onsdag, mars 31, 2010

Mitt i veckan

Morgonblogg har guld i mun... men tomt huvud.
Jag vaknade för en timme sen och har sen dess i princip bara duschat och ätit frukost (fil med müsli och extra hasselnötter) och bör väl nu snart börja tillreda lunch. Jag har bestämt såhär, jag lagar till maten här hemma innan jag åker, tar med mig den och äter ordentlig middag ikväll för en gångs skull, men tar också med mig en macka som under någon av de första, kortare rasterna får fungera som lunch. Solid plan gjuten i sten!

Igårkväll åkte jag hem till Herbert för att hålla honom lite sällskap nu när familjen är till fjälls. Jag vet ju att han bara brukar gömma sig när granndamen matar honom, så jag förmodade att han kände sig ensam.
När jag klev in genom dörren rusade han dock ut, så vi hann inte hälsa speciellt mycket ens. Jag lade mig då i soffan och slötittade på televisionen och började väl efter en timme att ropa på honom. Han måste ju vara inne när Elvy ska komma och ge mat, för annars lär han bli kvar ute ända till familjen kommer hem, tänkte jag. Men han kom då inte, så jag öppnade dörren och ropade och visslade i femminutersintervaller till slut, för jag tänkte att han måste ju komma för eller senare. Och ja, till sist kom han ju. Han såg måttligt glad ut och gjorde sig ingen brådska att komma in och var sen rätt sur till en början. Han ville inte gosa utan satte klorna i mig i stället, som han gör när han är lite avmätt. Men sen kom han på att han nog kände sig lite ensam och lade sig i soffan vid min mage och åmade sig.

Jag är så less på YKB:andet nu! Inte på klassen och inte på läraren, men detta ständiga bombardemang av historia, regler, avtal, upphandlingar, blanketter, vridmoment, ADR och gud vet allt, det rör till det så i mitt huvud. I påsk ska det pluggas!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, mars 30, 2010

Man längtar nästan halvt ihjäl, till Norrtälje.

Åh det här har varit en skön dag! Eller ja, seg på sitt sätt också, eftersom jag har avverkat mil efter mil i buss utan att själv köra, men när jag väl själv har kört så har det varit fantastiskt roligt!

Idag har vi haft kördag nämligen, och det i vårt eget trafikområde! Klockan nio skulle vi träffas på Norrtäljegaraget, och ja, det gjorde ju att jag inte behövde kliva upp alltför tidigt. Mycket skönt. Vi som ska tillhöra Norrtälje hade kommit överens om att alla skulle ha uniform på sig idag, så jag svidade på min och var beredd på att cykla till garaget, men Timo, den närbelägna kollegan, skickade sms och undrade om jag ville ha skjuts.
Alltså, de är guld värda, dessa blivande kollegor. Nu har jag fått åka med alla sex på ett eller annat sätt utan att på något vis egentligen gjort mig förtjänt av det om man ser till tjänser och gentjänster-systemet. Och jag har blivit bjuden på godis av Christoffer också. Och fått prova Iphone-spel. Jösses, folk är så generösa och jag är... jag har så lite att själv erbjuda. Ett papper har jag rivit ur mitt block och gett Christoffer, men det väger ju rätt tunt.

Hur som helst så hade Valter och Lotta kört dit två av skolans bussar (som om det inte finns bussar på garaget redan - men de verkade det inte som att vi fick tillträde till) och vi blev uppdelade i två grupper. Eller ja, det var mer att vi fick gå till den buss som stod närmast. Jag hade helst åkt med Valter, för honom har jag aldrig åkt med förut, till skillnad från Lotta som det nu blev tredje gången med. Men som sagt, det blev tredje gången med Lotta istället. Och det var på inget sätt fel, ska väl poängteras. Bussen vi fick var 30 cm längre än de andra skolbussarna, och tro på tusan om jag inte klippte en trottoarkant direkt då vi körde iväg. Jag volonterade som förste man att köra vår buss, för jag ville gärna köra lite inne i själva stan och visste ju att vi skulle utåt periferin, så jag tänkte att det var ett säkert kort att börja.


Norrtäljegaraget
...och min mobilkamera börjar trots sina megapixlar göra typiska mobilbilder.
Linsen har blivit lite repig! Gah!



Jag gjorde mig redo!

Första svängen gick till Grisslehamn då, så det var ju inte mycket alls av själva Norrtälje jag körde i. Mötte en förskolemamma på vägen, men hon såg förmodligen inte att det var jag.
Det kändes lite pirrigt att köra på hemmaplan och också lite pirrigt att köra på landsväg. Landsväg ska man ju tycka är lätt i jämförelse med stadstrafik i allmänhet och stockholmstrafik i synnerhet - men det hänger helt på vägens bredd vill jag nog påstå. Hastigheten är ju högre, så det är mer pul med att köra bra då tycker jag. Nu körde jag väl inte dåligt just, men Christoffer som körde Gröna Faran bakom mig, sa att han tyckte att jag förstörde hans bränslekörning som bromsade i nedförsbackarna. Deras buss var tydligen utrustad med den här bränsleförbrukningsräknaren, till skillnad från vår. Jag tyckte väl i och för sig inte att jag bromsade i alla backar, utan också bara släppte på gasen för att få rull, men att jag började bromsa när jag tyckte farten kom att gå över styr. En tung buss får lätt upp farten i nedförsbackar vill jag lova!

I Grisslehamn avlöste vi och Daniel tog över spakarna.


Han är så jäkla stilig i sin uniform!

Han körde till Hallstavik, där det avlöstes igen och:


... Therese tog över

Therese körde till Rimbo (där jag för övrigt tog bilden), och där...


...tog Micke över

Micke körde oss tillbaka till Norrtälje och lunch. Kändes lite spännande att sitta på sin blivande arbetsplats med sina blivande kollegor och äta lunch. Alltså det var ju fullt av redan färdigutbildade förare där, somliga satt och spelade kort, andra satt och skrämde upp oss med hur mycket det var vi skulle lära oss och somliga frågade lite surt vad vi gjorde där.

Sen tog jag över rodret igen och körde till Riala och Bergshamra (trakter jag inte hittar i kan jag ju säga), och där någonstans tog Daniel över och körde till... Ja, Spillersboda måste det ha varit han körde till.

Ute i spillan radade vi upp och och tog gruppbild i vårvädret.


Det är vi som tar över Norrtäljes trafikområde i sommar!
(undantaget Shawn på huk som ersätts av Anna-Karin)

Jag har för övrigt fått tillrop från Busslink i Sundsvall att den blårandiga skjortan är snyggare än den vita, så jag får väl ta den nästa gång. Men jag tycker nog att vitt är bra stiligt också.

I Spillersboda tog då Therese över ratten igen och körde oss till Kapellskär. På vägen dit såg vi mängder av djur kändes det som. Tre rådjur, en älg, rovfåglar och väl framme hamnade vi hos en närgången svan.


Valle trotsade svanens fräsningar och gav sig på att mata den

Sen gjorde vi ett sista förarbyte då Micke fick köra hem till Norrtälje igen. Han var så gentil att han släppte av mig på hållplatsen jag har här en bit utanför huset också, så det blev ju närgånget och bra.

Imorgon är det vanlig skoldag igen, men på ovanlig tid. Inte 7-15 och inte 15-23, utan 13-21. Det kan ju tyckas som en förbättring mot 15-23, och det kommer jag säkert tycka när skoldagen väl är slut också, men det innebär ju egentligen mest att jag får två timmar knappare om tid att hinna med allt hemmagöra på förmiddagen. Mat till exempel, det blir ju något av ett problem. Får väl ta med mig extra mycket eller något, för jag lär ju inte vara hungrig på lunch vid 10-tiden.

Tid att sova på saken!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, mars 29, 2010

Accord Euopéen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route

Då var det dags för en förmiddagsblogg igen.
Sen sist har det inte hänt så galet mycket vill jag påstå. Jag har inte fått någon respons på det där med fika, så det återstår väl att se vad som händer på den fronten.

Den här veckan är den fjärde i YKB-utbildningen, så nu närmar sig provet med stormsteg! På onsdag nästa vecka är det och jag börjar känna mig gruvligt nervös måste jag säga. Det är så luddigt kring vad man ska plugga på egentligen! Klart, lite har jag klart för mig, men ja, det är lite rörigt i och med att vi går på Busslinkskolan, vilken ju rätt ofta blandar i saker som bara har med företaget att göra och inte sånt som vägverket lär fråga efter. Man måste skilja agnarna från vetet, helt enkelt.

De olika klasserna enligt ADR vet jag att vi ska kunna i alla fall. Hm, låt se om jag kan de nio utantill:

Klass 1: Explosiva ämnen
Klass 2: Gaser
Klass 3: Brandfarliga vätskor
Klass 4: Brandfarliga fasta föremål
Klass 5: Oxiderande ämnen
Klass 6: Giftiga ämnen
Klass 7: Radioaktiva ämnen
Klass 8: Smittsamma ämnen
Klass 9: Övriga ämnen

En snabb rättning på det:

Klass 1: Explosiva ämnen och föremål
Klass 2: Gaser
Klass 3: Brandfarliga vätskor
Klass 4: Brandfarliga fasta föremål
Klass 5: Oxiderande ämnen
Klass 6: Giftiga ämnen
Klass 7: Radioaktiva ämnen
Klass 8: Frätande ämnen
Klass 9: Övriga farliga ämnen och föremål

Klass 8! Det måste jag lägga på minnet!

Den här veckan går vi tillbaka till att ha Valter igen, samme lärare som vi hade under teoriutbildningen. Det blir bra tror jag, han är bäst. Hans vapendragare Lars-Enar är kanske inte lika rolig dock.

Och skjuts ska jag få också! Timo skulle åka till och från skolan billedes idag och vi bor ju i princip grannar, så det behöver då inte transportera mig särskilt långt till och från hans bil. Mycket trevligt! Känner mig dock lite som en parasit för nu har jag hittills åkt med:
  • Therese
  • Christoffer
  • Anna-Karin
  • Micke
  • (snart) Timo
  • Daniel (bara till Fridhemsplan dock, men ändå)
  • Mattias (som inte ens går i vår grupp)
Kan inte säga annat än att det är generösa utbildningskamrater/kollegor jag har!
Dagens bussförare, alltså de som kommer ut på marknaden nu, känns som ett härligt gäng. Hoppas härligheten sprider av sig till passagerarna.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, mars 28, 2010

Summertime

Imorse fick jag mer eller mindre studsa upp så fort jag vaknade, för jag kom på att jag helt hade glömt det här med sommartid, vilket gjorde att jag hade en timme kortare på mig att hinna matplanera och handla innan jag skulle ha tvättstugan, så det blev ingen utdragen uppstigning där direkt.

Det här med sommartid kan ju diskuteras, det är ju lite småjobbigt första dagen, men sen måste jag säga att jag föredrar sommartiden när ljuset får behållas längre på kvällen. I och för sig går ju jag upp extremt tidigt ibland, men så himla stor nytta av att ha ljust vid fyra på morgonen har man ju inte direkt. Hellre på kvällen då!

Igår var det ju Earth hour och det hade jag fullt ut här i min lägenhet kan jag säga. Grannar eller gatan utanför hade dock inte det, så ja, det kändes ju lite dumt. En timmes släckt kan väl (nästan) alla "kosta på" sig?
Nåja, jag hade mysigt och satt och skrev dagbok till skenet av stearinljus, lyssnade på musik i telefonen (fusk kanske?) och petade på mina legofordon. Timmen gick rätt snabbt.


Stearinljus är ett fördelaktigt sken tycker jag


Man ska inte glömma att blåsa ut ljusen!

Det har varit en skön söndag. På affären träffade jag ett barn från förskolan som visade sig fylla år, fyra år, just idag, så det var ju skoj. Ingen från min avdelning dock.
Jag kostade på mig att förutom det behövliga för stunden också ladda på med diskmedel, tvättmedel (vitt+kulör), toarent och skurmedel, så notan bar iväg lite. Men det känns som att jag inte behöver ha lika stram budget längre, stram förvisso, men inte lika, för nu kostar ju bilen inget, månadskortet är rabatterat den här månaden, pensionssparandet ligger i träda just nu i och med att det precis har flyttats och dessutom bör nya inkomster nu inte ligga alltför långt fram i tiden. Det känns väldigt skönt må jag säga. Inte för att det har varit vidare svårt att leva väldigt snålt - annat än att jag gav efter och köpte lite kläder till slut - men skönt ska det bli att inte behöva tänka på precis varenda krona. Eller ja, det gör jag ju nästan även när jag har pengar. Men men, det ska bli skönt i alla fall!

Tvättstugan hade jag och idag provade jag att stryka ett lakan istället för att mangla det, eftersom det är så stort att det även dubbelvikt egentligen inte passar i mangeln. Det tog sin tid, men blev rätt bra ändå. Sen fortsatte strykeriet till några skjortor också, när jag ändå var igång.

Därefter har jag sett repriser och pluggat. Och planerat, inte att förglömma. Vad vore livet utan stora planer? Den frågan har jag ställt förr.

Nyss i skrivande stund fick jag förfrågan från en jag aldrig träffat, men tycker är en himla go och rolig prick, om vi inte skulle ta och fika nästa helg. Det vore ju grymt kul, jag som så sällan är social i privatlivet (sorgligt nog), så ja, det vore väldigt kul som sagt! Tyvärr verkar nätuppkopplingen där inte vara den bästa, så jag får liksom inte någon bekräftelse på mitt "Det vore trevligt!". Hrm hm, får väl maila eller så istället.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, mars 27, 2010

Earth Hour

Ja det vill till att blogga i tid nu, för jag tänker minsann släcka ner klockan 20:30. Inte för att ett par lampor och en dator och eventuellt en radio har så stor inverkan på klimatet, men jag måste säga att jag tror på den lilla människans betydelse i det stora samhället. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, och då bör det bli effekt.

I övrigt idag har jag känt mig väldigt oinspirerad till en början när jag visste att jag hade både storstädning, träning och pluggeri framför mig, plus att det blir ensamkväll eftersom familjen är till fjälls och närbelägna vänner är lätträknade... och att det dessutom regnade. De faktorerna gjorde att jag inte kände någon direkt vilja till att sätta igång när jag väl masat mig upp och tagit tag i påklädning och den biten.

Men det är ju bara att ta tjuren i hornen, tänkte jag och drog igång med storstädning. Den tog sin tid förstås, men ja, det blev gjort i alla fall. Det är alltid lite extra trivsamt här hemma när det är storstädat, fast det säger väl sig självt förmodar jag.

Det slutade regna också, så att jag kunde cykla till Harsjö och dels ge Herbert lite kärlek och dels ge mig ut och springa. Idag blev det en sväng ut mot Långgarn, där jag mig veterligen aldrig varit förut, trots att det ligger precis utanför stadsgränsen. Fin väg att springa måste jag säga, så den tar jag nog nästa helg igen. 7,24 km blev det fram och tillbaka och det kändes redan idag mycket bättre än förra lördagen, då jag hade premiär för säsongen. Jag förberedde mig bättre med lättare lunch och även lite töjning inför, annars brukar jag bara stretcha efteråt, det brukar räcka. Förra veckan fick jag dock sån rejäl träningsvärk i låren att det kan vara värt att prova, och ja hittills nu så känner jag ingenting. Men det än finns det tid.

Min utbildningskamrat och tillika blivande kollega Christoffer gjorde en snygg bild av min vändeskapad på Folkungagatan i förrgår, se bara:


Jag säger som jag sa på Facebook; Gud vilken härlig bild!

Betänk den situationen alltså, jag kom från samma håll som "Zhe Idiot", raden av parkerade bilar längs den heldragna gula linjen (=parkering förbjuden) var lång, det var fullt av folk och det stod även en bil på andra sidan refugen, ungefär där mannen längst till vänster är. Som tur var satt föraren i den bilen så Lotta, instruktören, kunde be henne köra fram lite, så att jag fick lite bättre marginaler. Men betänk att jag klarade att göra den där vändningen utan att nudda bilar, stolpar, folk eller ens trottoar/refug. Jag är lite stolt ska jag säga!

Just ja, jag fick ju hem kläderna jag beställde från H&M igår. Som vanligt ser ju saker och ting lite snyggare ut i katalog än i verkligheten, men ja, jag är nöjd ändå, jag tror nog att jag kommer använda båda skjortorna, definitivt t-shirten och förmodligen shortsen också.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, mars 26, 2010

The busdriver

Idag blir det förmiddagsblogg igen, då det åter är sen skoldag på schemat.
I ärlighetens namn har jag inte så mycket att säga, i och med att gårdagen redan är avhandlad. Hittills idag har jag duschat, mailat lite, sammanställt budget för mars och gjort ny för april, betalat räkningar och i onödan gått ner för att kolla posten - den hade inte kommit.

Timo mailade mig två bilder han tog på mig under körningen igår, då jag tänkte att jag på något vis i icke-digital form skicka dem till förskolan. Jag har mer eller mindre lovat att de ska få bild på mig när jag kör buss, och jag tycker dessa blev riktigt bra:


Om man får ett sånt leende på morgonbussen är väl dagen i princip räddad?


Jag, buss och stureplanssvampen

Idag ska jag få skjuts av Micke både till och från skolan, så restiden kommer komprimeras från båda håll. Tjoho för det! Om vi håller på ända till 23 idag, så kanske jag är hemma kring midnatt, och slutar vi tidigare så är jag ju således också hemma tidigare! Härliga tider!
Lite synd bara att jag hur det än blir, missar finalen i Let's Dance. Och jag vet inte riktigt hur jag ska undgå att se vem som vann om jag går in på tv4.se för att se det i efterhand. Kanske att det får bli en hederlig repris då, lätt att glömma att det fenomenet fortfarande finns.

Nu är det tid att börja styra med ätande.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, mars 25, 2010

Rundpall!

Hm, ja nu är det omkastat i ordningen här. Idag blev det ju inte förmiddagsblogg heller, eftersom vi har haft kördag under andra tider idag... så nu har jag alltså egentligen två dagar att redogöra för.

Jag åkte med Anna-Karin bakom ratten, tillsammans med Daniel och Kristoffer in till skolan går, och där hade vi en rätt intressant lektion där vi under ett par timmar fick lägga upp en färdplan i Stockholm, med karta givetivs, där vi skulle passera vissa förutbestämda sightseeingmål. Inte helt lätt i och med att bussen vi skulle köra hade andra förutsättningar än de vi brukar köra. Den var högre och tyngre, vilket omöjliggjorde flera vägval. Och i min grupp var vi en trio Norrtäljebor som inte hittar alltför bra överallt i Stockholm, i synnerhet inte jag. Allra minst jag, skulle jag nog vilja påstå, rentav.


Mål att passera

Det tog oss en hiskelig tid att bli klara, så vi hann inte mer än mentalt förbereda eftermiddagsrutten (förmiddagsrutten är det bild på) - däremot hann vi inte skriva ner en färdplan.

Sen hade vi ju vanlig lektion också, och hur gärna jag än vill ha det här yrkesförarkompetensbeviset, så kan lektionerna vara rätt segdragna. Jag, liksom många andra, roar mig då med att rita med jämna mellanrum, och har hittat ett roligt sätt att kladda på tycker jag;


Hit och dit


... det förekommer på flera ställen.

Sen blev det hemgång inte alltför långt innan sluttiden klockan 23:00, denna gång utan skjuts till Söderhall, så jag var inte hemma förrän kring halv ett. Skrev in en statusrad på Facebook och gick och lade mig och vaknade så upp till den här dagen som idag är just; idag.

Klockan ringde 7:10 och jag kände mig i vanlig ordning allmänt förvirrad. Vad skulle jag upp då och göra?
Men så slog det mig snart. Kördag, andra tider. Vi i Norrtälje fick efter många om och med specialtider för dagen. På schemat stod det 8-17, men det är ack så tungt att komma hem framåt ett på natten och sen behöva gå upp vid fem för att hinna in till skolan igen, och det insåg de på skolan tack och lov. Vi fick istället bli uppdelade tre stycken på två bussar och börja klockan 10 istället. Tacksamt värre!

Vägen till skolan kändes längre än vanligt, förmodligen för att jag var lite pirrig inför dagens körande och kartläsande. Instruktören skulle ha en högst passiv roll så att vi på egen hand skulle ta oss runt, och det gör ju att man aldrig riktigt kan slappna av. Antingen ha koll på körandet, eller på vägen. Och jag är ju ingen stjärna med karta, det ska gudarna veta. Tove vet det redan dock.
Christoffer drog igång med körningen, jag höll i kartan och Timo i färdplanen. Ganska snart kom vi fram till att det var bäst att vi bytte, jag tappade ideligen bort mig på kartan, min anda trogen.
Det gick väldigt bra till en början. Om du scrollar upp och tittar på bilden så vet du var i ordningen vi är när jag säger att vi hade förarbyte efter Kvarndammen, då jag tog över spakarna. Henrikdalsberget, Globen, Skanstull och Medborgarplatsen blev mina platser och allt gick väldigt bra vill jag lova. Eller ja, i närheten av Medborgarplatsen blev det en fadäs. Om man ska beskylla någon för den, så får jag nog säga att det var vår instruktör, för hon lade sig i Timo och Christoffers planer (som styrde mitt körande), så att de i all hast fick ändra rutten, vilket föranledde att jag blev instruerad att svänga in på en väg som i princip var en återvändsgränd. En vältrafikerad sådan, och vägen jag kom från var... ja, kanske Ringvägen, så den var än mer trafikerad och det kändes inte som ett bra alternativ att backa ut på den igen. Inför stor publik (ja, många stannade och tittade... och det hade definitivt jag själv gjort om en stor buss hade försökt vända på en alldeles för liten väg), började jag så trixa. Att få runt tolv meter buss på en väg bestående av tre filer, refug i mitten och parkerade bilar längs trottoarer på båda sidor, det kan jag säga kräver sin förare. Tyvärr hade jag en bil bakom mig som inte på långa vägar var lika tålmodig som jag. Han tutade och envisades med att hela tiden köra framåt så fort jag gjorde det, trots att jag behövde backa tillbaka ett par gånger. Jag vet inte hur lång tid vändningen kan ha tagit, men jag upplevde det som att det gick rätt snabbt, och jag klarade det galant också. Visserligen med instruktörens hjälp utifrån och Christoffer och Timos hjälp inifrån, men ändå utan att varken nudda bilar, skyltar eller kanter. Jag är stolt!
Och just ja, rubriken för dagen kommer av ett i färdplanen frekvent använt ord. Så fort vi passerat vissa mål så var det "rundpall på första lämpliga ställe" som gällde.

Nästa gång det blev min tur att köra kan man väl säga att jag fick den "värsta" biten igen, men det gör mig inget, jag körde hellre än försökte läsa karta. Då fick jag ta över bussen efter Värtahamnen, fortsätta mot Frihamnen för att sen styra mot Historiska museet, Vasamuseet, Konserthuset på Hötorget, Sabbatsbergs sjukhus via Sergels Torg och till sist mot Vin&Sprithistoriska museet på St Eriksgatan. Mitt i smeten med andra ord, men det gick fadäsfritt, men undantag för att jag fick göra en rätt tvär inbromsning för en tant som placerade sig och sin cykel lite märkligt.

Hemma på garaget sen hade vi en insiktsövning som gick ut på att bedöma bredd från håll, så att säga. Alltså att från håll bedöma om det gick att passera in med bussen mellan två konor (med sopborstar i). Smålurigt!
Jag vill allt sammanfatta det som en bra dag. Hela norrtäljegänget tryckte sen in sig i Thereses bil och åkte med henne till Söderhall, innan hon svängde av mot Rimbo och hemma var jag strax före klockan 19. Woho!

Imorgon är det sista dagen på denna tunga vecka, det tackar jag för. Helgen blir nog rätt ensam dock. Hrm, får se hur jag löser det där.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, mars 24, 2010

I don't have a choice when I listen to the voice

Hej och hå... Men ingen flaska med rom.
Jag måste säga att jag nog ändå föredrar de supertidiga morgnarna och de hemmavarande kvällarna istället för de hemmavarande morgnarna/förmiddagarna och de bortavarande resterna av dygnet. Går hade vi lektion nästan ända till till 23:00 och hade väldigt tunga ämnen som branschavtal, arbetstidslag, vägarbetstidslag osv. Min hjärna var inte på topp när det kom till att ta in allt, kan jag ju erkänna.
Men jag fick åter skjuts till Söderhall och kom därmed hem i alla fall en timme tidigare än jag skulle ha gjort annars. Tacksamt. Mindre vackert i kråksången är att alla Norrtäljebor inte får plats i en och samma bil när någon har kört, två blir utan. Rätt trist. Idag bör jag dock inte heller vara en av de två, för nu har jag flirtat in mig med att få åka med Anna-Karin som ska åka bil till och från skolan. 13:30 vid pressbyrån sa vi.

Det har varit en smått stressig morgon måste jag säga. Jag har haft pappas bil här i och med att han är i fjällen med sitt arbete, men den ville han ha stationerad på sitt arbete när han kommer hem imorgon kväll. Jag och mamma hade då bokat att vi skulle åka dit med varsin bil (men hem i hennes sen förstås). Jag mitt nöt, som inte hänger med i Norrtälje-händelserna så bra, hade glömt att Bergsgatan var avstängd, så jag svängde ut på den som är min vanliga väg när jag billedes ska till Harsjö. Men rätt snart gick det upp för mig att det inte gick, så då fick jag svänga av och åka runt för att sen ta Gustav Adolfs väg och vid rödljusen svänga höger in på Stockholmsvägen. Och sicken tid det tog att komma fram! Rödljusen åt det håller är gröna i kanske tio sekunder bara, så det är inte många bilar som hinner emellan innan det blir rött igen och nu var det ju inte precis lite bilar där i och med avstängningen. Det tog mig nog närmare tjugo minuter att åka till Harsjö, istället för de fem det annars brukar ta.

När bilfixet var klart så kramade jag på mor och syster i och med att de åker till fjällen på... ja, på lördag måste det vara, och jag hinner inte träffa dem innan dess. Lite trist att jag inte kan följa med, men ja, så är det. Jag gillar inte mina skidor något vidare heller, så det är kanske lika bra på sitt sätt. För övrigt så ska far i stugan mycket riktigt åka iväg på fjällresa nummer två rätt direkt när han kommit hem, ja.
Sen fick jag cykla hem, i och med att min cykel stod på Harsjö sen jag tog bilen därifrån i söndags. Jag blev erbjuden skjuts förstås, men jag vill ha cykeln hemma, annars känns det smått handikappat att inte ha något som helst alternativ till apostlahästarna.

Och nu är jag i full färd med att göra allt sånt där som måste göras, men som är så ovant att göra på förmiddagen. Men tidsplanen verkar hålla!

Just det ja! En melodifestivalrelaterad låt som sannerligen har satt sig på hjärnan:

Den var bäst!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, mars 23, 2010

Uniform!

Då var det dags för morgon/förmiddagsblogg igen. Och jag måste ju avhandla gårdagen, i och med att den är oavhandlad.

Det var en väldigt bra dag för att vara måndag, tycker jag. Dels hade jag ju sovmorgon, om än att jag vaknade klockan sju ändå, men sen var det rätt bra i skolan också. Jag kom dock rätt tidigt dit, lite svårt att bedöma när det var lämpligt att åka på eftermiddagen. Jag satsade på 13:00, men med min träningsverk från helgens springande, så höll jag på att missa den i och med att min promenadtakt inte är vad den brukar vara. Hur som helst hade det inte gjort något, för med den anlände jag över en halvtimme tidigt till skolan, och det hade jag ju inte mycket för i och med att det nu är tredje veckan och således tre grupper som är igång med sin YKB-utbildning, så salen vi skulle vara i var ju upptagen till 15, då vi skulle börja.
Men vad som var desto roligare, var att uniformen hade kommit! Det var inte ett gigantiskt paket heller, utan ett förhållandevis... tympligt? Ja, motsatsen till otympligt i alla fall, arrangemang. I och för sig så var vinterjackan i min storlek (minsta) restnoterad och skulle komma i mitten av maj först. Lite trist, för då lär jag ju inte behöva den. Men den var nog å andra sidan tyngst.
Lektionen var bra måste jag säga. Den här veckans lärare, Tobias, höll sitt löfte om att det inte är risk för att man somnar på hans lektioner. Han är energisk och sätter igång hjärnan på en minst sagt. Men det är tunga ämnen den här veckan. EU-regler, AETR-regler, avtal och sånt. Som någon klasskollega sa; det känns lite som en högskoleutbildning.
Bäst av allt var att Tobias kände att han var klar med lektionen en och en halv timme före utsatt tid, 21:30 alltså, och då fick vi sluta! Minst sagt generöst!
Jag lejde in mig på skjuts med Therese till Söderhall (det gjorde även Timo, Christoffer och Micke), så vi kom med den buss som gick 21:40 från Tekniska, så jag kom alltså hem till lägenheten innan lektionen ens skulle ha varit slut! Fantastiskt!

Sen blev jag tvungen att prova uniformen i olika utföranden. I mitt set ingår:

  • Blåvitrandig långärmad skjorta
  • Blåvitrandig kortärmad skjorta
  • Vit långärmad skjorta
  • Vit kortärmad skjorta
  • Pikétröja
  • Långbyxor modell vinter
  • Långbyxor modell sommar
  • Shorts
  • Väst
  • Sommarjacka
  • Säkerhetsslips
  • Slipsnål
  • Bälte
  • Mössa
  • Keps
Här följer några kombinationer... Men i och med att jag använde självutlösare så blev bilderna inte kalasbra. Röda ögon och några byxor syns knappt.


Den stiligaste versionen


Lite mer sommaraktig


För de riktigt heta dagarna, shorts och piké


Och när det blir lite kallare... så får vi låtsas att detta är vinterjackan.

Idag vaknade jag i enlighet med väckarklockan, klockan nio, så nu har jag nog snurrat runt dygnet till det sena igen. Jag har inga förhoppningar om att komma hem så tidigt ikväll igen, men som Slobodan sa "man ska säga aldrig aldrig". Magen är frukostad, kroppen är duschad och huvud och ansikte rakat. Jag är redo för ännu en dag!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, mars 22, 2010

Upp-och-nerveckorna har börjat

Det är en ny vecka med nya tider.
Dels är det snö och vinter igen, men bara för stunden hoppas jag. Jag som var så glad att Flygfältet äntligen hade spruckit upp och att barmark åter syntes.
Nåja, den tider kommer åter får jag anta. Nej, det jag tänkte på mest är att jag har de underliga skoltiderna 15-23 den här veckan. Det känns väldigt underligt, i synnerhet eftersom jag numera vaknar vid sjutiden om jag får sova mig pigg om morgnarna. Ja, det kommer väl förstås ändras så snart som till imorgon, då sena nätter förmodligen är det enda som biter rätt.
Hur som helst så betyder ju det att det är fritid först och plikt sen, i motsats till hur livet brukar se ut. Alltså ska jag komma ihåg att göra allt jag vill göra redan nu, så som att blogga, duscha, laga mat och... ja, om jag har ärenden och så. För när jag kommer hem i natt, då ska jag baske mig gå raka vägen i säng!
Jag tror för övrigt att det är en tung vecka som förestår. Ämnena veckar tunga och läraren babblig. Men det sistnämnda är kanske bra för att liva upp det förstnämnda?

Och när dagen inte har gått så långt så får jag ju klämma ur mig annat att skriva om, om det ska bli något. Igår, när jag fejade i tvättstugan, så upptäckte jag att visslingsakustiken där helt underbar. Det utnyttjade jag givetvis:

video
Någon som kan identifiera "melodin"?

Nej men nu har jag som sagt varit uppe sen sju, så nu är det nog tid för en dusch med bifogad påklädning.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, mars 21, 2010

Keys to trouble

Idag är jag lite besviken måste jag säga. Mest på vädret, men också lite på min mor.

Såhär va:
I enlighet med igår så vaknade jag även idag tidigt, strax efter sju, och tänkte att det var rätt bra, för då skulle jag ju gott och väl hinna med mina göromål jag hade planerat för, innan jag skulle cykla iväg för att billedes sjutsa min syster till hennes dans.
Jag började så med att matplanera, sen duschade jag och lastade därefter på alla återvinningssopor på min cykelkärra och trampade iväg till Flygfyren via återvinningsstationen. Men i trapphuset kollade jag först om det möjligen var så att tvättstugan var ledig på passet 7-11, för jag hade inbokat 11-15 och det förstod jag ju skulle bli snarigt eftersom dansen börjar 12:30. Det var inte ledigt.

Jag handlade och kunde inte hålla de 300 kronorna, det skenade iväg till 406 kronor idag. Men osten var ju slut, och en ny ost är dyr. Dessutom behövde jag köpa hushållspapper också, och det gör jag ju heller inte varje vecka.
Hemma sen blev det frukost vid 9-snåret, men då såg jag att tvättstugan faktiskt var ledig, så jag antog fräckt att ingen tänkte boka den de två timmarna innan min tid skulle börja, så jag påbörjade tvätteriet redan då. Massor med tvätt hade jag, för tvättstugan har blivit grovt åsidosatt nu i veckan, så allt fick inte plats i första omgången.

Ja, sen har jag sprungit upp och ner till tvättstugan, till mina träningsverkskadade lårs förtret, för att hinna bli klar så att jag i god till skulle hinna cykla de 3,6 kilometerna till Harsjövägen för att skjutsa Louise alltså. Jag fick lämna tvättkorgen med den rena tvätten i hallen-
Men se då, då hade det börjat snöa! Tjocka, täta, blöta flingor som det var hemskt obehagligt att cykla igenom. Jag såg nästan ingenting och blev väldigt blöt och tänkte både en och två gånger på hur snäll jag är som storebror, som cyklar 3,6 km för att Louise ska slippa cykla de kanske 2,5 kilometerna det kan vara från Harsjö till dansen.
Planen var förstås att ta en bil, skjutsa ner henne och sen köra hem till mig och fortsätta med mina göromål.
Men när jag så kommer fram till Harsjö, en kvart innan vi måste åka - då finns det förvisso två (det vill säga alla) bilar hemma, men inga bilnycklar! Pappa har åkt buss till fjälls med sina, mamma har fått skjuts till kör med sina.
Louise fick ringa en kompis som också dansar och snällt fråga om hon kunde få åka till och från dansen med henne och jag - jag är ju strandsatt här nu, för jag har verkligen ingen lust att direkt igen nu cykla hem genom det här ovädret. Och här lär jag bli kvar resten av dagen då, för några nycklar kommer inte hem än på många timmar.
Meningen är alltså att jag ska ha pappas bil när han är i fjällen, så jag ska åka med den hem oavsett, men han skulle ha sina nycklar med sig eftersom jag och mamma ska ordna så att den står där bussen stannar när han kommer hem sen i slutet av veckan.
Men det är just snyggt, jag hade ju faktiskt saker där hemma som jag ville göra nu. Bah.
En stor del av söndagen går till spillo helt enkelt.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, mars 20, 2010

Det våras för våren

Lördagarna är så långa nuförtiden, eller ja, det vill säga de senaste två (där dagens är en av de båda), har varit det i och med att jag har stupat i säng rätt tidigt på fredagarna. Idag sov jag dock lite längre än förra lördagen, jag vaknade vid 7:20 ungefär och låg då och drog mig till åttasnåret, då jag flyttade täcke och kudde till soffan, vinklade datorskärmen mot den och tittade på Boston Tea Party i efterhand. Alltså helt galet där med Tjernobyl. Dit skulle jag sannerligen inte vilja åka utan skyddsdräkt och än mindre sätta mig i en "skopkran" som producent-Pål gjorde, trots att geigermätaren fullkomligen skrek ut att vilken dålig idé det var. Nej huga, inte undra på att han hade ångest sen.

Ja sen har det blivit lägenhetsstädning innan jag så gav mig ut på cykel till Harsjö. Och jag må säga att Harsjö(vägen) var en riktig sjö idag, infarten dit var helt översvämmad, både gata och trottoar, och vägverksbilar var där och hackade i en brunn. Jag visste inte hur jag skulle bete mig riktigt. Jag kunde ju inte gärna cykla i den gigantiska pölen - tänk om den var för djup eller om det var is under? Och dessutom hade jag converse på mig = tygskor, så jag ville ju inte hamna i ett läge där jag skulle behöva gå i vattnet. Det blev till att balansera på en issträng vid sidan av snövallen och leda cykeln i vattnet. Alltså, cykeln rullade i vattnet och mina fötter balanserade på isen. Det gick bra, jag kom torrskodd fram.

På solsidan på Harsjö visade det sig vara 15,4 grader och det var ju inte fy skam. Skuggsidan, där temperatur bör mätas, visade sju grader. Så rätt härligt får jag säga.
Vädret och de i stort sett helt isfria vägarna fick mig att flytta träningen ut - jag hade alltså löparpremiär idag! Fy fasen så härligt! Men det är ju ännu inte tu tal om min 11,8 kilometersrunda i spåret, för där lär det vara is och blött i säkert en månad framåt. Så istället fick jag hålla mig till de asfalterade vägarna istället. Hade tänkt springa till reningsverket och tillbaka, för det vet jag att jag gjorde förra våren i väntan på spårupptining, men jag kände när jag närmade mig att det kändes alldeles för fjuttigt, så jag fortsatte bort på Vätövägen ut mot Upplunda, där jag vände. På tillbakavägen fick jag motvind och tänkte att jag inte ens märkt att jag haft medvind på ditvägen och då började jag känna av att det var lite väl kort inpå lunchen, så magen tyckte det var bra mycket jobbigare än benen, de njöt väldeliga.
... men när jag kom hem sen, drygt sju kilometer senare (mätte jag på jogg.se), så var jag väldigt slut i kroppen ändå, så då orkade jag bara med halva mitt styrketräningspass. Men det där kommer jag nog in i snart, så att det blir hela. Det går inte att komma ifrån, att löpning tar mer på krafterna än vad motionscykling gör.

Hur som helst, femte december sprang jag senaste gången, så springuppehållet varade alltså mellan 5 dec - 20 mars. Ett drygt kvartal bara, alltså! Det betyder att jag inte kan tala om att jag bara springer på sommarhalvåret, jag springer alla kvartal utom vinterkvartalet! Hurra för det.

Grillpremiär hade vi också ja! Oh så gott! Mums! Vintern i all ära och härlighet, men sommarhalvåret är ändå tiden då jag är i mitt esse, då lever och frodas jag som bäst!

I övrigt har jag inte så mycket att säga, så:

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, mars 19, 2010

Den här stan dödar dig när du är ung

Nej det är att gå hårt åt staden, (huvudstaden är visserligen den jag tänker på), men idag har jag varit sjukt trött mest hela dagen och känt mig halvt död nästan. Eller ja, inte riktigt hela tiden, men i vågor.
Men det här har i alla fall varit sista dagen som jag har klivit upp 4:10 på ett par veckor, och det sörjer jag inte. Titeln är inspirerad, nej tagen rakt av, härifrån.
Sjuk natt hade jag i dröm också... höll jag helt ärligt på att skriva, men jag menar tvärtom, jag hade en sjuk dröm i natt också. Eller den var inte så sjukt, men jag blev ordentligt rädd i alla fall. Det var nämligen så att det fanns ett kärnkraftverk i närheten någonstans och det hade på något vis gått hål på det - hur vet jag inte - men så jag fick av en utbildningskollega veta att det bara var frågan om några centimeter in till det radioaktiva och att det förmodligen skulle brista när som helst. Och ja, det gjorde mig riktigt rädd. Och jag var rädd för att det skulle börja regna också, även om det förmodligen inte hade gjort saken mycket värre i och med att kärnkraftverket låg alldeles nära. Dock minns jag inte om det var alldeles nära skolan eller hemmet.

I skolan har det varit rätt segt idag igen då, som man nästan kan ana när syrehalten i min hjärna är så låg.

Något av en höjdpunkt måste dock ha varit när vi hittade några enheter buss-PC med mikrofoner och högtalare där man alltså kan öva sig på att bland annat slå in omloppsnummer och göra högtalarutrop och så, så under en rast stod jag och några andra och lekte med de där (utan att riktigt veta om vi fick), och jag vred upp volymen och sa i högtalaren något i stil med "ja, då har vi anlänt vår slutstation, det är avstigning för samtliga passagerare", varpå en ur klassen som jag inte brukar prata speciellt mycket med utbrast "vilken proffsig röst!". Det var roligt, för högtalarutrop är väl egentligen en sån sak som jag är lite nervös för, men det var ju fint att höra.

Härligt var också att hela två av mina norrtäljekamrater (som jag brukar åka buss med) hade försovit sig imorse och därmed blivit tvungna att ta bil hela vägen till skolan, så jag fick två erbjudanden om skjuts hem till Norrtälje, och nappade då på Christoffer som inte först skulle hämta sin dotter vid Odenplan (eftersom han ingen dotter har, till skillnad från Timo). Det var trevligt både att åka och att komma hem tidigt! Eller ja, klockan var ju strax innan 16, men det är minst en timme tidigare mot för när jag brukar komma hem.
Christoffer släppte av mig nere på stan i och med att han hade lite ärenden där och jag kom på att jag också hade ett ärende, nämligen att sätta in den sedelbunt jag haft i plånboken i en vecka nu, så jag gick in på banken och gjorde det. Automaten var åter funktionell. Sen gick jag hemåt och stretade mig upp för frälsningsarmébacken just när jag kom på att jag borde ha kilat in på skatteverket (vid foten av backen) för att hämta ut en a-skattesedel i och med att den jag beställt över telefon aldrig tycks komma och Busslink ville ha in den helst idag (vilket ju redan var för sent). Jag gick så ner för hela branta backen igen, bara för att rycka i en låst dörr. De stängde klockan 16 och det var på pricken just vad klockan var. Så det var bara att pinna upp för backen en gång till.

Hemma nu har jag gett efter begäret och köpt mig en avokadosallad till middag, trots att budgeten är stram och inte tänkt för att innehålla utsvävningar.
Men jag håller igen så mycket ändå nu så, och dessutom fick jag lite rabatt. Han som har pizzerian här på Flygfältet nu är ju en gammal jobbarkompis till mig från min tid i restaurang/pizzeriavärlden.
Däremot är jag väldigt sugen på att köpa kläder! Jag fick hem H&M:s katalog här i veckan, den som har ett herrsortiment (annars får jag väldigt mycket som bara riktar sig till kvinnfolk från dem), och det var faktiskt en hel drös med kläder jag blev sugen på att beställa, trots att jag inte håller H&M jättehårt om ryggen. Men, det får helt enkelt vänta.

Ikväll lär det bli tidig kväll, förra fredagen orkade jag ju inte vara uppe längre än till elva, så jag tror att det kommer upprepa sig. Därmed kanske jag vaknar vid sju imorgon också, som förra lördagen, och det vore bra, för jag har en hel del att stå i. Det är så mycket som inte blivit gjort här hemma i och med att min energi är helt borta när jag kommer hem på eftermiddagarna och då inte alls orkar göra mycket av värde. Nyttigheter skall göras!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, mars 18, 2010

Medgivna datorproblem

Det här har varit en rätt jobbig kväll, internet har bara jävlats med mig. Men nu tycks det äntligen ha snurrat igång ordentligt, för nu har datorn faktiskt varit igång i mer än två sekunder utan att internetuppkopplingen har försvunnit. Ringde nyss supporten som sa att tekniker jagade felet och mycket mer gjordes inte under samtalet, så ja, de kanske jagade ifatt det? Låtom oss hoppas!

Dagen har innehållit ännu en rätt seg - dock inte lika seg som i måndags - lektion med samme lärare som i måndags. Ergonomi, kost, hälsa, motion och dylikt avhandlades på sedvaligt powerpointvis. Det bär mig dock emot att säga något negativt om läraren, för som person verkar han väldigt snäll och trevlig, och jag förstår inte riktigt vad det är som gör att just hans lektioner tröttar ut mig så, men något är det. Han pratar inte entonigt, står inte blixstilla och ja... Jag kan inte peka på några direkta fel, annat än att det är lite snålt med frågor till oss, men å andra sidan så uppmanar han ofta att vi ska säga vad vi tycker om det han säger. Så ja, jag begriper inte vari skillnaden ligger. Men det verkar vara skillnad.

Efter lektionen åkte jag mot T-centralen från Thorildsplan som jag brukar, men idag mötte jag upp med Tove på plats lagom för att se "mitt" tåg mot Tekniska högskolan åka iväg med mina norrtäljeklasskamrater. Det löste sig dock genom ikappåkning med ett annat tåg. Eller alltså, det säger ju sig själv att ett tåg inte kan åka ikapp ett annat. Men nästa tåg kom bara två minuter efter och var dessutom nästan tomt i jämförelse med det proppfulla de andra åkte i. Så jag hade det ju skönt på så vis. Genom sprint upp från tunnelsystemet så hann jag även med samma buss som den. Men den däremot var proppfull och blev lite skumpig, så jag blev snudd på illamående.
Men Tove i alla fall, hon återfick sina lägenhetsnycklar och även en "tack-för-lånet"-present, och jag åter fick min (systers) sovsäck.

Hemma sen har jag förutom tillagning av en dubbelportion pasta carbonara, mest bråkat med internet. Anledningen till att jag lagade dubbelt så mycket mat som vanligt, är att jag imorgon ska festa till det med att ha mat istället för macka och morot med mig till skolan. Fredagslyx. Daniel hade carbonara idag och Therese hade det igår, och i och med att jag hade planerat det till middag idag, så kändes det som menat att jag skulle göra på så vis.

Nej nu är det egentligen tid för sömn... men Lyxfällan ska ses.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, mars 17, 2010

LABC, HLR och brand- och rökövning

Ja den rubriken sammanfattar den här dagen väldigt bra. Men om du vill ha den lite mer i detalj då:

Uppstigning 4:10 igen. Suck. Men, jag har faktiskt hållit mig pigg och alert hela dagen, otroligt nog. Då gick jag ändå inte och lade mig förrän vid 22 igår, så jag saluterar piggheten... som just nu avtar i galopperande takt.
Piggheten under dagen beror (inte "bror" som jag höll på att stava det) med största sannolikhet på att vi har haft ett intressant avbrott i den vanliga YKB-teorin med ny lärare och per praktik. Det var nämligen verkstads... chefen? Nja, det vet jag inte, men han jobbar på verkstaden i alla fall, men han hade lektion i LABC och HLR med oss (Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock och Hjärt-LungRäddning) och han var riktigt bra! Intressant att lyssna på och ja... allmänt sådär bra som man ska vara när man ska förmedla ett budskap. Läraren vi hade i måndags och nu ska ha resten av veckan däremot, mja, han är ju rena sömnpillret faktiskt. Så jag tvivlar på att jag under morgondagen kommer hålla samma fokus.
Det var inte länge sen jag genomgick en nästintill identisk utbildning på förskolan, men det är ju bara bra att gå den många gånger och fräscha upp kunskaperna. Bra med lite praktiska övningar också, även om det känns lite pinsamt att inför hela klassen sitta på golvet och ge mun-mot-munmetoden till en docka. Men alla gjorde det ju å andra sidan, så ja. Inte mycket att pinas över.

På eftermiddagen var det brandutbildning och -övning med någon brandskyddsfirma som hette... Kippe eller något sånt där smålöjligt. Också det var intressant, men även det ingick i samma utbildning på förskolan, så också där hade jag det mesta rätt fräscht i huvudet. Där fick vi släcka en eld både med kolsyresläckare och med skumsläckare. Måste säga att jag gillar kolsyresläckaren bäst. Den är ju dock till för bränder i t ex oljor och inte trä och sådant "vanligt".
Nåja, det som jag inte ingick i utbildningen på förskolan, var att vi fick sitta i en buss som rökfylldes (med ofarlig "discorök") och se hur svårt det var att hitta ut. Jag måste dock säga att jag tyckte att det var rätt lätt. Jag såg ändå rätt bra och visste ju vart jag skulle gå. Men å andra sidan så var ju den här paniken inte inblandad som säkert skulle vara där om det inte var en övning.

Nej, nu är det tid för säng. Jag bokade bort tvättstugan jag skulle ha haft nu ikväll, till helgen istället, just för att kunna lägga mig tidigt. Oh så skönt det är!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, mars 16, 2010

Körig dag

Igår vid den här tiden hade jag redan gått och lagt mig, för jag lade mig väldigt precis klockan åtta. Och tro på fasen, jag somnade nästan direkt också! Det var riktigt skönt kan jag intyga, jag vaknade klockan två i natt och hade ungefär samma känsla i kroppen som när klockan är fyra och det är dags att gå upp (jag hade då sovit ungefär lika många timmar som när jag lägger mig i vanlig tid och ska upp 4:10), men då hade jag ju tre härliga timmar kvar att sova, för veckans kördag var idag och på kördagarna börjar vi åtta och inte sju.
När klockan så var 5:10 så var jag riktigt pigg och utvilad och har inte varit minsta såsig i huvudet under dagen. Fantastiskt skönt!

Eftersom jag återigen ska upp klockan 4:10 imorgon (och resten av veckan), så borde jag ju gå och lägga mig nu också, men ja, tv:n lockar idag. Imorgon hoppas jag ha disciplin att gå och lägga mig tidigt igen. På torsdag är det dock tv igen.

Dagen har varit bra och intressant tycker jag. I dagens gruppindelning hamnade jag åter med bara trevligt folk (visserligen tycker jag ju att i princip hela klassen är trevlig, men det finns ju de jag inte pratar så mycket med och även en som jag helst undviker att prata med men av sociala skäl låter bli... att undvika), och vi hade en bra instruktör också. Det verkar vimla av instruktörer på det där bygget, vissa bättre än andra.

Körningen gick ut på att vi alla fick köra en sträcka där både komfortmätare och "miljövänlig körning"-mätare var på, men då köra bara som vi brukar. Sen skulle siffrorna läsas av, vi tog lunch och hade en liten lektion i sparsam körning på skolan och därefter var det dags att köra samma slinga igen, nu så sparsamt och miljövänligt som möjligt, samtidigt som vi också skulle förbättra komforten. Det var lättare sagt än gjort faktiskt. Eller ja, det var inte så svårt, men det krävdes lite mer tankeverksamhet om jag säger så. Jag trodde faktiskt att jag körde rätt snålt, och ja, på bränsleförbrukningen låg jag lägst när tre av de fyra vi var i min grupp hade kört första vändan, men när det gällde rullning (datorn visade en siffra i procent som angav hur lång tid av körningen man hade rullat utan att varken gasa eller bromsa - då drar bussen ingenting) så var min siffra inte imponerande hög.
Andra gången förbättrade jag precis alla värden, bränsleförbrukningen fick jag dock bara ner 0,1 liter/mil, men när det gällde rullningen, så rullade jag drygt 130% mer än gången innan, så det var ju en stor förbättring.

På slutet höll vi till på garaget i Hornsberg och gjorde backningsövningar. I bussen jag och min grupp (plus en eller två andra grupper) var i, skulle vi backa runt ett hörn och sen backa mot en kon, så nära vi kunde utan att backa på den.
Jag missuppfattade instruktionerna och trodde att meningen var att man skulle ha konan rakt bakom sig, och då försvinner den ju onekligen rätt snabbt ur synfältet. Och då sa en instruktör i bussen (plötsligt hade vi tre intruktörer i bussen) att den försvann - och då trodde jag hon menade att jag hade kört på den. Det kändes otroligt, jag trodde att jag hade långt kvar. När jag gick ut och kollade, så visade sig att så också var fallet. Men då fick jag förklarat för mig att det inte alls var meningen att man skulle ha den rakt bakom sig, man fick ha den precis vid sidan av bussen, så att man hela tiden såg den. Då blev det ju en annan femma, så när jag gjorde om så blev det bättre.
På försök två sen däremot, så backade jag ungefär en decimeter för långt dock, så hade konan då varit precis bakom bussen, så hade jag kört på den.

Therese skjutsade oss icke-bilburna norrtäljebor till Söderhall och det är ju alltid lika skönt att få åka bussen därifrån, resan hem känns så kort då. Christoffer är för rolig också, när vi stod där vid hållplatsen och väntade så berättade han om sin grupp och körning, och han sa fel namn på dem flera gånger! Alltså inte så att han sa "hon... vad heter hon nu igen?", han bara hittade på något namn som han trodde, fast det var helt fel. Typisk sån grej som jag kan göra med ord ibland, att jag drar till med ett ord vars betydelse jag är osäker på om det passar i sammanhanget. Ja, roligt var det i alla fall!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, mars 15, 2010

Segdagen

I natt hade jag den typen av natt som man inte vill ha inför tidig uppstigning; ständigt uppvaknande i tron att klockan är dags att kliva upp. Jag började redan vid midnatt, och sen tittade jag nog på klockan en gång i timmen innan det så var dags att gå upp vid 4:10. Och som lagen om alltings jävlighet säger, så var jag förstås inte vidare sugen på att kliva upp då.

Sen måste jag säga att det har varit en galet seg dag också. Ny vecka innebär ny lärare för vår del på Busslinkskolan och även om vår nuvarande lärare är trevlig och säkert en bra person på många sätt (han utstrålar sympati tycker jag), så är han på tok för enformig i sitt undervisningssystem. Powerpoint (de har hittills alla kört med) och pekpinne och så bara stå och babbla rakt upp och ner, ibland i över en halvtimme till samma bild. Inget av det här som de andra har kört med, frågor som har kastats ut till oss eller att vi två och två ska prata om något och sen i helgrupp säga vad vi kommit fram till... Kort sagt, sånt som hjärnan håller sig vaken av. Därtill är ventilationen i lektionssalen kass, så jag har verkligen kämpat för att inte nicka till idag. Det är ingen överdrift alls, flera gånger kände jag hur ögonlocken höll på att slutas och nackmuskulaturen inte ville hålla huvudet uppe. Galet jobbigt, jag fick börja rita, trumma mig på huvudet med fingrarna, byta ställning hela tiden och ja, allt vad jag försökte med.
Snål med raster var han också. Inte med längden på dem, men på antalet. Med de föregående har vi fått en liten rast en gång i timmen, ibland inte mer än fem minuter, men det räcker för att antingen ta en kopp dricka eller gå ut och få sig några värdefulla andetags frisk luft. Nu var det mer så att vi fick rast efter första timmen, sen var planen att vi skulle få en timme efter att den avslutats (inte vid varje heltimme då alltså), men det sköts gärna fram en kvart/halvtimme emellanåt för att hinna med lite mer i samma veva.
Dessutom har dagens ämne inte varit vidare intressant. Arbetsmiljö och egentligen bara sånt som jag redan har ett hum om, i alla fall kändes det inte som mycket nytt.
Så nej, en riktigt plågsam dag må jag säga. Det hade jag väl aldrig kunnat föreställa mig att dagarna på Busslink skulle vara.

Imorgon har vi kördag och en timmes sovmorgon i alla fall, så då lär jag både vara piggare i grunden och dessutom hålla mig alert på ett annat vis. Det är kul att köra!

Nej, nu ska jag ta en dusch, sen ska jag se Simpsons och sen blir det nog sängen. Lika så bra att lägga mig tidigt även om det är sovmorgon imorgon. Och ja, ni vet ju att sovmorgon innebär uppstigning 5:10 istället för 4:10.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, mars 14, 2010

I was aiming for the sky

Söndag igen då, dagen då inte mycket händer. Imorse vaknade jag klockan åtta, så en timme längre sovmorgon blev det ju mot för igår. Men det är ju som ingen vits att ställa om sig alltför mycket, imorgon kliver jag ju upp strax efter fyra igen. Huga hu, det ser jag inte fram emot. Fast skoldagen å andra sidan ser jag väl fram emot. Ny vecka betyder ny lärare och nya ämnen, så det blir intressant.

Mor min var förbi här en sväng och lämnade en bil, så att jag skulle kunna hämta syster min efter hennes dans (som jag så många gånger förr har gjort) och var då också in en sväng på banken för att se om insättningsautomaten fungerade, men som jag misstänkte så hade den under lördagskvällen/söndagsmorgonen inte lagats.

Youtube verkar ha ändrat om sig - jag kan inte längre högerklicka och få fram koden för att få in aktuell film i bloggen. Trist!
Nåja, jag tänkte bara lägga in låten som jag tycker borde ha vunnit Melodifestivalen, och den har du förmodligen ändå redan hört.

Inte har jag bakåtbloggat på länge heller, det projektet har halkat lite efter, verkar det som. Ack ack. Men när jag åter inte vet vad jag ska fylla min tid med, då tar jag nog tag i det. Nu har det varit en väldigt uppskattad och skön helg där tiden har varit mig till lags helt enkelt.

Nu ikväll klockan 20:00 är det Wipeout i vilket min FCZ-kollega Andreas Andersson är med i. Ska bli roligt att se. Sen, Ballar av Stål. Kanske inte det djupaste och mest kulturellt riktiga programmet, men kul är det!

Nej men idag håller jag det och er kort, här sluttar det brant utför i min avrundning:

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, mars 13, 2010

Långlördag

Suck, vad var det för melodifestivalfinal egentligen? Jag har ända sen Idol haft svårt för Anna Bergendahl, eller ja, hennes röst och sång åtminstone. Det låter lite gutturalt eller hur jag ska säga det. Åt Cher-hållet, och blä, nej jag tycker inte om det!
Däremot tyckte jag om Salems låt och den höll jag på och där såg det ju dessutom länge ut att gå bra, men ack. Och för sig tror jag inte den hade gjort sig i eurovision, men det kommer garanterat inte Annas låt göra heller.

Det om detta.

Imorse vaknade jag inte alls klockan nio, som jag trodde, utan klockan sju. Men så kunde jag knappt hålla mig vaken till utröstningen i Let's Dance heller, så det var ju inte undra på. Ändå nästan tre timmars sovmorgon jämfört med veckan som gått (och veckan som kommer). Dagen har på så sätt varit lång.

Till en början slappade jag och kollade på ett avsnitt av Lost, men sen blev det storstädning för hela slanten.

När det så var avklarat så satt jag en stund i solen på min snö- och isfria balkong och njöt av solen. Mina grannar som inte har skottat sina balkonger har dock inte snö- och isfria balkonger. Tji för dem.
Sen blev det till att packa träningspåse och gå ut och gå, först till banken och sen till Harsjö. Jag packade mina nya löparskor och lite allmänna löparkläder vid sidan av cykelkläderna, i fall det skulle vara så att jag märkte att många gångbanor var isfria, så att jag kunde springa (vilket jag är enormt sugen på). Men först gick jag till banken, med mål och syfte att sätta in pengarna från min bilförsäljning på kontot. Har inte haft tid/ork till det tidigare i veckan, men nu så... trodde jag. Insättningsautomaten var trasig. Det kändes ju lagom bra, jag brukar ju helt undvika att ta med min plånbok när jag går till Harsjö, eftersom det brukar vara sen kväll när jag går hem och tycker ett överflöd av värdesaker då är onödigt att ha med när jag går de 3,6 kilometerna hem. Nu blev det istället både plånbok och dessutom välfylld sådan. Kändes inte helt bra.

Men vägen till banken föregicks av frälsningsarmébacken, som i detta töväder var glashal. Om man inte ville köra stå-och-glida-okontrollerat så var det högst besvärligt att ta sig ner. Men, mitt i backen satt en dam i permobil på väg upp, som hade ännu större besvär, då hjulen bara spann. En man som gick före mig gick helt sonika bara förbi, men jag frågade om hon behövde hjälp i alla fall, och jo, lite försigkommet ville hon ju gärna ha det. Så jag gjorde mitt bästa för att både få fotfäste och grepp om att putta, och det förde permobilen framåt. Jag var dock rätt snart tvungen att släppa den för att återfå ett nyss förlorat fotgrepp, men då kom en man som var på väg upp för backen fram och bara tog över. Det var väl för all del hjälpsamt, men samtidigt tycker jag att det var rätt fräckt, kändes lite som att min hjälp, enligt hans värdering, inte dög. För han släppte ju inte taget, utan puttade upp henne för hela backen, så jag stod ju lite smått handfallen och visste inte om jag skulle gå efter eller ej (innan de hade kommit upp alltså), men bestämde mig sen för att säga "ni verkar klara det där bra", varpå jag fick en bortviftande gest till svar av mannen, så jag gick vidare. Det är väl fånigt av mig, men jag tycker att det känns dumt att kvinnan inte fick chans att tacka mig. Inte för att jag på något vis ville ha något annat för besväret än just ett tack, och jag kan inte riktigt förklara vad det spelar mig för roll, men det spelar roll, för jag tycker att jag var värd ett tack.

På Harsjö blev det till att gå promenad med mor, syster och till en början också gudmor, sen tog jag motvilligt tag i träningen - för springa skulle det inte bli något av med, alldeles för isigt fortfarande. Visst, måste är ute och springer på isen, men jag vill verkligen inte det. Rätt var det är måste man fjutta med stegen för att inte halka, och jag vill inte fjutta - jag vill ge järnet!
Cykeln lockade inte det minsta och känslan vände inte ens när jag satt på den, så det var en rätt motig träningsomgång. Även styrketräningen kändes... ja, oengagerande.
Men min kropp var kanske redan trött, jag har ju dels haft en tuff vecka och sen både städat och promenerat en hel del under dagen redan.

Nu på kvällskvisten har jag promenerat hem igen - utan att ha blivit rånad. Trevligt.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, mars 12, 2010

Finally Friday

Så intressant, man kan visst vänja sig vid allt verkar det som. Jag har ju något inbyggt inom mig som brukar väcka mig alldeles innan väckarklockan ska göra det, men det har inte på långa vägar fungerat dessa 4:10-morgnar som jag har haft nu i veckan. Och det har jag tyckt har varit fullt naturligt också, för det finns inget naturligt i att kliva upp den tiden på dygnet. Åtminstone inte såhär års, då det inte är ljust då. Men i alla fall, idag vaknade jag precis 4:10 enligt klockradion och den samgick väl inte riktigt med mobillarmet, så det stängde jag av och gick upp.

Jag var nog ute lite senare än vanligt till bussen (trots att jag gjorde DKV:s första fotspår i snön som kommit), för en bit på vägen till busshållplatsen kom Timo ifatt mig, och jag brukar alltid vara på plats i Gustavslund före honom.
Jag kunde somna in lite lätt under bussfärden också och det var ju hemskt skönt.

Framme i Hornsberg väntade en klassisk skoldag igen, denna gång ännu lite mer klassisk, i och med att vi hade ett regelrätt prov också. Ett prov som jag inte hade pluggat ett dugg till, i och med att det kändes så diffust att plugga på om kollektivtrafikens historia, funktionsnedsättningar och kundbemötande (lite av det veckan har behandlat), så mitt resultat blev inte imponerande bra; 17/22. Men Christoffer, som jag vid rättningen tävlade mot, fick 14, så där vann jag!
Det har varit en väldig rolig skoldag rent socialt sett tycker jag, med mycket skratt och härligheter. Jag gillar min klass, det är 19 stycken härliga blivande bussförare! Eller ja, merparten. Men jag har pratat med dem allihop och det är då inte i alla grupper jag har gjort det annars.
Fick lite kommentarer kring mitt torftiga lunchval, jag äter ju dag ut och dag in en smörgås och en morot till lunch. Det är väl just moroten som de tycker är lite tråkig, och ja kanske, men den är billig och mättande! De är ju i samma sits som jag rent inkomstmässigt, men kostar ofta på sig köpesmårgåsar à 35 kronor och dricka till det dessutom. Tss, föga ekonomiskt!

Jag tajmade till det bra idag också, för idag tog jag åter min nyinköpta rutiga skjorta som jag gillar skarpt, tänkte att jag ville vara lite fredagsfin och så - och så visade det sig att vi skulle ha gruppfotografering idag! Ingen visste om det, så några gruffade lite över att de ville veta sånt i förväg, men jag var så nöjd så. Eller själva bilden vet jag inget om - den har jag ju inte sett än. Men rent förberedelsemässigt, menar jag.

Dagen innehöll också ett besök av chefen på RTL - Radiotrafikledningen. Han var en mycket engagerad och passionerad man som inte kunde stå stilla och hade ett härligt kroppsspråk med händerna i kostymfickorna och tuggummi i munnen. Han pratade dock inte så mycket om RTL som man kanske kunde tro, utan mer om själva bussföraryrket. Intressant var det dock.

Dagens bästa var ju nästan att vi fick sluta tidigare, ca 13:45 istället för 15:00! Sånt gillas skarpt! Då var jag ju hemma vid 15:30 och det är då inget jag klagar på. Igår däremot vad jag väl hemma vid... ja närmare 19. Fast då hade vi ju skoldag mellan 8-17 och inte 7-15 som de övriga dagarna den här veckan.

Förutom en dipp på förmiddagen så har jag hållit mig förvånasvärt pigg också, och är det faktiskt ännu, trots att kvällen är kommen. Intressant att se hur länge det håller i sig. Jag misstänker att jag inte kommer vara uppe så länge som jag på fredagar brukar, men det återstår att se. Oavsett vilket så ska jag sova sisådär fem timmar längre på morgonen imorgon! Ska bli så galet jäkla skönt! Jag minns inte riktigt när en helg var såpass efterlängtad som den är nu!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

torsdag, mars 11, 2010

Kördag

Inlägg av modellen kortare väntar idag.

Sänggång vid 21:30, uppstigning vid 5:10 och kördag istället för sitta-och-lyssnadag har gjort att jag har varit mycket piggare idag! Mycket skönt! Att åka buss 6:10 istället för 5:10 var ju galet mycket trevligare, ljust och pratvänligt. Eller ja, det beror ju på om man vill sova eller inte, men det ville jag inte då.

Första körningen idag sen jag tog körkortet då, och ja, det gällde ju alla i klassen. Fantastiskt hur de lägger resurser på oss på Busslinkskolan också, på oss 19 elever tilldelades inte mindre än fem bussar, så det blev fyra bussar med fyra elever och en med tre i, vilket gjorde att alla fick köra rätt mycket förstås. Kul var det! I min buss hade vi en lättsam och härlig ton också, så det har varit en bra dag på alla vis.
Körningen gick ut på att vi skulle ha en "komfortometer" - en mätare som registrerade krängningar, snabba accelerationer och tvära inbromsningar, för att få ett värde på vår körning. Jag råkade dock sparka till komfortometern när Christoffer körde, så han fick skyhöga värden första gången... Lite pinsamt.
Själv låg jag näst lägst första gången, andra gången blev jag tvungen att mer eller mindre tvärnita det första jag gjorde, så mätaren sprang från noll till 27 direkt. Senare när folk kom upp i tjugosjuor så talade vi om "Fredrikbromsning". Andra gången placerade jag mig tredje bäst. Hanna var dock svårslagen andra gången, hon fick 14 som högsta värde och det var ju ingenting.
Vi fick också vid Solvalla gasa på lite, stänga av motorn i farten och känna på hur styrningen förändras utan servo. Intressant!

Vår buss blev försenad hem till garaget i och med köer, så vår kvartett missade genomgången på slutet utan fick åka direkt hem istället - vilket jag glatt gjorde och begav mig mot tunnelbanan med Christoffer. Men, väl på den, så ringde Therese och undrade var jag var någonstans - jag hade helt glömt bort att jag hade bestämt med henne att få åka med henne till Söderhall. Lite synd, men ja, det var trevligt att åka med Christoffer också. Honom har jag inte pratat så jättemycket med tidigare, men ja, nu blev det desto mer. Roligt.

Imorgon är det uppstigning 4:10 igen, sista gången den här veckan dock (woho!), och min plan om tidig sänggång spricker - Lyxfällan har ju säsongspremiär klockan 21, och det ska jag se. Program efter 22 får dock såklart bortprioriteras, för 22 är absolut senaste sänggångsdags när jag ska upp så tidigt, men program jag vill se innan dess kan jag inte prioritera bort. Det blir så mycket jag vill se i efterhand då, befarar jag, och det vet jag ju inte riktigt när jag ska få tid till.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

onsdag, mars 10, 2010

Insomnia

Nej men idag kom jag ju hem tidigare än planerat, är piggare än vanligt (för stunden) och har inga som helst planer/krav för kvällen, så idag kan jag allt krama ihop ett inlägg!

Igår då, kom jag fram till att vår lärare för denna vecka (vi kommer få ny lärare för varje vecka) är helt okej och av och till väldigt rolig också. Härligt! Tänk att det finns så många pedagogiska bussförare, om det nu är pedagogisk man ska klassa "braheten" med deras lärarskap som. Det kanske man inte tror om bussförare rent allmänt, men ja, det är ju det de i grunden är. Vad jag har förstått så arbetar alla lärare/instruktörer på skolan som bussförare i vanliga fall, då skolan inte rekryterar.
Igår hade vi en intressant lektion om bland annat kundbemötande och konflikthantering, och jag fick lära mig saker som jag inte hade en aning om, när det gäller bussen. Och sånt är så kul, jag vill ju lära mig allt! Tydligen har bussarna inbyggd gps så att de är lätta för RTL (radiotrafikledningen) att hitta och så finns det överfallslarm också, eller hur man nu ska kalla det. Närmare detaljer för den bör väl inte bloggas om, men ja, både skönt och bra att det finns, man vet ju aldrig vilka galningar man kan råka ut för.
Igår hade jag också med mig den omelett som jag brände handen under tillagningen av, som lunch. Det var första gången jag hade lagad mat med mig till skolan, och vilken skillnad det gjorde i magen! Jag blev kanonmätt istället för att bara ta bort hungerskänslan som mina smörgåsar, morötter och bananer annars gör. Det är dock inte något jag kan fortsätta med, det blir nyss nämnda luncher framöver också. Som idag till exempel.
När man kliver upp vid fyra på morgonen och äter frukost då, ja då är magen galet tom när det är lunchdags vid 11. Så idag tog jag mig en förmiddagsbanan vid nio-tiden och det var minsann inte fel.
Under dagen idag har jag varit fruktansvärt trött igen. Tre nätter i rad med 4-6 timmars sömn ger verkligen effekt eller hur jag ska säga. Eller brist på effekt är väl kanske det mer korrekta, jag känner mig många gånger väldigt slö och har nära att nicka till på lektionerna. Därför var det idag väldigt skönt att vi inte satt och hade regelrätt lektion längre än till lunch, sen fick vi göra mer praktiska saker, och det piggnade jag till av. Först fick vi prova på att surra fast en rullstol i ett fiktivt bussgolv, sen fick vi gå ut till bussarna och montera och demontera ramp (dagens lektion handlade om funktionsnedsättningar) och också öva oss på att köra ombord och av med rullstolsburen passagerare. Och vi fick ju också växla och ställa upp som den rullstolsburne, och det var inte helt angenämt att sitta däri och bli lutad bakåt för att komma upp med stolen på trottoaren och så.
Vidare fick vi nu göra den blindpromenad som jag många gånger sett etablerade bussförare göra. Jag nämnde ju att det inte riktigt går att backa ut med bussarna när man har en hop blindstyren bakom bussen förut under övningskörningstiden, och nu var det vi som fick prova. Det var en intressant upplevelse, att inget se och att navigera med en käpp. I synnerhet att kliva på en buss och hitta ledigt säte var ju klurigt. Imponerande av blinda/synskadade som reser kollektivt må jag säga!

Just ja! Nu hoppar jag i kronologin, men igår fick vi prova och beställa uniformer! Det var ju ett riktigt roligt inslag! Och framför allt kul att man fick välja lite vilka kläder man ville ha. Det är uniformskrav, men inget krav på att alla uniformer ska se likadana ut. Det står en fritt att välja lång- eller kortärmad blåvitrandig eller vit skjorta eller pikétröja, tillsammans med långa vinterbyxor, långa sommarbyxor eller shorts till detta. Ovanpå får man ha, om man vill, tjocktröja, väst eller slipover. Slips, mössa och keps kan man också få ha. Både sommar- och vinterjacka får man också, men privat jacka får användas vid färd till och från jobbet (såklart, då jobbar man ju inte). Jag valde en av varje istället för att välja bort något och ta fler av samma sort, förutom på överdragsdelen (tjocktröja, slipover eller väst), där man fick välja en av de tre. Jag gick på snygghet och tog en väst. Skulle det vara kallt får jag ju ha en tröja under skjortan och sen ha jackan på till värme uppkommit, tänker jag. Skulle bara ta en vecka för kläderna att komma vad det lät som, så det ser jag fram emot!
Däremot ska det bli jäkligt intressant att se hur man ska forsla hem kläderna. I och med att det är rätt mycket så lär de ju komma i rätt stora kartonger, så det lär ju bli både tungt och otympligt att släpa i lokaltrafiken hem. Men men, den bäcken korsar jag då.
Bild på mig i uniform kommer garanterat upp här så fort jag får hem den i alla fall, det kan jag lova!

Nu ska jag ägna kvällen åt att bara ta det lugnt, se på lite -playprogram som jag missat och så. Och så ska jag försöka gå och lägga mig tidigt ikväll, typ 20 eller 21, för det i samband med att vi har en timmes sovmorgon (kan kliva upp 5:10 imorgon!) bör göra mig pigg, tycker jag.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

tisdag, mars 09, 2010

Paus

Nu bloggpausar jag lite. Jag har ju inte tid att skriva något vettigt... och när jag inte skriver något vettigt, så blir det ju något ovettigt.
Förmodligen blir det väl inte veckan ut, som jag i nuläget tänker mig, men som sagt, i nuläget tänker jag mig att det blir veckan ut (minus helg).

Ordet är fritt, nu är det ditt.

måndag, mars 08, 2010

Fullkomligt kaos 2

Fan vilken hektiskt kväll! Ja, det är såpass att jag inleder med att svära, och det gör jag minsann inte ofta. Jag är så matt i kroppen!
Imorse klev jag ju upp 4:10 efter en inte så lång natt där jag sov rätt ryckigt och flera gånger trodde att det var dags att gå upp. Åkte med buss 5:10 från busstationen, gjorde sällskap med några Norrtälje-kollegor i Danderyd och var framme på skolan i Horsnberg vid 6:45 ungefär. 7:00 började YKB-utbildningen, med mycket info och bakgrund, kollektivtrafikens historia och upphandlingsavtal och sånt, inte jätteintressant. Inte jättealert lärare heller, även om han var bra på sitt sätt, absolut, men ingen Valter direkt. Och nej, lokalen var inte jättevälventilerad heller, så det var ju rätt hopplöst att hålla sig pigg. Timmarna segade sig fram, men vi fick många små raster, tack och lov. Jag ägnade flertalet av dem åt att gå ut och få in syre i systemet.
Vi fick blankett på vilken man ska beställa uniform också, välja vilka delar man vill ha och sådär. De olika plaggen är värda ett visst antal poäng och man får 54 poäng att sätta sprätt på olika delar, så det där satt jag och mekade med när jag kom hem sen, hur jag vill ha det. Jag vill vara en stilig förare, så jag offrade ett poäng på en icke-nödvändig slips (av säkerhetsmodell). Det blir nog bra.
När jag kom hem hade jag fått avi om att mitt förarkort för färdskrivare fanns att hämta ut på posten, så jag gick ditt rätt omgående. Sen hem och sortera upp alla papper jag fått, skriva i tider i almanackan och sånt där plock. Och så lade jag in bilen på annons på Blocket. Direkt när den kommit upp ringde telefonen med en intressent från Örebro. Samtidigt ringde det på hemtelefonen (och det numret hade jag inte lagt ut, så då snokade de fram det med hjälp av mitt namn) - och jag var mitt i matlagning. Samtalet med Örebroaren bröts och släppte så fram näste man som ville köpa den direkt, men i Täby. Han var villig att betala lite mer än jag begärt också, så det nappade jag på. Klockan 20 i Täby skulle vi ses, bestämde vi vid 18:30. Så jag fick avbryta min matlagning (en halvlagad omelett ligger nu i kylen) och ringa pappa och be honom komma med startkablar, så att vi kunde starta upp bilen. Samtidigt skulle jag rota fram väsentliga papper och packa bilen full med sommardäck. Och telefonerna ringde och ringde. Jag fick ställa in mobilen på sovprofilen, så att den blockerar alla samtal utom de från en av mig vald lista, och dra ut den fasta telefonen.
Pappa kom och han följde med mig till Täby också, i egen bil. Mycket tacksamt! Jag har världens bästa pappa, så är det bra. Väldigt skönt rent försäljningsmässigt, att han följde med också. Jag är ju som ett dumfån när det kommer till bilar. Jag vet ju mer om bussmotorer numera, och där vet jag ändå inte speciellt mycket.
Köparen var sen, så vi gick in på McDonald's och pappa bjöd mig på en cheeseburgare. Rätt tacknämligt, dygnets måltider intogs 4:20 och 11:00 och bestod ingen av gångerna av lagad mat, utan av fil, smörgås och frukt. Magen var rätt tom alltså.
Köparen förstod snart att bilen var i värre skick än vad han trodde, trots att jag var väldigt ärlig i min annons, men jag hade missat något tydligen, så han sa att han kunde tänka sig bilen, men då för ganska mycket mindre pengar än begärt. Mitt absoluta minimipris var det han nämnde, och jag hade väl visserligen kunnat nobba det, åka hem och sätta igång telefonerna igen, men nej, jag ville ju bli av med bilen. Så, så blev det. Nu är den borta och jag hoppas sannerligen att alla bekymmer med den också är det. I befintligt skick skrev vi uttryckligen på det handskrivna, oproffsiga, kontraktet.

Men detta sög musten ur mig!

Jag borde lägga mig nu, men jag ska nog laga klart den där omeletten, så kan jag ta den i matlåda imorgon.

Om du förresten undrar över varför rubriken har en tvåa, så är det helt enkelt för att jag vid inskrivningen såg att jag redan haft en identisk rubrik (innan jag satte dit tvåan). Så var det med det!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

söndag, mars 07, 2010

Ickelatsidan

Idag har jag inte legat på latsidan vill jag lova! Nej, i och med att så mycket av helgens göromål blev åsidosatt igår, så fick jag ju göra allt idag istället. Så dagen började med matplanering för veckan, åtföljd av stram storhandling, men jag hade hela 13 kronor till godo till min tänkta gräns på 300 kronor, så det var bra jobbat.
Ja, sen blev det städning av lägenheten, åtföljt av promenad till busstationen där jag tankade på mitt månadskort. Synd att jag måste göra det nu och inte kan vänta till den 15:e då SL-kompensationen för snökaoset börjar gälla. Visserligen får jag väl en rabatterad månad, men hade det gått att tajma in så att jag köpte ett månadskort den 15:e, då skulle jag kunna köpa ett till när det går ut, också till rabatterat pris i och med att rabatten gäller mellan 15:e mars till 15:e april.
Nåja, sen gick jag med min träningskasse (som jag hela tiden hade med mig) till Harsjövägen, där jag tränade och dinerade. Ja, och gosade med katt förstås. Sen blev det promenad hem igen och här sitter jag nu.

Imorgon är det YKB-start då på Busslinkskolan, klockan 7:00 i Hornsberg. Så jag kliver väl upp där vid 4:15-snåret skulle jag tro. Därför är det lite dumt att jag hela veckan har låtit bli att vända på dygnet - fram till nu. I fredags gick jag och lade mig nån gång efter ett och igår var klockan efter två. Dumt, dumt. Men jag har haft det rätt trevligt på msn igen nu, det var ett tag sen sist faktiskt. Msn har varit rätt dött för mig en tid, men nu är det åter liv och rörelse. Det tackar jag min och andras sociala nätkompetens för! Från oväntat håll fick jag till och med nyss höra (läsa): "MEh. Här väntar man :( Så är du online!" Trevligt!
Hur som helst, vore ju kul om vi fick köra lite buss under den här utbildningen också, men det betvivlar jag. Vore ju trist om man inte ska få köra något förrän efter YKB-utbildningen, för den är ju fem veckor lång... och det är ju i runda slängar så lång tid det har tagit att ta körkortet, så det vore ju bra om det inte blev ett lika långt uppehåll, tänker jag.

Åh, jag längtar till vår och snö/isfria gator och elljusspår, så jag kan börja springa och cykla igen! Cykla gör jag ju visserligen redan, men det är inte samma sak nu. Får ta det så jäkla försiktigt och dessutom har handbromsen frusit fast eller något - den tar inte - och med fotbromsen är det lätt att få sladd, så ja, det är en riskupplevelse!

Nu ska jag se Blåsningen om en liten stund, hoppas på skratt!

Ordet är fritt, nu är det ditt.

lördag, mars 06, 2010

Brått

Oj oj, dygnet rinner ifrån mig nu utan att jag knappt hinner med att skriva här!
Men jag har i och för sig inte så mycket att skriva heller. Min bil är åter hemma nu, äntligen. Men det tog säkert två timmar att dels få fram den, dels få igång den och dels få ut den. Få fram från snön alltså, få igång säger sig självt, och få ut från snöhögen den stod i.
Jag känner mig smått uppgiven när det gäller bilen, för med de problem det är med att starta den, blir det då ingen stor skara som vill köpa den tror jag. Och inte till alltför många slantar heller. Men men, det är skönt att ha problemet på hemmaplan åtminstone. Det gör problemet mer överskådligt och lättlösligt på sitt sätt. Ja, det ska nog ordna sig med den där saken.

Inte har jag tränat idag! Och inte städat heller! Nej, den här dagen har verkligen bara runnit mellan fingrarna på mig!

Bloggarna blir sämre nu också. Inläggen vill säga. Mina. Men det där går ju i vågor. Snart är jag nog tillbaka till ordbajseriet igen. Om nu det är bättre. Förmodligen inte. Hrm, ja. Skepsis och allmän osäkerhet är den känslan som genomsyrar slutet och också den känsla du ska bära med dig i ditt bröst i åtminstone två sekunder nu.

Ordet är fritt, nu är det ditt.

fredag, mars 05, 2010

Ställningstagande

Imorse vaknade jag rätt yrvaken strax efter sju och kände av någon konstig anledning att jag ville kolla ut genom fönstret istället för att somna om. Jag hade fått för mig att det skulle vara snökaos utan dess like (igen) i och med det konstanta snöandet under gårdagen (och eventuellt natten?). Jag blev dock mest bländad när jag vippade upp persiennen, så jag vippade tillbaka och lade mig och somnade om igen. Klev upp vid nio.
Fantastiskt bra att jag inte har vänt på dygnet mer än så den här lediga veckan, för nästa vecka blir ju en tidig vecka.

Slog slag i sak och ringde upp Busslinkskolan närmast direkt när jag kommit till sans och fått någorlunda talbar röst, för att ta reda på vad som gäller för kommande vecka, i och med att det har varit lite motstridiga uppgifter där. Jag vet inte riktigt vem som svarade, men samtalet gick ungefär såhär:
"Ja hej, Fredrik Lundebring heter jag, jag söker någon som kan svara på en fråga om YKB-utbildningen som börjar på måndag."
"Som vem då?"
"Ja... Det vet jag inte riktigt."
"Okej, ja vänta ett tag ska vi se om jag får tag på någon."
väntan...
"Ja hallå igen, jag var inne och pratade med Janne och Magnus och de säger att du börjar klockan sju på måndag om det var det du undrade?"
"Ja det var just det jag undrade! Fast jag skulle vilja veta om det gäller för bara måndagen eller om det gäller hela veckan."
"Då måste jag gå och fråga igen, vänta lite då."
väntan igen...
"Ja hej igen. Klockan sju hela veckan ja. Det är lite andra tider för de andra veckorna, men det kan du ju kolla på schemat på måndag?"
"Absolut, tusen tack ska du ha! Hejdå."

Det är ju perfekt må jag säga! En hel timme senare än vad det stod i de papper vi fick från början! Så sen sms:ade jag Tove att jag inte kommer behöva sova hos henne, och det känns ju väldigt bra. Nog för att det är väldigt tacksamt att hon har ställt upp med sin lägenhet, men jag har inte sovit så bra där och skönast är det ju att bo på hemmaplan. Så rent uppstigningsmässigt innebär det inte så stor skillnad. Från Tove åkte jag buss 4:57 för att komma till skolan klockan 6:00, för att komma till skolan klockan 7:00 så tänker jag åka buss härifrån klockan 5:10, om det inte blir samåkning av något slag då. Jag vet ju att det kommer samåkas lite, och jag är väl välkommen att åka med där, men det är ju lite pinsamt, för jag har inte en enda krona att undvara till bensinpengar eftersom jag ju ändå behöver köpa ett busskort. Det känns ju inte helt bra att åka snålskjuts hela tiden. En sak är det ju om folk tar bilen av privata skäl och av vänlighet låter någon (mig) åka med åt ena eller andra hållet eller en bit på vägen, men när folk går samman för att samåka såhär, så känns det ju antingen som man måste turas om at med vilken bil man ska köra, så att alla får stå för bensinkostnaden på så vis, eller att man ger pengar till den som kör. Ja, vi får se hur det blir med det där.

Vidare så har jag ringt och bestämt med min far om hur vi ska göra med min bil. Idag hade han inte tid att åka med mig och hämta den, och då var ju min plan att åka buss dit, promenera en rätt lång bit från busshållplatsen, be Ola om starthjälp om det skulle behövas (vilket är högst troligt) och själv köra hem bilen. Men pappa visste att Ola inte skulle vara där idag, så vi bestämde att vi ska åka dit imorgon istället. Då är väl verkstan förmodligen stängd, men har jag pappa med så ska det nog gå ändå.
Blir bra det, för då kan jag ju komma igång med att sälja den också. Telefonen jag har ute på tradera är uppe i 161 kronor nu redan och det är bra så långt tycker jag. På måndag är auktionen slut och det brukar alltid komma bud i sista sekunden, om det nu kommer vara dött fram till dess. Pengarna ska skramlas fram!

Promenad har det blivit idag också, och idag var det soligare. Avslutade promenaden med att för tredje gången skotta min carport (den har ju tak) och för tredje gången skotta min balkong, för denna vinter. Carporten har jag bara behövt skotta en gång förra vintern och aldrig innan dess. Då hade jag fått världens plogvall framför den efter snökaoset i november. I och för sig har jag väl fått mer snö där nu eftersom det inte har stått någon bil där. Så kan det vara.
Balkongen har jag inte skottat någon vinter förr, men den blir ju helt otillgänglig för vädring av matta och sängkläder annars.

Jag har även tittat på en Asterix-film idag, en som jag tyckte var jättebra som barn, som min bästa kompis, men inte jag själv, hade. Och jag har inte sett den sen dess, så det var lite kul. Fast nu ser jag ju barnfilmer med lite andra ögon och funderar över varför tjejer/kvinnor i princip inte förekommer och varför de ska slåss så mycket. Typiskt sådär vuxenpedagogtråkig som säkert många tycker, men ja... det kanske är förskolelivet som får en att tänka annorlunda kring barn och dess behov.

På P3-nyheterna har de i dag rapporterat om ett syskonpar som kan få fängelse för att de har haft sex med varandra. Eller ja, samlag rättare sagt. Det är en märklig lag, det där. Alltså, jag tycker absolut att det ska vara något förbud mot att syskon har sex med varandra, det är ju en form av incest och även om jag är ganska mycket för den fria människans vilja och det, så tycker jag ändå att det är högst fel att syskon (om än i samförstånd) har sex. Däremot vet jag inte om det är fängelse man bör få för det, snarare någon form av psykologisk hjälp eller så, tja jag vet inte. Hur som helst så håller jag helt med en som intervjuades i sammanhanget, att lagen är väldigt märklig att den just förbjuder helsyskon (av olika kön) att ha samlag. Däremot säger den inget om adoptivsyskon, halvsyskon eller syskon av samma kön och inte sex i allmänhet. Ja här gör jag då ett politiskt ställningstagande som kanske går emot mycket annat, men jag tycker att det skulle vara förbjudet att ha sex, oavsett sort, med familjemedlem, oavsett biologiskt eller helbesläktad och så vidare. Det är ju något sjukt över det, att dras på det viset till sin egen familj. Huga!

Vidare så.
Nyss åt jag god lax med klyftpotatis, klyftade morötter, soltorkade tomater och hemgjord dillmajonäs. Ah, så gott! Lax är visserligen dyrt i dessa fattiga tider, men det är ju den enda fisksort jag får att bli god... av det fåtalet jag har provat. Dessutom räcker ju en sån där karta med fyra laxfiléer rätt länge, för jag äter inte lax varje vecka, och det går ju bara en åt gången.

Kvällen framöver nu kommer bestå av Simpsons och Let's Dance, som det ser ut. Sen blir det nog msn och sånt trevligt!

Ordet är fritt, nu är det ditt.