fredag, juni 30, 2006

Saknad

Varför är jag så dum att jag skaffar en massa vänner som bor så långt bort? Visserligen så ångrar jag såklart inte att jag känner någon av dem, men jag vill kunna hälsa på ofta! Rentav få besök själv också, men det har hittills bara blivit att jag har åkt. Men jag har inget emot att köra ensam så långt. Det är rofullt på något vis.

Det är så trevligt att prata med någon nätterna i ända och sen fortsätta på förmiddagen då man så sakterliga masar sig upp.

I alla fall så är jag i full färd med att planera framtiden. Och det ser ut som att nästa gång som det är möjligt med besök är vecka 44. Hurra, bara 18 veckor dit. Men det är baske mig inte lätt - jag har aldrig varit så upptagen förr. Sen ska det ju också klaffa med andra människors tid och fritid.

Imorgon börjar jag jobba i kyrkan igen. Inget att se fram emot. Men det mjukstartar med gudstjänster helgen igenom, sen drar grovjobbet på kyrkogården igång på måndag. Sen, efter fredag så har jag ledig helg, men då ska jag till Åland med FCZ.
Sen jobbar jag hela veckan därpå på dagis, med undantag av tisdag och onsdag då det är FCZ-aktivitet. Match i Norrtälje dessutom. Och den annonserades det om i Norrtelje Tidning idag, men där stod det "med bl a Tore och Matti Hapamääki". Hrm. Matti nämns för att han bor i kommunen, men han har ju slutat i laget! Och jag, som bor i staden rentav... mig känner ingen till.

torsdag, juni 29, 2006

Fin tid

Nu är jag hemma igen. Ganska precis vid 17:00 anlände jag till gamla Harsjövägen igen.
Jag har under min vistelse i Småland inte haft tillgång till dator, så den har jag inte kunnat rapportera om. Men jag har haft det så himla bra! Oh, det har varit så roligt att hälsa på Johan! Igår skrattade jag en himla massa åt massa småsaker som jag annars inte brukar skratta åt, så det har varit väldigt kul. Vi har spelat enormt mycket kort också, och det har varit väldigt kul. Jag måste lära Tove dessa spel för två också, eftersom hon och jag mest kör vändtia. Kan hända att hon redan kan de spelen då, men vi har inte spelat så många andra spel.

Jag har köpt souvernirer i form av en silverring, en väckarklocka (det är praxis då jag är på resande fot, i och med att jag samlar) samt en dvd med Best of Allram Eest. Han är ju så underbar, så jag kunde ju bara inte låta bli då jag såg den.

Lite roligt med denna resa är att jag, ovetandes, har kastats in i två födelsedagsfiranden. Dels min syssling som fyller 25, och som firades på den middagen jag var på i söndags, och dels Johan storebror som fyllde 21 och som firades med mycket släkt och sådant den dag jag anlände, måndagen. Lite paff blev jag, men tårta är ju gott.

Efter en underbar tid så påbörjade jag klockan 12 idag resan hemåt. Min Garmin sa först att beräknad ankomsttid var 17:02, men den pressades små småning om ner till 16:43 som lägst. I Stockholms evinnerliga köande åkte det dock upp till ungefär 16:47, men då hade jag också stannat i ungefär två minuter på en mack i Järna och köpt choklad. Jag hade endast ätit frukost fram till dess, så jag kände mig i behov av något sött.

När jag kom hem så packade jag upp allt och räknade ut att jag på denna vecka har kört närmare 176 mil. Det är inte illa! Men smakar det så kostar det. Jag fick tanka innan jag åkte, i Oskarshamn, i Åstorp (två gånger) och i Vetlanda, samt nu när jag kom hem också. Summorna varierade ju, men om man säger att det kostade i snitt 250 kronor per gång, ja då landar vi på 1250 kronor. Samt 1050 kronor för hotell i Åstorp. Och pengar att leva för. Så nu är jag fattig, hela långa vägen till 25 juli.

Jag hade ju nämligen inget betydande startkapital då jag köpte min Garmin för en smärre förmögenhet. Men den har varit hjälpsam! Visserligen körde jag lite fel i Stockholm på nervägen, men det var inte Garmins fel. Det är bevisligen omöjligt att köra rätt där. (hrm)
I övrigt har jag kört precis rätt hela tiden, förutom när jag körde från mitt frukosthandlarställe i Åstorp tillbaka till hotellet, för då råkade jag två gånger svänga på ett ställe för tidigt, så att jag hamnade på motorvägen och fick åka 8 kilometer innan jag kunde vända. Ena gånger var visserligen på midsommaraftonens kväll, och då var det ingen trafik ute alls, så då vände jag på en öppning i vajerräcket istället, men så kan man ju inte gärna göra annars. Det är ju rentav olagligt.

Nu är jag i alla fall hemma. Jag kan tänka mig att jag luktar lite illa, men jag har faktiskt duschat i morse. Haha. Nej men jag får väl ta en till dusch.

Kramar om.

söndag, juni 25, 2006

Vad kul livet är!

Idag har jag varit på släktmiddag efter att ha besökt min söta bagarko till släkting i Lund. Hon bodde mycket fint med sin Jacob tycker jag. Sen åkte vi till Hofterup och åt middag med hennes föräldrar, bror, brors flickvän, hennes mormor och morbror, samt hennes farmor (min morfars syster/mammas faster/gammelfaster). Det var riktigt gott och trevligt.

Nu sitter jag vid Roberts dator i Åstorp och har just kört lite buss och lastbilar med släp och sånt i GTA som han har fixat. Själv är jag ju helt bäng i alla dessa tekniska områden, så jag fattar inte hur man ska få in sånt kul i spelet. Jaja, det är ju i alla fall bra att jag kan passa på nu när jag är här.

Imorgon åker jag mot Smålands urskogar... Eller något i den stilen i alla fall. Alseda heter den lilla byn utanför Vetlanda där herr Ljungström bor.

Men det var nog allt för nu. Må liv och lycka skina i era skallar!

lördag, juni 24, 2006

Tankar från Åstorp

Här är det väldigt trevligt må jag säga. Just nu sitter jag vid Fredriks dator, men alltså inte min. Han är ju begåvad med det namnet också.

Nåja, Stefan och Robert bor också här och det är väldigt kul att träffa dem. Nu är det dock Fredrik som har "lagt beslag" på mig, men men. Trevligt med sällskap!

Nu ska jag äta. Höres!

fredag, juni 23, 2006

Jag drar nu

Jag lämnar inget kvar, jag drar nu... Hm, jag tror att det är en låttext. Kanske av timbuktu? Jag föreställer mig lite skånsk röst där i alla fall.
Och Skåne är precis dit jag ska åka alldeles strax. Först ska jag leta upp den lokala JET-stationen och tanka. Bensin, bensin. Tänk vad billig den här resan hade blivit om bensin var gratis. Eller ännu hellre, om bilar drevs av vatten. Det måste ju egentligen funka, för ånglok har man ju hört talas om...?

Nåja, jag ska inte sitta här och dröna. Mot Åstorp! Och där kanske det blir datorlöst, så lev väl till nästa gång.

torsdag, juni 22, 2006

Rapport från Oskarshamn

Jag fick hitta hela vägen från parkeringen till bostaden, men det gick mycket bra. Likaså vägen ner. Igår var det poker jag missade med FCZ, och det tycker jag inte är någon större förlust direkt.
Jag sitter och äter en smörgås och funderar på vad dagen har att ge.

Hörs mer sen!

onsdag, juni 21, 2006

Missad aktivitet

Ja, idag hade FCZ aktivitet som jag missade. Undrar just vad de gjorde. Men det lär jag väl få veta.
Jag har istället jobbat på dagis och firat midsommar med den glada skara barn vi har. Det är lite tråkigt att några av våra femåringar har slutat under tiden jag har varit borta. Och mer sånt lär det bli.

I övrigt kan jag säga att jag imorgon lämnar Norrtälje för en liten bilsemester nedåt i landet. Första anhalt blir Oskarshamn, sedan Åstorp (och en del andra skåniska orter), sedan Alseda och så hemåt igen. Det ska bli riktigt trevligt, och nu kommer min Garmin komma till pass också. Hurra för det!
Så det blir ett glapp i lunarstormanvändandet nu. Gamarna kommer sno min plats i statustoppen, men vad sjutton. Jag lever och mår bra ändå.

Så, glad midsommar och allt då! Vi hörs någon gång i slutet av nästa vecka!

(kanske kanske att jag skriver något kort här imorgon bitt också... men men)

tisdag, juni 20, 2006

Finns det någon sport jag är bra på?

Det är frågan. Idag har vi dels tränat... så långt borta som på Hagsättra IP. Rätt tungt idag tycker jag. Och lite småregnigt, och så webb-tv-intervju också. Jag vet inte hur bra jag gjorde mig i den. I alla fall såg jag inte bra ut, för det var efter träning och innan dusch, med regntyngt hår och blött anlete.

I skrivande stund är det fotbollsmatch. Men nejdå, jag tänker inte titta. Men jag kan erkänna att mitt intresse för fotboll har höjts liiite, men inte tillräckligt för att se 90 minuter av det.

I alla fall så var vi och bowlade på eftermiddagen. Och maken till uselt resultat får man leta efter! Rännan var min ende vän där. Johan var ju trevlig att spela med också, men Erik hade ju sina kommentarer hela tiden.

Imorgon ska jag jobba på dagis. Vad härligt! Men mindre härlig arbetstid; 7:30-16:45. Alltså 9,25 timmar om jag har räknat rätt. I alla fall så är 8-16:45 8,75 timmar, så rimligen borde en halvtimme extra resultera i ett korrekt resultat.

Jag borde duscha, trots att jag redan har gjort det efter träningen. Bland annat så SPRANG jag med en fart som aldrig förr upp för trapporna på tekniska högskolan klockan 18:59, för jag misstänkte starkt att jag hade en buss som skulle avgå 19:00. Och mycket riktigt, jag hann precis!
Och jag är så bra på att somna på bussen nu, oavsett om det sitter en främling bredvid mig eller inte, oavsett om jag är trött eller inte. Oavsett om det är extremt hett eller alldeles lagom varmt.

Nej men DÄR rundar jag av dagens inlägg.

måndag, juni 19, 2006

Paintball eller painball?

I och med min rädsla för att bli skjuten så tycker jag nog att det andra namnet passade bättre.

Det är alltså paintball (för det kan väl inte stavas med o, i och med att åtminstone första delen av ordet är engelskt?), som var dagens hemliga aktivitet. Jättekul tyckte en del, måttligt kul tyckte andra. Och där var väl jag. Det fanns go-kart på samma område, så jag hoppades ju på det. Men ack nej. I alla fall så blev jag inte skjuten så mycket, men det kan ju också ha berott på att jag inte vågade röra mig överdrivet mycket.

Men först! Imorse så tänkte jag att jag skulle vara ute i god tid till bussen in till Stockholm. Så jag cyklade ner kanske en halvtimme innan bussen skulle gå. Ja, och när jag var framme, två kilometer senare, så... hade jag glömt busskortet och hela plånboken hemma! Bara att i ilfart cykla hem två kilometer och sen tillbaka samma sträcka igen, för att preeeecis hinna med bussen. Och genomsvettig var jag ju då, så jag kände mig totalt ofräsch. Men pannan torkade i alla fall upp lite där inne, som tur var.
Sen när jag stod vid östra station och väntade på bussen till Nordisk Film, då hade jag ju FCZ-kläder på mig och då kom det fram ett gäng barn och ställde frågor och fotograferade mig.

Sen åkte vi i alla fall till det stället där det skulle spelas paintball, och där fick vi stora smutsiga och äckliga overaller att ha på oss, och också det blev ju svettigt i och med att de satt på i över en timme. Plus ansiktsmask. Och när det hela var över kom den glada överraskningen att duschar fanns det inte.

Så då fick jag åka svettig x2 in till Stockholm för att picknicka med Tove (och Kalle) så ofräsch som jag var. Lagom kul.

Men nu äntligen har jag fått duscha! Ah, hurra!

söndag, juni 18, 2006

Åh hurra!

Följande skrevs igår, men kunde inte uppdateras i och med att jag redan hade ett inlägg från efter klockan tolv på natten då:

Jag vet inte vad som är bäst av att hoppa fallskärm och vara ledig, vilket jag är idag... Gah denna underbarhet!

Jag glömde säga lite saker i gårdagens inlägg. Som till exempel att min klockan inte blev stulen trots allt. Den låg i en jackficka, trots att jag tyckte mig leta igenom alla fickor. Men tydligen slarvade jag. Nåja, det var ju väldigt skönt det.

Idag har jag städat toaletten (orka städa mer än så just nu, jag städade ju ändå riktigt ordentligt för en vecka sen), tvättat bilen, tagit emot besök då mor, far och syster var och tittade på en båt, åkt till apoteket med gästerna. Gästerna är min kusin och hennes dotter, för övrigt.

Nu tänkte jag ta mig an projektus enormus att föra över alla bilder från min digitalkamera till en cd-skiva som min mor har önskat. Saken är att jag måste hålla på att formatera om varenda bild för att de ska bli mindre i storlek rent MB-mässigt.

Familjen kom hem nyss och meddelade att de hade köpt båten. Så nu ska jag väl åka ut på sjön i alla fall någon gång i sommar, när jag nu har tid. Men jag kommer ju tack o lov att ha vissa lediga helger i och med att jag jobbar min sista dag på restaurangen imorgon. Inte nödvändigtvis sista för all framtid, men sista på denna sommar.

Kanske att jag ska bada för första gången denna säsong idag? Igår fick jag höra att resten av familjen har badat flera gånger redan, och det hade jag ingen aning om. Men det är mycket jag inte har en aning om. Jag gick ju på stan nyss, för att min kusin behövde ta sig till ett apotek, och då fick jag se en fontän jag aldrig har sett förut (men jag har läst om den i lokaltidnigen), samt en leksaksaffär som jag inte visste hade öppnat.

Ja, idag fyller ju en gammal kompis år också, men honom har jag inte pratat med sen gymnasietiden, och det var inte mycket då heller. 19 blir han, grattis.

------------------
och idag då.
Jag sov länge. Och åt frukost. Och såg familj + gäster åka till stranden. Och nu väntar jag på att telefonen ska ringa för att ge mig besked om när jag börjar jobba.

Igår tog jag mycket riktigt årets första dopp. Smått kallt, men inte dödligt. Sen så var det någon stor brännbollsmatch här grannar emellan. Och eftersom jag är "sportstjärnan" (med viss och vass ironi), så var jag ju tvungen att vara med lite. Jag är så dålig på att träffa bollen och skjuta långt, men jag lyckades springa ett frivarv i alla fall. Men sen åt myggen nästan upp mig, så jag gick hem efter att ha varit i ute- och innelaget en gång vardera. Normalt brukar väl matcher ta slut när båda lagen har varit på båda platser, men inte denna. Men mitt vinnande lag fick alltså klara sig utan mig sen.

Nu tutade en bil utan för fönstret, men det var nog inte ämnat för mig.

lördag, juni 17, 2006

Vilken dag!

Nu ska ni få höra någonting som jag vill tala om!
(men jag har inte sett en lärka eller så)

Idag åkte vi i FCZ iväg tidigt på hemlig aktivitet. Jag fick gå upp före fem och såg helt död ut då jag kom till Stockholm. Men men. Bussresan från Stockholm gick norrut - jippie, jag hade kunnat bli upplockad på vägen i princip... Men men. Man lever bara en gång (och det får jag allt känna på!)

I alla fall så spekulerades det hejvilt i bussen om dagens aktivitet. Vi hade fått höra att det skulle vara något "trevligt" som man inte ville missa.

Det talades mer och mer om att det kanske skulle bli fallskärmshoppning. Eller paintboll. Men ingen visste ju säkert. Jag hoppades verkligen på det första där, för paintboll lockar mig inte alls.

Och så, till slut, så svänger vår buss in på ett flygfält. Och det går upp för oss att vi SKA hoppa fallskärm!
Gud så nervös jag blev, även om jag såg fram emot det redan i bussen. Men alltså... Det blev ju destomer påtagligt när det kom fram att jag faktiskt skulle hoppa!

Vi fick skriva på ett papper som många tyckte det rådde tveksamheter kring. Också jag, men jag orkade inte käbbla, för det där pappret skulle inte rädda mitt liv om det nu ändå var så att något "hände" där uppe, och jag tänkte verkligen inte låta ett dåligt formulerat avtal hindra mig från denna upplevelse!

Det var för övrigt givetvis tandemhopp.

I alla fall så fick vi som ville hoppa lite instruktioner hur det skulle gå till, sen fick den första gruppen om fem lagmedlemmar ta på sig overaller och selar och sen ge sig iväg i planet. Jag hörde inte till den gruppen, så jag fick istället stå på backen och titta på de prickar som hoppade ut långt där uppe och sen blev fullvuxna människor i markhöjd.

När det så blev min tur fick jag också overall och sele. Sen fick jag lite repetition av instruktionerna, och så småningom blev det då dags att sätta sig i det lilla flyplanet, och påbörja uppflygningen.
I flygplanet (som var trångt!) satt vi ca 20 personer på tvåbänkar på så sätt att man satt nästan i någons skrev och hade en annan i sitt eget. Hum, ja något åt det hållet i alla fall. Min instruktör var i alla fall bakom mig. Och nu var det tydligen så att jag skulle vara först i FCZ att hoppa i den gruppen, så när plats fanns framför mig och han började putta mig framåt och dörren var öppen... Alltså, den känslan går inte riktigt att beskriva. Jag kan inte säga att jag hade dödsskräck, eller att jag var nervös på ett sånt sätt som jag brukar vara nervös på. Det kändes mer som ett brott mot någon fysisk grundlag att närma sig den där öppna dörren. Om man har någon som helst livsglädje så tror jag det vore udda att inte känna någon form av tvekan i den situationen. Men i alla fall hade jag inte tid att tveka. När jag stod och hukade mig ut ur den låga dörren, så var det ju han som höll fast oss då vi stod där och i alla fall skulle le i kameran, men det vet jag inte om jag gjorde.
Hursom helst så var det alltså han som höll i oss... Och jag hängde ut där helt hjälplös och var säkerligen helt vit i ansiktet. Vi var ju fyra kilometer upp och världen såg ut som en karta. Jag kunde inte riktigt fatta hur han visste att vi skulle landa på rätt ställe, för det var ju kvadratmil av mark som tonade upp sig därifrån.

Rätt snart så släppte han dock. Och vi föll. Och föll. Och snurrade och gjorde en massa saker som fick det att kittla otroligt i magen. Vilken känsla!
Men alltså, normalt så får man, eller i alla fall jag, lock för öronen då jag flyger flygplan. Speciellt vid landning. Men denna landning som skedde i ungefär 200 km/h, då sa det klick i öronen och så var jag döv för en stund. Och när jag höll för näsan för att tryckutjämna... Då lät det som om någon blåste en trumpet rätt i öronen! Så jag vågade först inte blåsa fullt ut, men sen gjorde jag det i alla fall, så att det där upplöstes. Men när vi var nere till slut (allt gick bra och jag var smått salig), så tryckutjämnade jag igen. Och då tutade det också i öronen! Och så berättade jag det för Britney. Och så sa han att han hörde det!
Britney är ju rätt skojfrisk av sig, men det visade sig att han var fullt allvarlig. De som stod runt mig hörde hur det tutade i mina öron varje gång jag höll för näsan för att tryckutjämna! Skumt.
Tillslut släppte det dock.

Men vilken dag! Och så många timmar i buss det blev. En till Stockholm, en kvart (ungefär) till Nordisk film, en och en halv timme (ungefär... sov en del) till flygfältet. Lika lång tid tillbaka, fast lite mer, för trafiken var värre då. Sen en väldigt dryg timme hem till Norrtälje, för då var trafiken riktigt hemsk! Och varmt var det på bussen, men jag hade glädjen att sitta på skuggsidan i alla fall. Tur det, för igår då det inte var fullt lika varmt så satt jag på solsidan... Och jag höll på avlida kändes det som! En timme i den hettan är fruktansvärd om man inte har något att dricka.

Idag var platsen bättre dock, men det var varmt ändå. Bredvid mig satt en äldre kvinna som jag tror var i 80-årsåldern och hon var väldigt trevlig. Jag tycker faktiskt om att småprata lite med bussgrannen, men jag brukar sällan ta initiativet till det själv. Men nu var det hon som gjorde det i och med min stora väska som jag hade i knät och som jag försökte flytta på då hon satte sig, för att den skulle ta ännu mindre plats. Ibland kommer smidiga öppningar. Sen sov jag lite till, så gott det nu gick i värmen.

För övrigt så är ju våra olika FCZ-kläder svarta, så när jag satt där i dem så blev det ju extra varmt.

Idag blev det lite extra långt, och i och med att är nyfiken av mig så skulle jag uppskatta om du som läste allt ända hit skrev typ "ja, jag läste allt" som kommentar.

Men men, nu är det dags att lyfta på hatten.
*fjupp*

torsdag, juni 15, 2006

Klockstöld?

Idag har dagen faktiskt varit riktigt bra. Jag behövde inte åka in till Stockholm alltför tidigt, och kom hem vid 17-tiden, så jag är inte så där trött på livet (inte bokstavligt på livet alltså, men trött på allt om man säger), som jag har varit de senaste dagarna annars.

Först gjorde jag, Joakim, Tore och Erik ett löptest på SATS i Stockholm. Inget som kommer visas på tv dock, för teamet var inte där. Alla andra gjorde på ett annat datum då vi fyra av olika anledningar inte kunde vara med.
Testet gick ut på att man skulle springa två kilometer på ett löpband, på så hög fart man bara mäktade med. Det var riktigt ruskigt jobbigt, men jag sprang i snitt på 14,7 kilometer i timmen i alla fall, och jag fick väldigt bra testvärden sen, så det var ju väldigt kul. Men jag kände mig halvt död efteråt. Efter att jag hade sprungit 1,25 kilometer så var det väldigt jobbigt, och efter 1,80 så kände jag bara "jag orkar inte mer, jag orkar inte mer, jag orkar inte mer!!" men jag sprang klart i alla fall. Tre kilometer i den farten hade jag dock aldrig klarat!
I alla fall så verkar mitt fina armbandsur ha blivit stulet/försvunnet i den gymvevan. Jag hade klockan på mig då jag anlände, men jag kommer såväl ihåg att jag tog av den, just för att jag inte ville träna med den på. Men exakt var jag la den då minns jag inte, men vanligen lägger jag den i en byxficka eller i väskan, men både byxor och väska var inlåst i ett skåp under tiden jag tränade, så det är ju konstigt.
Jag kontrollkollade i skåpet jag använde, jag har kollat i samtliga fickor, och jag har genomsökt min träningsbag ordentligt här hemma nu, men den är ingenstans.

Såklart hoppas jag att den kommer fram, för jag lämnade mitt nummer till gymet, men jag tvivlar.

Men dagen i övrigt har varit strålande! Jag har visserligen sovit och ätit för lite och tränat för mycket, men när jag hinner vara hemma lite mer än bara ca 8 timmar av dygnet och det inte finns annat att klaga på så tycker jag att det är prima liv!

Solsken!

onsdag, juni 14, 2006

Mer stress

Igår var en likadan dag; iväg vid nio och hem efter ett på natten. Så jag börjar känna mig smått sliten. Nu ska jag iväg alldeles strax igen, men jag kommer nog hem till strax före tio ikväll i alla fall. Skönt.
Mer hinns inte nu, tyvärr. På lördag är jag dock HELT ledig, och det kommer inte att rubbas, för det är ledighet som jag har ansökt om i och med att jag känner att min värld snart kollapsar om jag inte får lite tid för mig själv (helt klart utan Norrlands Guld för övrigt).

tisdag, juni 13, 2006

Ständigt denna stress!

Igår åkte jag hemifrån strax före nio på morgonen och var hemma strax efter ett på natten, så då hann jag inte skriva något här. Idag blir det samma visa, för idag ska Glenn och Richard efter alla dagens aktiviteter + match (puh!) bjuda på grillparty! Kul, men jag kan inte stanna så himlans jättesent ändå, för min sista buss hem går 1:10 har jag för mig.

Igår klättrade vi på en klättervägg (läskigt!) och sen några i ett berg också. Precis vid vattnet. Och kul var det att se när en kanot friskt paddlade förbi, för att strax välta omkull av stora vågor som en annan båt orsakade. De kantrade alldeles precis vid oss, och deras påsar flöt åt alla möjliga håll och något sjönk också. Hoppas lite av det fångades på film!

Idag häckar pressfotografering, träning, match och grillfest, så nu är det nog dags att börja röra på påkarna.

måndag, juni 12, 2006

Jag blir trött...

... på min far när min mor är frånvarande. Jag irriterar mig en massa på saker och ting, men jag försöker att inte göra något stort av det. Men men, mer än så behöver jag inte säga om den saken.

Idag började jag jobba så sent som klockan fyra, så jag hann både träna (jag kände att jag behövde en hemmaträning efter alla denna bortaträning), och sen bara njuta av de 28 graderna vi hade i skuggan här. För det var mest i skuggan jag satt, ty det kändes alldeles för stekande i solen.

Och sen skulle jag på med jeans och strumpor och skor och sverigetröja och cykla iväg till restaurangen. Det var lite svettigt om man säger så.
Men men, jag ska ta en dusch strax.

Tja, det var väl allt jag hade att säga om denna dag.

lördag, juni 10, 2006

Jag börjar klockan fyra...

... så bestämde vi igår på krogen. Men lik förbaskat så blir jag inkallad redan halv tolv för att ta en körning, eftersom min chef hade glömt att ringa någon annan som skulle täcka upp för mig fram till fyra idag. Hrmpf. Men men, det var inte så lång tid. Men när jag kommer fram till området dit pizzan ska, så parkerar jag som vanligt så nära den port jag ska till, som det bara går. Men när jag kliver ur bilen så reser sig en gubbe från en balkong upp och skriker något i stil med "Du tänker väl inte stå där?! Det kan du ju förfan inte göra. Har du ens något körkort va?" Jag måste säga att jag blev väldigt stött av detta, men istället för att orda tillbaka och säga "jo, och jag har ett liv också, så jag finner lycka på annat sätt än att ryta åt folk", så sa jag typ "ja, ursäkta då!" och flyttade på bilen. Han gruffade om att det kunde minsann komma en ambulans eller något, och då skulle jag stå ivägen. Och ja, det hade han kanske rätt i, men om ambulansen skulle fram så måste ändå någon med nyckel komma och låsa upp den grind jag ställde mig framför, och innan det var gjort så skulle jag säkert vara tillbaka igen. Det tar ju inte speciellt lång tid att leverera pizza... På hela taget var det väl dock mitt fel, men jag tycker det är fruktansvärt onödigt att dra till med en sån ton till folk (läs: mig).

I alla fall så fick jag åka hem efter den leveransen, för jag hade redan förklarat att jag verkligen måste städa hemma. Och det har jag gjort nu, så nu ska jag snart tillbaka igen.

Min mor är för övrigt i Rom sedan igår. Hon åkte dit med styrelsen (bestående av henne, min gudmor samt hustrun till en lärare jag hade i engelska i högstadiet). Trevlig samling kvinnor. Med sig har hon min digitalkamera, så jag hoppas på fina bilder sen.

--------
Senare:

Nu har jag jobbat hela min arbetstid. Och alltså... bättre dag kunde jag ha haft. Jag hade en körning till Bolkavägen, till någon som lät rätt trevlig i telefonen då han beställde, och som var rätt trevlig då jag levererade också. Men sen hade han ringt och klagat till min chef (som inte förstår svenska riktigt lika bra som jag). Sen skulle jag ringa upp och få fram vad han egentligen ville. Och jag inledde rätt ordagrannt såhär:
"Hej, Fredrik från Solbacka krog här. Jag hörde att du hade synpunkter på din pizza?"
Och han svarade med ett hånskratt:
"HAHA! Ja, det kan man verkligen säga..." blablablaskitjagharbetalat120kronorskitjagharbe talat120kronor!!blablaskitjagharBETALAT120krono r för skiten!!jagskaaldrigmerbeställafråner!skit!jagh arenmassavännerochjagskaberättaförallavilketjäv laskitställedudriver!jagharminsannbetalat120kro norförenpizzamedoxfiléochvadfårjag?korvbitar!de tsmakadeskit! Ja, sådär höll det på. Jag försökte lyssna på vad han hade att säga men så plötsligt så sa skrek han:
Och du med din snobbattityd! Hur fan kan du driva ett sånt där ställe? Jag har drivit gatukök i massa år, och sådär beter man sig inte! Komma här och vara överlägsen! osv. Jag minns inte de exakta orden och inte heller vad jag sa, men jag sa något om att om han skulle hålla den attityden mot mig så var vi färdiga med varandra. Sen tackades det (öh), och lades på.

Vad kan jag säga? För det första var det inget fel på hans pizza enligt bagaren, tillika chefen.
För det andra, jag är inte den som driver stället.
För det tredje, hur patetiskt är det inte att säga att man ska säga till alla sina vänner att aldrig mer beställa från den restaurangen för att man minsann känner väldigt många, så det kommer att ge effekt...? Är inte DET snobberi, om något? Att tro att man är så himla viktig för en rörelse som man använder sig av för första gången? Suck.
Och för det fjärde, vad är det för fel med konstruktiv kritik? Kritik under trevliga former?

Men... en del människor verkar tro sig finna inre lycka genom att klanka ner på andra. Jag vet bara inte sen när jag fick en snobbig attityd. Kan hända att jag tänker i snobbiga banor ibland, men jag brukar alltid besinna mig eftersom ängeln på min axel säger mig att jag inte ska sjunka så lågt som den jag "argumenterar" med, som i fallet med parkeringen där till exempel.

Mänskligheten är en idioti.

fredag, juni 09, 2006

Stackars liten

Idag har jag varit på avdelningen för de minsta på dagis. De är fortfarande så söta! Men den lilla ettåringen som nyss har förlorat sin pappa har det inte lätt. Han blir ledsen hela tiden, utan att riktigt veta varför (gissar jag), så jag har fått burit på honom mest hela dagen, för de andra i personalen har han inte riktigt velat vara hos.
Jag tycker så synd om den familjen! :(

Men nu ska jag gå på toa och sen iväg till restaurangen. Hektisk afton vill jag lova.

torsdag, juni 08, 2006

Hård träning+skolavslutning

Det är i princip vad jag har gjort idag. Tränat så att jag var helt slut efteråt, och sen åkt hem för att titta på min systers skolavslutning. Jag är så välklädd förresten! Eller det känns så. Vita byxor och vit skjorta. Så bergis kommer jag spilla. Men å andra sidan är det inte ofta jag har civila kläder nu. Blir väldigt mycket FCZ-kläder, och både till dagis och restaurang så använder jag speciella kläder.

Jag har inte speciellt mycket mer att säga om denna dag. Det har varit trevligt väder. Mycket trevligt. Jag har fått det jag ville ha av SL, bara det att de skickade det till mig och inte Nordisk film, så som vi kom överens om det på telefon.

Imorgon ska jag jobba med gullepluttarna på dagis igen! Oh så skönt! Det är dock en tung period igen, för en pappa till två små barn har precis dött i cancer, och en vän till en av de andra vikarierna körde ihjäl sig häromdagen. Så vi får väl se om han jobbar eller hur det blir.

Nåja, jag tycker att det ska bli kul i alla fall. Jag saknar de små.

onsdag, juni 07, 2006

Tjöta med SL

Nu ska jag alldeles strax ringa upp SL:s prenumerationstjänst och tjafsa lite om varför jag inte har fått någon kvittens på mitt busskort som jag beställde från deras hemsida, som Nordisk Film ska betala till mig. Har redan pratat med dem en gång, men då var rätt person tydligen inte på plats. Hrm.

Vad jag jag då säga om gårdagen? Det är otäckt att tvingas stå nära en högtalare som spelar musik på ruggigt hög volym, som jag gjorde igår då vi åkte i ett lastbilsflak på Sverigeparaden. Men annars var det väl okej.

Idag är det träning och aktivitet då. Får se vad de har i kikaren för oss idag!

tisdag, juni 06, 2006

Sverigeparaden

Jag har hört att vi i FCZ ska gå i den, men jag vet däremot inte vad Sverigeparaden är för något. Nåja, det återstår att se.

Tidigt imorse så väcktes jag av att jag fick sms, och då var det min morbrors fru som skickade från Turkiet. Hrm, är klockan mer eller mindre där?

Och producenten ringde och sa att vi får ha civila kläder idag! Kul, det hinner jag knappt aldrig ha. Men jag ska ha den blå t-shirt vi fick igår, som det står "Sverigeparaden 6/6 2006" på, för när ska jag annars ha den? Tyvärr så är den i storlek large, och jag är ju inte den mest largade personen. Men, det blir till att ha den instoppad då.

Idag hann jag för övrigt med skönhetsbestyr som rakning och nagelklippning. Bra det. Jag undrar bara när jag ska hinna städa? Mitt perfektionistiska sinne börjar smått vantrivas i detta mindre och mindre välstädade hem.

Nej, nu ska jag försöka hitta mig en plats på pendlarparkeringen. Fast just ja, vi ska ju inte ha väskan med oss! Aha, då är det som upplagt för att cykla! Woho!

måndag, juni 05, 2006

Jag fann tid

Nu har jag köpt en present till min syster. Bra det, för jag vet inte när annars jag ska hinna det. Men egentligen skulle jag vilja köpa något mer, men får se hur det blir med det.

Jag har lite dåligt samvete över att jag inte hinner jobba så mycket som jag borde. Det är lite extra tungt på dagis nu också, för en pappa till två barn har just dött i cancer.

Nåväl. Idag är det match igen. Hugaligen. Hoppas vi möter ett lag som är bra på att förlora.

Jag ska nog ta och ringa och beställa en avokadosallad till lunch förresten. God aptit.

söndag, juni 04, 2006

Nueredags

Nuere tid för oss!
Inte för att jag kan den sången till fullo, men.. Jaja, idag ska vi spela match i alla fall. Den börjar klockan 14, men vi ska träffas redan 12:30. Och jag ska lämna hemmet om tio minuter. Jippie. Ledig tid, var är du? Jag börjar oja mig över hur jag ska hinna hitta en födelsedagspresent till min syster som fyller år den 13 juni. Ja, det är inte lätt.

Jag tror att Tove skulle komma och titta idag. Det blir bra.
Men jag är inte överexhalterad över att spela match igen. Det är svårt. Hoppas det är 2x20 minter och inte mer.

Over and out.

lördag, juni 03, 2006

Brännblåsa!

Det är nu flera dagar sen jag gick på glöd med FCZ och fick väldigt ont i foten på bussresan hem, men det lade sig sen tyckte jag. Men idag har jag känt det som att jag har trampat på en liten kudde hela tiden då jag jobbade på restaurangen. Och, mycket riktigt, jag HAR en "kudde" under foten! Hrm. Den ser klämvänlig ut, men alltså.. Isch. Frågan är vad som är bäst? Spela match mot Hammarbys F91:or imorgon med blåsa eller med det som blir om jag föröker ta bort den? Hrm igen. Jag avvaktar nog tills vidare. Kliar gör den för övrigt, och att klia sig under foten är inte det behagligaste om man tycker att det kittlas, som jag.

På måndag är det Siri i Jeopardy förresten! Se det, 19:30. Jag själv kommer vara i Stockholm då, men jag ska minsann spela in. Jag har för övrigt en hel del inspelade program att beta av fort som attan när jag har tid.

fredag, juni 02, 2006

Trött och smutsig

Vi var i Danmark. Hos en galen dansk. Skitigt och dant, men mellan varven rätt kul. Allas vår förhoppning (gissar jag) var att efter den sena middagen så skulle vi få åka till något hotell där man verkligen kunde fräscha upp sig.
Men nej. Vi skulle sova på loftet. På madrassen som vi inte hade lakan till och med sitsdynor till diverse soffor som huvudkudde. Samt schabbiga filtar. Och någon ordentlig dusch blev det ju inte direkt heller, då varmvattnet var slut sen länge då det var min tur.

Hrm, skadad blev jag också, men det är inte så farligt. Det var kul också, men bara så jäkla ofräscht allting.

Nu skall jag duscha. Ordentligt.

Just ja, på flyget ner (till Skurup! Inte Kastrup! Hrm.), så åkte Per Gessle med också. Joakim fick sitta bredvid honom. Men just ja igen. Jag håller ju på lära mig att kändisar är vanliga, dödliga människor

torsdag, juni 01, 2006

Brådis igen

Nu ska jag iväg till bussen som ska föra mig till tekniska, där tunnelbanan ska föra mig till centralen, där tunnelbanan ska föra mig till Alvik, där bussen ska föra mig till Bromma, där planet ska föra mig till Danmark.

Må jag ha kul. Och ni också.