för att se att allt var helt och så där, och det var det. Så den byggde jag ihop med stor möda och en del besvär. Bland annat så lyckades jag sätta benen på fel sida så att den fula baksidan kom på framsidan och vice versa... vilket krävde en rejäl omstart. Men det gick och den är nu klar!

Sen tänkte jag att jag kan ju bygga ihop vitrinskåpet så långt som det går - men då såg jag att anvisningen saknade sidor! Steg 1-5 fanns inte med, så det kändes lite svårt att börja...
Samtal nummer fyra till kundservice och det resulterade i att jag fick en anvisning mailad, så nu är jag igång med det i alla fall.


Något ofullständig?

Men alltså... Ska det vara så svårt? Jag hoppas de erbjuder lite mer ersättning än bara de där 130 kronorna i bensinpengar på lördag.

I övrigt så är två vänner som jag känner lika bra och tycker lika mycket om, osams och på randen av att sluta vara vänner. Det känns hemskt tråkigt och jag har försökt få dem på bättre tankar, men ja, det är ju något mellan dem som de måste lösa - jag kan ju inte göra mycket där.

Nu ska jag fortsätta montera, sen ska jag raka mig och till sist duscha!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, oktober 12, 2010

Ordet är fritt...

... nu är det ditt.

Undrar du när jag började med den avslutningsklämmen? Som av en slump snubblade jag över det inlägget nu när jag satt och lekte med bloggen. Har inte kollat inställningarna så noga innan, men nu hittade jag sidan där man ser sidvisningsstatistik och från vilka länder bloggen har visats och det ena med det andra. Bloggen tycks populär i Japan, bland annat. Förstår inte riktigt vad en japan har för glädje av bloggen eller ens av misstag skulle kunna klicka sig in, men de är ju lite framåt med det tekniska där, så jag ska inte underskatta japanerna.

Hur som helst, jag har inte skrivit ordet är fritt, nu är det ditt i slutet av varje inlägg i all evighet, som man kanske kan tro - det började jag helt abrupt med den 29 juni 2008.
Jag gillar den slutklämmen, jag menar helt enkelt att nu har jag sagt mitt, så nu är det upp till dig om du vill tillägga något till det jag just skrivit.
Om jag någon gång glömmer att skriva det så brukar jag dagen efter beklaga att jag glömde att "fritta" igår, för det är det jag kallar min slutkläm (i mitt ekande huvud). Det är min avslutningsfras och jag tycker inte om när jag glömmer bort den.

Kortformer och varianter kan dock förekomma, vet att jag har skrivit "Fritt. Ditt." någon gång när jag haft lite bråttom och ibland skojar jag helt enkelt till det - slentrianer som plötsligt bryts, det är ju lite humor i det.
Andra varianter förekommer också, som när jag skriver mer än ett inlägg per dag (sällsynt men det händer - som nu), då har det ibland blivit:

Ordet är åter fritt och ditt.

Hål i magen

Igårkväll mådde jag lite underligt måste jag säga, vet inte om det var till följd av den extremt tidiga uppstigningen eller vad det kan ha haft att göra med. Jag gick inte och lade mig förrän efter klockan 23, så det var ju rätt många timmar efter 3:33 då jag klev upp. Visserligen sov jag en lur mitt på dagen, inte speciellt lång, men den behövdes helt klart. Hur som helst så åt jag rätt sen middag, i alla fall i relation till föregående måltid. Men jag åt desto rejälare när jag väl åt. Det som hände var dock att jag bara en kort stund efter proppmättheten åter kände mig jättehungrig! Kändes bisarrt, jag gick alltså väldigt snabbt från att vara mycket mätt till att vara mycket hungrig igen, eller åtminstone kändes det som att jag var hungrig, men det kan jag ju omöjligt ha varit. Och inte åt jag något mer eller, jag visste ju att jag fått i mig tillräckligt.
Det kan ju låta som att jag skulle ha mask i magen, men alltså... det tror jag verkligen inte och hoppas ännu mindre på. Jag läste mig dessutom nu mellan raderna till att det då brukar klia i stjärten, och oss emellan, det gör det inte.
Jag gick och lade mig sen och sov sisådär tio timmar till klockan nio imorse och då kändes magen bra igen, varken hungrig eller mätt. Och tur var det, för frukost fick den inte förrän vid 12:15 i och med att jag först segade en hel del vid dator och så, sen duschade och laddade tvättstugan, sen matplanerade och handlade jag, och därefter var klockan alltså 12:15 och då blev det frukost.

Det är ungefär det enda vettiga jag har gjort idag. Eller mja, nyss tog jag mig samman för att försöka få ihop mitt skrivbord/datorbord som har varit extrem skevt och urgängat på sina ställen sen det flyttades i och med golvläggningen. Det är av Jysk-kvalitet och bör alltså inte flyttas. Jysk har bara skräpkvalitet på sina möbler, det är min erfarenhet. Hur som helst så lyfte jag för en liten stund sen bort allt från skivan och siktade och riktade och tryckte och svor faktiskt ingenting - för det gick både smidigt och bra! Eller ja, det krävdes några försök, men inte hopplöst många.

Just ja, kom på nu att en del av datorslappandet innan frukost och dusch imorse bestod i att kolla upp körväg inför torsdagens återträde i arbete, för vid datorslappandet erfor jag att jag tydligen ska köra en linje som jag inte har linjeutbildats på; 808. Vi har inga linjer på åttahundra överhuvudtaget, de tillhör väl i allmänhet UL-trafiken och inte SL-trafiken som Busslink kör för. UL = Upplands Lokaltrafik, SL = Storstockholms Lokaltrafik, men i och med att Norrtälje som tillhör Storstockholm också ligger i Uppland så blir det ju ett samarbete här och där förstås. Hur som helst så tycker jag allt att vi borde fått linjeutbildning på alla linjer som vi kan tänkas få komma att köra, men men. Det visade sig att den här 808:an jag ska köra bara går från Edsbro centrum till Norrtälje och det den enklaste vägen, så det klarar jag utan att ha fusklappar med mig, det tror jag bestämt. Ska köra resgrupp sen, först från Finsta station (vilket inte är en station utan en hållplats som heter så) till Norrtälje och sen in till Stockholm. Något av en omväg, men det är väl så när man inte kostar på sig att abonnera en buss utan istället anmäler sig som stort sällskap så att extrabuss på befintliga linjer sätts in. Har ingen aning om vilka jag ska köra i och med att jag inte har varit på jobbet idag, så det får jag se först på torsdag.
Men att jag överhuvudtaget fått en körning på torsdag, första arbetsdagen efter provanställningens slut, tyder ju på att jag verkligen är tillsvidareanställd nu. Lite smått chockad blev jag när jag på facebook såg att en som började tre veckor efter mig har blivit uppsagd - hon kändes som en redig och stabil förare, tyckte jag - men jag har ju bara träffat henne på raster och så, så jag vet ju egentligen ingenting, i och med att hon inte var i min YKB-grupp så har jag inte åkt med henne under utbildning och så.
Och Timo skev att han hade hört att sju av oss som började nu i våras självmant har sagt upp sig också. Vilka då???
Vi från samma YKB-grupp var ju just sju stycken, men jag kan inte tänka mig att det är någon av oss. Daniel och Christoffer umgås jag ju småregelbundet med och skulle väl ha vetat om det var så, Timo, Anna-Karin och Therese har jag regelbunden facebookkontakt med och borde på så vis veta, så då återstår Micke, men honom träffar jag ju på garaget då och då och växlar alltid några ord med, så det borde jag ju också känna till då. Tror helt enkelt inte att det är någon i vår grupp.
De från de andra grupperna känner jag inte så bra, Simon och Kjell är väl de enda övriga jag ens vet att de är nya, de övriga nya har jag inte lärt mig känna igen och nu är de flesta ansikten bekanta på garaget, så nu kan jag inte avgöra vilka av de jag inte redan säkert vet, som är nya för säsongen.
Trist att det försvinner folk i alla fall, jag tycker generellt att det är de nya förarna som är roligast att prata med, de "gamla" har så mycket gnäll inom sig - i alla fall många av dem.

Till middag idag gjorde jag mig en liten smörgåstårta, satt som en smäck! Fotade den också och tänkte lägga upp här, men bilden blev inte så bra som jag hoppades, så håll till godo med fantasin!

Jag är för övrigt väldigt irriterad på min hud nu. Och min hud är irriterad på mig också, så vi drar ju jämnt skägg där. Dels har jag eksem i händerna igen, dock måttligt än så länge, men ändå, sen är min panna och mitt huvud torra och fnasiga och jag har åter fått en finne inne i en örsnibb! Det är inte det minsta roligt, brukar få det då och då och de kan vara i både veckor och månader och går inte att klämmas hur mycket jag än försöker och därmed orsakar mig själv smärta - och finnen i sig är nu i inledningsstadiet också öm så fort jag rör vid den... så nej, det är inte kul. Och en annan finne har satt sig på sidan av nacken och känns ungefär som en fästing.
Jäkla hud, kan den inte bli vuxen och skärpa sig från åtminstone finnarna nu?

Imorgon kommer mina möbler som jag har beställt från IKEA förresten! Någon gång mellan 9-15 (väldigt exakt angiven tid där, det gjorde ju att jag fick göra ett fridagsbyte i och med att jag egentligen skulle ha jobbat) - och när de väl har kommit så kommer ju jag ha att göra! Ett vitrinskåp, en bokhylla och en tv-bänk ska monteras ihop, och jag får väl hoppas att jag klarar det på egen hand. Men gällande hyllan och skåpet så lär jag ju behöva montera ihop dem liggande, och sen ska jag orka lyfta och ställa dem på plats också. Möjligt att jag inte klarar det på egen hand, men det visar sig. Ska bli grymt skönt att få ordning på allt här igen, den gamla bokhyllans/vitrinskåpets innehåll har jag portionerat ut lite varstans i lägenheten. Glasen har jag tryckt ihop i och på en liten hylla jag har i köket, där det annars brukar stå kokböcker. Kokböckerna har jag tryckt in bredvid mikron. Böckerna och filmerna står ovanpå mina garderober, cd-skivorna ligger bland strumporna i garderoben, Arkiv X-boxen står bredvid brödrosten i köket, tv-spelskonsoller (2) och dvd-spelare står på en bänk i köket, tv-spelen är intryckta i ett skåp i hallen och i en låda under palmen. Prydnadssaker och klockor står lite varstans, mestadels på mitt nattduksbord och byrån i hallen.
Ordning och reda ska det bli!

Nu ska jag se Sveriges skönaste familjer om en stund, inte för att det är så fängslande, men jag kommer ju själv att figurera där framöver, så jag vill få ett grepp om vilka familjerna är, känner jag.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, oktober 11, 2010

3:33

Det blev att jag klev upp då klockan bara bestod av treor imorse... eller i natt. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om nödvändigtvis är en väldigt tidig tid bara för att jag klev upp då. Generellt sett tycker jag att klockan är jättesent då, det tidiga börjar för mig egentligen vid fyra. Men då är det monstruöst tidigt, inte lagom tidigt att kliva upp.
Det gick bra hur som helst och det var nog rätt mycket skönare att cykla till jobbet då (trampade iväg vid 4:20-snåret), än vad det hade varit omkring två-tre timmar senare. Det var sådär 7 grader när jag cyklade iväg i mörkret, men när solen gick upp så sjönk det ner till kring noll - bussen jag hade varnade i alla fall för halkrisk. Hade för övrigt en väldigt skön buss att köra där på morgonkvisten, så det var ju trevligt. 1228 heter den, och de som börjar på 12 blir jag ju alltid lite extra glad när jag tilldelas, även om många har strulat med stoppknappar och hållplatsutrop, men rent körmässigt är de väldigt sköna.


Här har jag varit i tjänst i drygt tio minuter redan!

Började med att tomköra till Lommarskolan för att gå som den första 650:n för dagen till Norrtälje busstation. Fem morgonpigga (eller inte?) passagerare hade jag med mig och trodde att jag gjorde dem en tjänst som stannade och lät dem kliva av vid 676:ans hållplats, men ingen av dem ställde sig i den kön, så det gjorde jag nog inte.
Sen tomkörde jag till Glyxnäs ute på Blidö. Det är en bit, men det tar inte från 4:55 till 6:30 som man kan tro om man tittar på bilden som visar de kommande hålltiderna, nej istället hade jag en paus i rastlokalen vid Glyxnäs i en dryg halvtimme. Den skulle jag enligt min spec ha vid Furusunds färjeläge, men varför ska jag stå där och pausa och låta en färja åka utan mig? Där finns ingen rastlokal, så där blir det att sitta i en allt kallare buss då. Nej, tacka vet jag rastlokalsvärme. Där fanns dessutom nöjesbilagan från fredagens Aftonbladet som jag kunde slöbläddra lite i.
634 från Glyxnäs till Norrtälje sen då, där inte speciellt många klev på bussen längs linjen så länge vi var ute på Blidö, undantaget av sista hållplatsen innan färjan över till Yxlan då (kommer just nu inte ihåg om den hållplatsen heter Norrsunds färjeläge eller om den heter Larshamn, men ett av namnen är det och det andra är den man kommer till då man har åkt färjan över till Yxlan) - där kom bilist efter annan och släppte av folk som ville åka med mig. Och på Yxlan sen klev en hel drös på också, så på nästa färja över till Furusund så hade jag en del med mig.
Från Norrtälje busstation sen gick jag som 650E till Lommarskolan för att sen tomköra därifrån till garaget där jag hade en timmes rast. 40 minuter av den rasten tillbringade jag i sängen inne i vilorummet och somnade väl i och för sig inte riktigt, men jag dunade rätt gott ändå. Sen ägnade jag 20 minuter till att piggna till och äta en wasa sandwich innan jag såg tuffade iväg som 638 från busstationen (efter att ha tomkört dit förstås) till Vätö, runt och tillbaka till Norrtälje.

Jag cyklade direkt från jobbet till Harsjö för att träna, hade både träningskläder och civilt ombyte med mig. Blev att jag gosade en del med Herbert först - kan ju inte motstå honom där han allt som oftast ligger i min systers säng. Fast det spelar ingen roll var han är, jag måste ändå klappa och pussa på honom.
Men sen gav jag mig ut och sprang. Det blev nog inte riktigt 11,8 km idag, i och med att jag sprang min vanliga slinga (den som är 11,8 km) fram och runt till dess att jag kom till det ställe där den nya sträckningen kopplar på sig på tillbakavägen. Sprang den förra gången också, men åt andra hållet och då blir det nog längre, för på det här sättet som jag gjorde idag innebär att fängelsespåret i det närmaste helt uteblir. Nåja, kroppen var ju lite trött och det var nog runt en mil ändå, så jag tycker att det var bra jobbat. Jag har inte gått i vikt ett endaste dugg (utöver mitt vanliga pendlande mellan 53-56 kilo) sen jag började köra buss för snart ett halvår sen, så det får jag väl se som ett tecken på att kroppen får vad den behöver i motionsväg.
Förresten så är det just idag exakt ett halvår sen jag blev anställd på Busslink, så idag gick min provanställning ut och nu är jag alltså tillsvidareanställd. Sweet sockerbit!

Efter styrketräning, stretch, dusch, skrämma syster när hon kom hem, hemcykling och en tupplur så begav jag mig till banken och bäste bankmannen Mohammad för att idka lånlöfte, och det fick jag efter lite tekniska problem också, så skulle jag hitta något ultimat boende som intresserar mig mer än det jag nu har, så finns det möjlighet att buda. Jag är ju intresserad av ett byggprojekt som är på gång här, men skulle det inte bli något med det så tror jag att jag kommer bo kvar här. Det är egentligen bara fördelar med att bo där jag bor, undantaget att jag inte har ett separat sovrum då, och det är ju det jag är ute efter - men inte till vilket pris som helst.

Nyss åt jag mat och nu ska jag se Ullared och senare blir det Lite sällskap. Men gårdagens The Event, alltså det är ju det bästa på tv nu, det tycker jag allt!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, oktober 10, 2010

Glädjetårar

Igår hade jag alltså syster min här på översovning och jag vet inte riktigt vad som händer när vi umgås, men allting blir så galet roligt. Igår skrattade jag så mycket att tårarna bara rann, magen gjorde ont och jag nästan var tvungen att gå på toa, så att inte olycka skulle uppstå. Såna skratt är helt underbara och de "drabbas" jag inte av särskilt ofta. Lite synd, men desto mer förlösande när det väl sker.
Om du undrar vad som utlöste skrattattacken så var det det gamla vanliga "en skriver ett tokigt svar på ett mail på facebook till en småknäpp kille, aldrig med avsikt att sända det, men den andre klickar på skicka ändå" - det blev så hysteriskt roligt, och det tyckte även min syster, trots att hon var skrivaren och jag var skickaren.

Idag har dagen inte blivit riktigt som planerat. Jag hade nämligen planerat att träna idag, springa min långrunda och så, men klockan sprang iväg innan magen hunnit lugna sig sen den sena frukosten, så det blev aldrig något. Men imorgon slutar jag tidigt, 10:44, så jag kan ta det då, hoppas jag. Däremot börjar jag 4:35 och kliver således upp 3:30 eller 3:35 då, mer precist, och jag vet ju att mitt huvud brukar vara en enda gröt efter en sådan uppstigningstid och träning brukar det då inte vara tu tal om - men jag får väl sova en lur först.
Sen har jag banktid 16:30, och för den sakens skull vore det ju också bra om jag sov lite på dagen.

Istället har jag städat här hemma, nu på kvällen. Jag blev klar strax innan klockan slog 20:00 och av någon anledning som jag inte kan begripa, så började jag rensa avloppet i handfatet i badrummet, mitt i städningen. Det blir ofta sådär, att jag gör städmoment som jag inte alls hade räknat med att göra, och såhär dags på kvällen känns det ju inte som något man vill ägna sig åt. Eller ja, det är egentligen något jag aldrig vill ägna mig åt, så jäkla äckligt med det där som kleggar igen rören, men vattnet rinner ju bara sämre och sämre om det aldrig görs.
Och nu är det gjort, rören är tillbakasatta och det läcker inte!

Apropå klockan förresten, så kom jag klockan 10:37 på att det idag är den 10/10-10... och det hade ju varit mer ultimat att kolla på klockan 10:10 då också, men det gjorde jag alltså inte. Får ta nya tag den 11/11 nästa år.

Om 45 minuter är det jag som ser The Event och sen är det bums i säng!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, oktober 09, 2010

Koncist

Nu blir det snabb och kort blogg... säger jag nu, men hur den ser ut i slutändan vet jag ju förstås inte än. Men jag skulle behöva sova en lur och innan dess (mer akut) gå på toaletten, innan jag sen trampar iväg till Harsjö för att äta middag och ta med mig syster hem hit - förmodligen på tandemcykeln. Det verkar dock inte som att lyset fungerar på den, så vi får kanske cykla en omväg hem i så fall - jag har ju blivit hotad med böter en gång då jag cyklade utan lyse (vilket man förstås inte ska göra, hur bra man än tror sig synas i gatlampesken/billyktesken, så syns man inte vidare bra förrän man är alltför nära den som kör och då kanske måste göra en farlig undanmanöver) - hur som helst så vill jag inte cykla på vägar utan lyse, utan då hålla mig på cykelbanor. I den här staden har vi inte cykelbanor hela vägen hem till mig den närmaste vägen, så ja, omväg blir det i så fall. Men det kan hända att far i stugan får ordning på lyset också, han kan ju så mycket.

5:45 började jag jobba idag och det är ju tidigt och har gjort mig rätt trött, därav den kommande luren, för jag klev upp 4:45 då. Men slå då detta ur din håg; på måndag börjar jag jobba 4:35! Med andra ord får jag kliva upp vid halv fyra = 3:30. Det är ju uppåt väggarna tidigt, för att inte säga jättesent istället. Det är väl ungefär till 3:30 (fast då heter det 27:30) man jobbar om man kör den sista 676:an från Stockholm på fredagar/lördagar. Den går 2:20.

Apropå 676:or så har jag kört fyra såna idag och en 631:a, men i ordningen 676, 676, 631, 676 och 676. Skönt med ett avbrott, även om den här varianten av 631:an tar nästan precis två timmar, medan en 676:a tar lite drygt en timme. På min sista 676:a som jag precis kom hem i från, slog jag rekord i antalet till mig bekanta på en och samma tur - hela tre bekanta hade jag ombord, och de hade inte med varandra att göra heller. Det rörde sig om en före detta arbetskamrat/klasskamrat (Sara heter hon för dig som är insatt), en från gymnasieklassen och en bekant från låg/mellanstadiet.
Dessutom fick jag åter beröm av en kvinna när hon klev av, att jag var en trevlig bussförare. Woho! Men det är sant också. Faktiskt.

Nej nu rundar jag alltså av:

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, oktober 08, 2010

Förmiddagsbloggen

Idag blir det förmiddagsblogg, för jag vet inte riktigt hur det kommer hinnas med att blogga ikväll.
Såhär va:
Mina föräldrar skulle egentligen åka bort ikväll och återkomma imorgon och därmed så skulle min syster sova här i natt. Inte för att hon behöver barnvakt längre, hon är 15 nu och klarar sig rätt bra själv, men det är alltid trevligt att umgås syskonvis.
Men nu fick jag precis veta att min mor har blivit sjuk och att de därmed inte ska åka bort trots allt. Först var jag helt inställd på att systeryster skulle hit ändå, för umgängets skull alltså, men sen kom jag på att det passar ju då monstruöst mycket bättre att ta det mellan lördag och söndag då istället, i och med att jag jobbar imorgon och då ska kliva upp 4:45, samt att jag kommer hem vid 19-tiden idag, medan jag imorgon istället kommer hem vid 15-tiden och sen är ledig på söndag - så jag har styrt om det nu till att hon kommer hit på lördag istället då. Det blir kalas!

... Det innebär kanske i och för sig att det antingen blir förmiddagsblogg eller korthuggen kvällsblogg imorgon också - det får tiden utvisa.

Idag började jag i alla fall med att tomköra till Rimbo med ett gammalt skrälle till buss som faktiskt fungerade förvånansvärt bra. Det blev kallt till en början, tidigt som det var, men så visade det sig att elementen inte var på (de reglagen kan man inte reglera under körning, då de sitter både under och bakom förarstolen), men i och med att jag hade en liten paus i Rimbo då jag kom fram, så kunde jag styra med det så att bussen blev varm relativt snabbt sen. Hurra för fungerande element!
Dessutom var den gamla häcken en 45-vagn och inte en 44-vagn, och ni minns väl vad jag har sagt om 45-vagnarna? Inte det nej? Alltså de har större motorer på något vis jag inte riktigt förstår, men något gör att de accelererar bättre än 44:orna, så därmed är 45:orna (det fåtalet som finns) lite härligare att köra om man nu ändå ska köra gammal kortvagn.
Från Rimbo avgick jag som linje 647 till Norrtälje och körde tack och lov in lite tid så att jag hade ungefär åtta minuter från ankomst till nästa avgång - jag behövde nämligen göra ett toalettbesök. Skulle köra 631 sen, och den turen varar mellan 7:35-9:15, lite för lång tid för att hålla sig när man redan är väldigt nödig. Men jag kunde lätta på trycket utan försening!

Skolsväng på 631 sen, men den gjorde jag helt nyligen, så den kände jag mig helt säker på nu, och det gick så bra, så. De indragna hållplatserna och den omlagda körvägen vållade heller inga problem.

Efter min rast ska jag börja med att tomköra till Rådmansö skola och köra en 631X därifrån, med andra ord ska jag i mångt och mycket köra hem samma barn som jag imorse körde till skolan. Sen har jag en tur fram och tillbaka med 676.

Ikväll idolar jag och håller hårt på Jay, han är i nuläget min absoluta favorit.

Ordet är fritt, nu är det ditt.